" Vad är det som händer?

Svaret är: krishantering pågår. Detta skulle vara det sista året som Ericsson var satt under etisk bevakning av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) efter uppgörelsen 2019. Den gällde mutor i bland annat Djibouti och kostade bolaget 10 miljarder kronor i böter.

I stället kan den amerikanska överrocken sitta kvar ett tag till, det kan bli nya böter och delar av styrelsen och vd kan komma att petas. Orsaken är den katalog av oegentligheter i Irak som Ericsson hittade i en granskning 2019, men inte offentliggjorde förrän i förra månaden. Och det gjordes först efter att SVT:s Uppdrag granskning ställt alltfler frågor.

Vad har krisen lett till?

Kursen har formligen rasat sedan Irakkrisen blev känd, vid måndag lunch var tappet 25 procent, eller 97 miljarder i börsvärde. Stockholmsbörsen granskar för närvarande om Ericsson brutit mot sin informationsplikt och bör bli ett fall för Disciplinnämnden. DN kunde i går avslöja att bolaget polisanmälts för medhjälp till brott mot mänskligheten.

Kritiken mot bolaget har kommit från flera håll, vd Börje Ekholm har fått ris både för sin hantering av Irak-affären och för sina bonusar.

Hur har Ericsson agerat?

Efter att ha hört den gångna månadens kritik mot bolaget och mot Börje Ekholm deklarerade bolagets styrelse, där de röststarka ägarna Investor och Industrivärden har ledamöter, sitt fulla förtroende för Börje Ekholm. På tisdagsmorgonen blev det också känt att vd Börje Ekholm med kort varsel lämnar den kinesiska e-handelsjätten Alibabas styrelse för att ”ägna mer tid åt Ericssons verksamhet”.

Och i kväll håller bolaget ett extrainsatt digitalt möte där man ska berätta om sitt program för etik och regelefterlevnad och besvara aktieägarnas frågor. Svarar gör bland andra Börje Ekholm, styrelseordförande Ronnie Leten och den den nyutnämnde chefsjuristen Scott Dresser

Är det vanligt med sådana möten?

Inte alls, men läget är också väldigt ovanligt, eftersom det höjts höga röster för att delar av styrelsen och vd inte ska beviljas ansvarfrihet och därmed kan stämmas för sitt agerande. Ansvarsfrihet kan nekas om en minoritet som äger minst tio procent av aktierna säger nej - och då gäller andel av kapitalet, så här har röststarka aktier ingen fördel.

Här kommer det amerikanska bolaget ISS, som ger råd till amerikanska aktieägare, in i bilden. ISS anser att Börje Ekholm och tre styrelseledamöter i regelefterlevnadskommittén inte bör få ansvarsfrihet.

Ungefär en fjärdedel av aktierna i Ericsson hålls av amerikanska ägare, så svaren i kväll kan avgöra om de följer ISS råd. Två av frågorna är självklara: varför dröjde Ericsson så länge med att berätta och vad har man gjort för att det inte ska hända igen?

ISS verkar, enligt TT, ha stöd av organisationen Aktiespararna men knappast av någon av de svenska storägarna.

På nästa veckas bolagsstämma har vi facit."