" Jimmie Åkesson har bestämt sig.

Om Finland söker medlemskap i Nato tänker han uppmana sitt parti att byta fot och förespråka ett svenskt medlemskap. I så fall skulle Sverige få en riksdagsmajoritet för att gå med i militäralliansen.

– Det som har förändrats nu är att Finland väldigt tydligt går mot ett Nato-medlemskap och mycket tyder på att det kan ske i närtid. Det, och att Ukraina som inte är med i Nato står helt ensamt, har gjort att jag har svängt, säger Jimmie Åkesson.

Det är alltså om Finland ansöker om Nato-medlemskap som SD också ändrar sig?

– Jag har den uppfattningen. Då är min ambition att gå till partistyrelsen med en begäran om att vi ska ändra oss.

Varför ska Finland avgöra Sveriges vägval?

– Det har blivit så, men det hade inte behövt bli så. Vi hade kunnat sköta den här processen och fördjupa den här dialogen med Nato och Finland, men där har ju regeringen hållit emot och det gör man fortfarande. Åtminstone vad vi kan se utåt.

Hur snabbt bör Sverige i så fall ansöka?

– Om Finland skulle gå väldigt snabbt fram, det talas om juni, så ställs frågan verkligen på sin spets. Då måste vi, enligt min uppfattning, som inte prövats i partistyrelsen, också inleda den processen så snabbt som möjligt oaktat allt annat.

Jimmie Åkesson ångrar att han inte gjorde lumpen, men ”egentligen var det inte ett eget val”.

Plötsligt blev säkerhetspolitiken viktig och partiledaren är beredd att ompröva sin övertygelse.

– Olika principer står mot varandra. Principen att unga svenska män och kvinnor inte ska skickas till andra länder för att strida är en jätteviktig princip. Att Turkiet är ett Nato-land är också ett tungt vägande skäl emot. Men i det här läget måste detta ställas mot andra principer.

I Jimmie Åkessons andra vågskål finns det faktum att statens mest grundläggande uppgift är att trygga medborgarnas säkerhet.

– Min syn på Nato har förändrats väldigt mycket under de senaste månaderna.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har kastat om valårets spelplan och partierna får tala om andra saker än vad de först trodde. Jimmie Åkesson säger att han länge sett hotet från Putin i Kreml.

– Det här väldigt påtagliga hotet som vi ser i dag är något som har utvecklats under de senaste månaderna. Vi har ju en annan eskalering för åtta år sedan (annekteringen av Krim reds. anm.), men även i samband med att Putin tillträder, säger partiledaren.

Så vid vilken tidpunkt går det här hotet från Putin upp för dig?

– Jag vill hävda att vi har sett det hela tiden.

Jimmie Åkesson har tidigare vägrat att välja mellan Putin och Biden. Och inte bara en, utan två tidigare SD-ledamöter i riksdagens försvarsutskott, har anklagats för proryska intressen.

Först Åkessons företrädare som partiledare Mikael Jansson. Efter att ha lämnat SD, åkte han på en konferens i Ryssland där Kreml ville bygga nätverk och samarbeten i västländer.

Sedan Roger Richthoff, som nyss lämnade partiet efter att ha spridit ett videoklipp med rysk desinformation på Facebook.

– Det är en allvarlig sak. I synnerhet för vårt parti är det en allvarlig sak, men skälen till att det har hänt kan jag inte förklara, säger Jimmie Åkesson.

Varför spred han filmen?

– Det får du fråga honom. Jag kan verkligen inte svara på det.

Du har inte frågat honom?

– Vi har naturligtvis haft samtal med honom och mitt intryck är att han själv inte riktigt vet varför han spred filmen. När man då har ställt konkreta frågor om innehållet så har han inte riktigt kunnat svara. Jag upplever att han inte riktigt visste vad han gjorde.

I ett uppmärksammat samtal med Åkesson sa socialdemokraten Jan Emanuel Johansson att det inte är svart eller vitt i krig, men i Rysslands krig mot Ukraina finns inte nyanser, enligt Jimmie Åkesson.

Är det inte ett problem att en person, som enligt dig inte vet vad han gör, har representerat er i försvarsutskottet fram till nu?

– Framför allt blir det ett problem när han gör något som han nu gjorde och då agerade vi. Han företräder inte ens partiet längre och det är viktigt för oss. Sedan kan man gå tillbaka och se vad han har åstadkommit i försvarsutskottet och han är en person som har jobbat med försvarsfrågor hela sitt liv. Det är tragiskt att en så kompetent och väldigt klok person havererar så här.

Du kallar honom klok och kompetent samtidigt som du säger att han inte visste vad han gjorde?

– Så har jag uppfattat honom tidigare, men jag har naturligtvis fått omvärdera det.

Du vill sitta i regeringen om ni vinner valet. Hur säkerställer du att era eventuella representanter där inte gör något liknande?

