" I mitten av februari beslutar UD att avråda från resor till Ukraina. Samtidigt varnar USA för att Ryssland ska anfalla. Carl Bildt trotsar sitt gamla departement och åker dit.

– Det var en vansinnig idé, det fanns inga flygförbindelser och alla höll på att utrymma Kiev, säger han.

Tillsammans med kollegor från Yalta European Strategy – ett diskussionsforum om Ukrainas framtid – hyr han istället ett mindre privatplan och flyger till industristaden Dnipro. De träffar studenter och lokala företrädare.

– Det var viktigt att visa stöd. Att några åkte dit när ambassader och andra lämnade och visade; ”vi tror på er och vi kommer att stödja er”. Det var imponerande att möta den försvarsvilja som finns i det ukrainska samhället.

En och en halv vecka senare invaderar Ryssland Ukraina.

– Det kan bara jämföras med vad vi upplevt tidigare i Europa, när Hitler anföll Polen 1939 på samma sätt, utan anledning. En storskalig attack för att göra sig av med en hel nation. Putin har gjort klart att det är det han syftar till.

Han har träffat den ryske presidenten – som han beskriver som en ”relativt kall, kalkylerande typ” – vid flera tillfällen under åren.

”Jag fruktar att kriget pågår så länge Vladimir Putin är vid makten, på ett eller annat sätt”

– Jag fruktar att kriget pågår så länge Vladimir Putin är vid makten, på ett eller annat sätt. Man bör läsa hans tal, då får man klart för sig hur djupt det här sitter hos honom.

Världen står inför en farligare tid, konstaterar Carl Bildt.

– Vi kan få ett starkt aggressivt Ryssland eller ett kollapsande Ryssland. Det innebär osäkerhet och till och med fara för det ryska närområdet. Det har vi all anledning att förbereda oss för i samverkan med andra länder.

****

När DN möter den före detta statsministern och utrikesministern på ett konditori på Östermalm har han precis kommit hem från grekiska Delfi. Dagen efter reser han till Santa Monica i USA. Omvärldsläget gör att han är mer upptagen än vanligt.

Men vad är det Carl Bildt jobbar med egentligen?

– Ibland undrar jag själv. Det är förfärligt många olika grejer. Det handlar mycket om internationella relationer med internationella säkerhetspolitiska kontakter, säger han.

Carl Bildt tror att världen står inför en farligare tid: ”Vi kan få ett starkt aggressivt Ryssland eller ett kollapsande Ryssland.”

Häromveckan besökte Bildt Helsingfors för en konferens om säkerhetspolitik. Där träffade han också nyckelpersoner i den process som pågår – under onsdagen offentliggörs Finlands nya säkerhetspolitiska analys. Samma dag ska landets statsminister Sanna Marin träffa sin svenska motsvarighet Magdalena Andersson, (S) i Stockholm.

Medieuppgifter gör gällande att Finland kan fatta beslut om en ansökan om Nato-medlemskap inom kort.

Den finska debatten rör sig tydligt i en riktning, anser Bildt.

– De har ett mycket tydligt schema och plan för hur detta ska ske, både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt. Som de också diskuterar med Sverige nu, inte med mig men med den svenska regeringen.

Också han själv har fört samtal med regeringen.

– Jag har haft kontakt med ledande personer i den svenska regeringen i denna fråga. Det är väl inte så konstigt. Socialdemokrater och moderater har under mycket lång tid – trots dundret i den offentliga debatten i övrigt – ibland talat om viktiga säkerhetsfrågor med varandra.

Vad är din roll?

– Varför ska jag ha någon roll? säger han.

Svaren om kontakterna med regeringen kommer motvilligt.

– De frågar mig allt möjligt. Som till exempel olika aspekter på detta. Jag vill inte gå in på det. Det ligger i sakens natur att man måste kunna upprätthålla en förtrolig dialog för att det ska vara relevant.

*****

Carl Bildt har kallat den svenska säkerhetspolitiska debatten för torftig, med en del ”underligheter från personer som möjligen borde veta bättre”.

Till skillnad från Sverige har Finland säkerhetsfrågorna i sitt politiska DNA, menar Carl Bildt.

– De har en lång gräns mot Ryssland och en utomordentligt komplicerad historia. Varje finsk politiker kan säkerhetspolitik, mer eller mindre. I Sverige har säkerhetspolitiken varit ett reservat för få, den finns inte i vår politiska kultur på samma sätt.

”I Sverige har säkerhetspolitiken varit ett reservat för få, den finns inte i vår politiska kultur på samma sätt som i Finland”

Om Finland ansöker om Nato-medlemskap faller det tyngsta motargumentet för Sverige, anser Carl Bildt.

– Man ska inte glömma att det avgörande säkerhetspolitiska skälet till att Sverige aldrig gick med i Nato i slutet på 40-talet och sedan under Kalla kriget var Finland. Vi fruktade att om vi skulle gå västerut skulle det sovjetiska trycket på Finland öka.

”Alliansfriheten har tjänat oss väl” är ett argument som brukar höras från Natomotståndare. Gör den inte det längre?

– Den tjänade oss väl. Men alliansfria är vi inte riktigt längre. Sedan vi är med i EU är vi med i en politisk allians. Vi är nu dessutom i en situation där vi har kraftigt förstärkt det militärpolitiska samarbetet med USA. Och vi skickar stora mängder vapen för att de facto döda ryska soldater.

Att länderna skulle komma till olika slutsatser om Nato är otänkbart – Sverige skulle förlora både inflytande och säkerhet, anser Carl Bildt.

– Skulle vi göra det, vilket jag bedömer gränsande till uteslutet, skulle vårt samarbete med Finland dramatiskt försämras. Och för det andra skulle vi hamna i en gråzon som skulle kunna utsätta oss för säkerhetspolitisk utpressning.

Moderaterna har sagt att om de bildar regering efter valet i höst kommer de att ansöka om medlemskap oavsett om Socialdemokraterna står bakom eller inte. Själv anser den tidigare M-ledaren att politiken bör sträva efter grundläggande enighet.

Den svenska frågan om ja eller nej till Nato är sannolikt avgjord redan före sommaren, spår Bildt.

– Det är bra att vi har en process nu, där man tittar på de olika alternativen.

Mycket tyder på att han får rätt om tidpunkten.

Just nu pågår samtal om en ny säkerhetspolitisk analys mellan regeringen och riksdagens partier. Den ska vara klar senast den 31 maj.

Under veckan har flera partier lämnat nya besked.

Sverigedemokraterna, som tidigare sa nej till ett medlemskap, har svängt – men bara om Finland ansöker. Och det socialdemokratiska partiet har påbörjat ett en intern dialog om partiets syn på Nato.

Efter valet 2006 gjorde Carl Bildt politisk comeback som utrikesminister. Några sådana planer har han inte om Moderaterna skulle bilda regering efter valet i höst.

– Jag klagar inte på min tillvaro, jag tillhör inte den arbetslösa kategorin. "