När han summerar det som hittills hänt skakar han på huvudet åt Putins grova felkalkylering, som han beskriver det. Enligt Gunneriusson är det tydligt att ryske presidenten bara förberett en sak: En snabb och lyckosam aktion likt den i Krim 2014. Men invasionen möttes med ett okuvligt motstånd vilket Ryssland yrvaket försökt att bemästra.

Vad säger det om Putin?

– Han har lyssnat på det scenario som varit politiskt mest gynnsamt men inte det scenario som varit militärt mest troligt. Så lite önsketänkande. Någon har förmodligen fört linjen att Krim 2,0 kan hända men det har säkert funnits de som varnat honom.

Annons

Man kan inte läsa Putins tankar men han tänker inte förlora det här

Nu när sommaren närmar sig och leran torkar upp hamnar Ryssland i en helt annan situation. Då kan de militära förbanden ta sig över stora områden utan att behöva förlita sig på vägnätet.

Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, tror att vi kommer få se ett allt blodigare krig.

Bild: Jeanette Fundin

Har ryssarna redan ändrat sin strategi ?

– Ja, den ändrar man nu. Det tas ju fram, det som den ryska armén är bra på, artilleri till exempel. Så nu börjar det ske, det som de skulle ha planerat bättre.

Rysslands armé kan uppfattas som svag när bilder på stillastående konvojer kablats ut och rapporter om att ukrainsk militär tagit tillbaka områden. Men man ska inte låta sig luras, den ryska militären kommer att sätta in mer kraft och det finns gott om förband och militär utrustning, menar Håkan Gunneriusson.

Enligt hans analys kommer vi att få se ett allt blodigare krig. Den ryske ledaren gick tidigare ut med ett kärnvapenhot men Håkan Gunneriusson ser inte framför sig att det kommer att förverkligas.

– Man kan inte läsa Putins tankar men han tänker inte förlora det här. Han har lagt så mycket prestige i det här. Kärnvapen finns på hans repertoar.

Taktiska kärnvapenladdningar skulle kunna riktas mot specifika mål i Ukraina samtidigt som de inte drabbar den ryska frontlinjen. Men enligt Håkan Gunneriusson kan användandet av ett så förgörande vapen få andra oönskade effekter.

Det som driver vårt samhälle är en ekonomisk rationalitet snarare än en politisk. Vi vill ha normalitet och tillgång till en global världshandel där du kan köpa alla råvaror du vill, menar Håkan Gunneriusson.

I längden kommer man nog se mer tryck från väst att göra eftergifter

– Men kommer man till kärnvapen. Då kan man ställa frågan om det verkligen blir normalisering efter det. Det kan bli en tröskel där vi säger nej, vi vill inte handla med Ryssland längre.

Håkan Gunneriusson tror därför inte att Vladimir Putin sätter in kärnvapen, eller att det leder till världskrig om han skulle göra det. Nato är en defensiv allians och kommer inte att försvara ett land som står utanför, konstaterar Gunneriusson.

– Ryssland kan med sin kärnvapentriad, det vill säga bombflyg, missiler och ubåtar, nå alla våra huvudstäder. Men Ukraina är inte ens med i Nato.

Kvinnor och barn flyr från Ukraina. Foto: Johan Nilsson

Ukraina kan, enligt Håkan Gunneriusson, förvänta sig ett ännu hårdare krig samtidigt som de lever under ett kärnvapenhot.

Hur länge de orkar stå emot?

Annons

– Någonstans finns en brytpunkt. Ukraina kan nog gå med på att stå utanför både EU och Nato men det räcker nog inte för Ryssland. För då måste de även släppa Krim och de andra två ockuperade områdena.

Även en docent i krigsvetenskap har svårt att avgöra vad som är sant i nyhetsrapporteringen. "Källkritik är ingen snabb sak. Det är trögfotat. Förreller senare så kommer fakta fram", säger Håkan "