– Om vi nu ska vara ärliga, vilket jag tycker att man ska vara, så är det här ett uttryck för vad en individ har gjort och inte ett uttryck för partiet. Partiets reaktion är väldigt tydlig och sedan tror jag inte att något parti kan garantera att en individ i ett riksdagsparti drabbas av något, hamnar fel eller havererar. Inte ens Ulf Kristersson kan lova det, och det tänker inte jag heller lova.

”Min syn på Nato har förändrats väldigt mycket under de senaste månaderna”, säger Jimmie Åkesson.

Att Jimmie Åkesson släpps in i regeringen efter valet är dock otänkbart. Åtminstone om man frågar Moderaternas partiledare, som gärna regerar med stöd av Sverigedemokraterna, men som pekat på deras utrikes- och säkerhetspolitik som ett skäl till varför de inte hör hemma i en regering.

Jimmie Åkesson tycker inte att just dessa politikområden utgör några hinder.

– Inte som jag upplever. De gånger som vi har haft frågan aktuell gemensamt var ju exempelvis när vi röstade om en Nato-option i riksdagen och då kom vi överens. Man hittar vägar framåt och man pratar med varandra. Det gör vi nu för tiden, så jag är inte särskilt orolig för samarbetet.

Borde Sverige ha fler sjukhus? Jimmie Åkesson är inte övertygad.

Sverigedemokraterna skulle bli vårdpartiet.

Det lovade Jimmie Åkesson inför förra valrörelsen, men så har det inte riktigt blivit enligt opinionsundersökningar. Partiledaren pratar inte så ofta om sjukvården men ett förslag har han flera gånger lyft fram. Förstatligande.

– Vårdkapacitet samordnas inte nationellt idag, vilket är en jättebrist. Vi behöver utbilda mer vårdpersonal. Det behövs fler läkare, fler sjuksköterskor, fler specialistsjuksköterskor, men framför allt behövs det mer administrativ personal som kan avlasta.

Samtidigt har Sverige fler läkare och sjuksköterskor per tusen invånare än genomsnittet i OECD och ändå verkar det inte räcka till. Vilken är förklaringen till det?

– Lite det jag var inne på, att vårdpersonal får lägga väldigt mycket tid på administration.

Tidningen Vårdfokus har rapporterat att antalet administratörer inom hälso- och sjukvården har ökat med nästan 50 procent mellan 2010 och 2020. Antalet handläggare växer snabbare än antalet anställda i vården, enligt tidningen.

– Det är en positiv utveckling. De jag talar om är läkarsekreterare, medicinska sekreterare och den typen av tjänster som behövs. Jag talar inte primärt om kommunikatörer och informatörer och annat som kanske ryms i de där siffrorna.

Jimmie Åkesson vill förstatliga sjukvården ”på sikt”. Men hans bedömning är att det inte går att genomföra under en mandatperiod.

Enligt Jimmie Åkesson är vården i Sverige bra, men tillgängligheten till den ”groteskt” dålig. I svensk vård arbetar majoriteten av läkarna på sjukhus, inte på vårdcentraler.

Sakkunniga har sedan länge kommit fram till att fler patienter borde kunna få hjälp i primärvården, på vårdcentralerna. En sådan förändring skulle ge mer utrymme åt de svårast sjuka på sjukhusen.

– Läkarna behövs på båda ställena. Vi behöver utbilda fler läkare och jag anser att det behövs mer statlig styrning för att förändra det här, säger Jimmie Åkesson.

Han försvarar det fria vårdvalet och en fri etableringsrätt för vårdföretag. Han tycker att privata sjukvårdföretag som finansieras med skattepengar ska kunna dela ut vinst till sina aktieägare.

”Det behövs fler läkare, fler sjuksköterskor, fler specialistsjuksköterskor och framförallt mer administrativ personal som kan avlasta”, säger Jimmie Åkesson.

Varför är det en bra modell?

– Det är inte det som är kärnverksamheten, att dela ut vinst. Kärnverksamheten ska vara att utföra välfärdsuppdrag och så länge de gör det på ett fullgott sätt och dessutom kan göra vinst på det, så återinvesteras ju den största delen av vinsten. De utdelningar som sker är ingenting som påverkar i den utsträckning som debatten vill göra gällande.

Så det är inget problem?

– Lever man upp till de krav som ställs och ändå gör vinst, då är det kanske fel på kraven. Då behöver man kanske höja kraven. Det ska inte vara möjligt att göra övervinster i välfärden. Då är någonting fel i kravsystemet.

Vad är en övervinst?

Jimmie Åkesson suckar.

– Man får väl jämföra med näringslivet i övrigt och man får jämföra med olika index och annat kring prisutveckling och den typen av saker. Sen får man förhålla sig till det. Har man en avkastning som är långt över allt annat, då är det ju en övervinst och då är det ju orimligt.

Hur ska det regleras?

– Det behöver utredas. Hur kan vi dra nytta av konkurrens utan att skattepengar samtidigt går till övervinster och sådant som det inte ska gå till? En sådan utredning hade jag gärna sett istället för hur man ska förbjuda vinst."