" Microsoft och andra datorjättar lockas till Sverige med fossilfri energi för att bygga sin gröna image.

Serverhallsbolagen har fått investeringsstöd och hittills över en miljard kronor i elskatterabatter – men tycks inte ge de tusentals jobb som utlovats.

Nu granskar Riksrevisionen regeringens stöd.

Årets vinter har gjort att många svenska hushåll fått en elprischock. Samtidigt går allt mer el till stora utländska datorbolag som Microsoft, Facebook, Amazon och Google som medvetet lockats till Sverige.

Microsoft, som etablerat hallar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp uppger att de vid full drift inom några år kommer att använda runt en terawattimme per år – ungefär motsvarande uppvärmningen av 50 000 villor under ett år. Enligt en rapport 2020 från it-analysföretaget Radar konsumerar Sveriges datorhallar totalt runt 2,4 TWh, terawattimmar. Det motsvarar runt 100 000 normalstora eluppvärmda villor.

Rapporten spår en snabb utveckling: en fördubbling till år 2025, vilket kräver el motsvarande en halv kärnreaktor. Fram till år 2050 spår Energimyndigheten en ökning i elkonsumtion från serverhallar på mellan 500 och 600 procent. Trenden drivs främst av de amerikanska datorjättarnas serverhallar.

En viktig faktor för att locka dem till Sverige är tillgången på fossilfri energi. Halvstatliga Business Sweden (se artikel) lockar utländska bolag så här: ”En hållbar plats för ert datacenter. Sverige – Där varje klick är grönt”.

Microsoft Sverige underströk i ett pressmeddelande när hallarna invigdes i fjol: ”Våra svenska datacenter är bland de mest hållbart designade i världen vilket gör att det här är en mycket viktig lansering för Sverige och för Europa”.

Hans Werner, vd för Radar, säger så här:

– Ju större del av energin de stora företagen förbrukar i Sverige desto mer kan de framhålla sig som en ren industri – det är inbyggt i affärsmodellen. Det ligger absolut i farans riktning att mycket av det som produceras här kommer att gå på export.

Han menar samtidigt att datacentren är en absolut förutsättning för en ny, utbyggd digital infrastruktur som ska ge exportinkomster och nya jobb.

– Och här är de nya datorhallarna mycket miljövänligare och energieffektivare. Ett problem är snarare en hel del av de 2 000 privata serverhallar som drivs av myndigheter, kommuner och företag. De utnyttjas lite, där eldas det för kråkorna.

Både Energimyndigheten och Svenska Kraftnät konstaterar i samtal med DN att att man måste hitta lösningar på serverhallarnas ökande energianvändning, och att det kan bli en fråga om prioritering. Där en serverhall ligger kan det exempelvis bli svårt att också bygga ett bostadsområde.

– Har vi bara en viss tillgänglig kapacitet så har vi en utmaning när det kommer en stor serveranläggning, säger Tobias Edfast, chef för nätutvecklingsenheten vid Svenska Kraftnät.

Regeringen har bland annat lockat med investeringsstöd. Totalt har Facebook fått 140 miljoner kronor i stöd perioden 2011–2014 för etableringen av en serverhall i Luleå.

En annan morot har varit en 98-procentig rabatt på elskatten. Nätjättarna betalar 0,6 öre per kilowattimme – ett vanligt hushåll betalar 36 öre. Från 2017 till och med januari i år har serverhallarna fått drygt 1,3 miljarder i skattelättnader, visar siffror DN fått från Skatteverket.

Jon Karlung, vd på internetleverantören Bahnhof, är kritisk. Karlung drev en gång på för att ge serverhallar skatterabatter. Nu hävdar han att marknaden är helt snedvriden.

– Då var tanken att man skulle gynna den nya tidens basindustri, it-företagen, på samma sätt som de gamla massa- och stålföretagen hade fått rabatt på elkostnaderna. Det skulle öka den svenska konkurrenskraften, men det blev tvärtom. Varför ska svenska skattebetalare gynna jättar som Google och Facebook? säger han.

Argumenten för att locka hit nätjättarna har dels varit att de ska hjälpa Sverige ligga i fronten för digitaliseringen, dels ge nya arbetstillfällen. Enligt en rapport från Boston Consulting Group, BCG skulle etableringen av Facebooks serverhall i Luleå ge 9 miljarder kronor i tillväxt och 4 500 jobb i Sverige – hälften bedömdes tillfalla regionen. DN:s granskning visar att bolaget som driver serverhallen, Pinnacle AB, som ägs av Facebook, i dag har 76 anställda. Organisationen Luleå Näringsliv menar dock att etableringen dragit med sig en rad följdinvesteringar i regionen.

