" I april 2019 kunde Di berätta att uppdraget att avveckla de föråldrade svenska reaktorerna i Barsebäck och två av tre reaktorer i Oskarshamn gått till konsortiet UNNU.

Själva jobbet innebär demontering och bortforsling av reaktortankarna, hjärtat i anläggningarna – ett arbete som kräver kunskap och säkerhetsmedvetenhet på högsta nivå.

Entreprenören ägs dels av den tyska Eon-avknoppningen Uniper, som äger de svenska kärnkraftverksbolagen OKG i Oskarshamn och Barsebäck Kraft, och dels det likaledes tyska bolaget Nukem Technologies Engineering Services. Dess moderbolag, Atomstroyexport, är emellertid ryskt och helägs i sin tur av Rosatom.

Rosatom är den ryska statens eget kärnkraftsbolag, en jätte med över 350 dotterbolag som totalt producerar omkring en femtedel av all elektricitet i Ryssland. Bolaget har en orderstock på motsvarande nästan 2.400 miljarder kronor för bland annat export av kärnteknologi.

Åren 2005-2016 leddes Rosatom av Sergej Kirijenko, som sedan dess är förste vice stabschef hos Rysslands president Vladimir Putin.

Den 22 januari i år, dagen efter det att Ryssland erkänt de ukrainska delrepublikerna Luhansk och Donetsk, sattes Sergej Kirijenko upp på USA:s sanktionslista för sin nära koppling till Vladimir Putin.

Biden-administrationen överväger också enligt amerikanska medier sanktioner mot Rosatom.

För att få teckna avtalet med UNNU behövdes – och erhölls – tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten, som bedriver tillsyn över den svenska kärnkraften

Myndigheten är införstådd med hur ägarbilden bakom Nukem ser ut.

”Det är inte obekant för oss, nej”, säger Adnan Kozarcanin, inspektör på enheten för drift och avveckling, till Di.

Strålsäkerhetsmyndigheten har dock inte gjort någon bedömning av de säkerhetspolitiska konsekvenserna av den slutgiltiga ägaren i konsortiet.

Med Rysslands invasion av Ukraina har emellertid en ny verklighet uppstått.

Enligt Adnan Kozarcanin kan dock inte Strålsäkerhetsmyndigheten bryta avtalet, myndighetens tillsyn gäller bara strålsäkerhet.

”Det har hänt att personal inte har betett sig enligt reglerna, men det sköter OKG. Det finns inga exempel på att vi går in” säger han.

Ordervärdet är inte offentliggjort, men beräkningar på 10 miljarder kronor har cirkulerat.

Pengarna kommer från Kärnavfallsfonden, dit reaktorägarna årligen betalat en avgift för kommande avfallshantering och reaktoravveckling.

Di har varit i kontakt med Unipers presstjänst, som dock inte vill medverka i en intervju.

Nyckelfrågan är hur bolaget ser på att samarbeta med ett ryskägt bolag i det högkänsliga projektet i ljuset av den ryska invasionen.

”Vi har nyligen gjort en utökad säkerhetsbedömning givet den geopolitiska utvecklingen, och vi ser i nuläget och på kort sikt ingen anledning till att förändra våra samarbeten. Vi följer noga utvecklingen och har en hög beredskap framöver, och vi förhåller oss till de riktlinjer som berörda myndigheter utfärdar”, skriver Unipers presstjänst.

På frågan om man har möjlighet att dra sig ur avtalet svarar presstjänsten att ”vi spekulerar inte kring framtida eventuella avtalsförändringar.”