Enligt ytterligare en BCG-rapport från 2016, beställd av Business Sweden, skulle nya serverhallar ge 20 000 nya jobb fram till 2025. Av dessa skulle 6 000 handla om driften av hallarna.

Det finns ingen samlad statistik över anställda inom branschen. Enligt rapporter från de stora Facebook, Google, Amazon och Microsoft, och bedömningar av Sweco, jobbar totalt 527 från dessa bolag direkt med driften av serverhallar.

Sysselsättningseffekten är en av de frågor som ingår i Riksrevisionens pågående granskning av de statliga insatserna för att stimulera investeringar i datorhallar. Rapporten ska vara klar i sommar.

– Det handlar bland annat om att se hur effektiva åtgärderna har varit för att skapa nya jobb och tillföra nytt kapital och kunskap, och i förhållande till kostnader och energianvändning, säger revisionsdirektör Dimitrios Ioannidis till DN.

Riksrevisionen konstaterar att datorhallar är en viktig del av samhällets digitala infrastruktur men också att de både förbrukar och avger mycket energi i ett redan utmanat elsystem. Detta är ett område där energipolitik och näringspolitik kan kollidera med varandra.

– Sveriges digitala ekonomi behöver växa och utvecklas men vi ska också öka energieffektiviteten med 50 procent till 2030, säger Dimitrios Ioannidis.

2008 skrev en folkpartistisk riksdagsledamot motionen ”Energiskatter för moderna basnäringar” om skattelättnader – 2017 fanns lagen på plats. Samma år skrev dåvarande ministrarna Isabella Lövin (MP), Mikael Damberg (S) och Ibrahim Baylan (S) ett brev till Amazon, Google och Facebook för att locka bolagen till Sverige, avslöjade Aftonbladet i en artikelserie för två år sedan.

Bahnhofs Jon Karlung kommenterar utvecklingen så här:

– Summorna för subventionerna kommer att öka i och med att flera av de stora företagen har dragit igång nya serverhallar för att ta hand om sina egna tjänster. Samtidigt har vi effektbrist och jättehöga elpriser.

För att få nedsatt elskatt krävs dels att datorhallen har en installerad effekt på 0,1 megawatt, dels att man äger sin utrustning.

– På den andra punkten faller vi och andra bort. Vi äger hallen och sköter molntjänster på egen hand men vi hyr också ut utrymme till ett stort antal kunder, de äger sin egen utrustning.

Hur skulle du vilja ha reglerna?

– Egentligen vill jag ta bort skattelindringen helt, den har inte fungerat. Om den ska vara kvar borde stödet vara knutet till själva datorhallen och dessutom borde det finnas ett krav på energiåtervinning. Det borde inte gillas om man smälter snön med sin överskottsvärme, säger Jon Karlung.

Energimyndigheten, företag som Vattenfall och Ericsson och en lång rad kommuner driver sedan 2018 ett forskningsprojekt för 50 miljoner med målet att öka effektiviteten och minska resursslöseriet i svenska datorhallar. Det ska gå i mål vid årsskiftet.

– Vi tittar brett, det är allt ifrån att bygga datahallarna smartare till att använda en effektivare mjukvara i servrarna, säger projektledaren Karl Andersson, professor vid Luleå universitet.

Han talar om att utnyttja överskottsenergin till fjärrvärme eller till att odla grönsaker i växthus – men också om robotar:

– I dag är serverhallarna byggda för människor, så att de kan nå dataracken och ha en bra arbetsmiljö. Med robotar som sköter underhållet kan du dels bygga på höjden vilket spar mark, dels ha de betydligt varmare – det ökar effektiviteten.

Mikael Damberg var som tidigare näringsminister aktiv för att locka hit de globala datorjättarna. Så här säger han i dag till DN apropå skatterabatten:

– Riksdagen har beslutat att också den digitala ekonomin med stora verksamheter ska behandlas som övrig svensk industri. Det infördes i ett läge när våra grannländer hade sänkt eller justerat skatten för den här sortens verksamhet och Sverige låg väldigt mycket högre i sin energibeskattning.

Vilken nytta har Sverige av de här etableringarna? De verkar inte ge så stora skatteintäkter eller ge så många jobb?

– Sverige har ju bestämt sig för att vi också ska vara ledande i digitaliseringen, då behövs molntjänster och serverhallar. Det kan man alltid ha en långsiktig diskussion om, vad är relevant eller inte. Men bilden jag har är att vi ger långsiktiga spelregler för investerare som väljer att investera miljardbelopp i Sverige."