Men inget är planerat sedan mycket länge, inte alls och stacklet sitter så hårt att man inte ens behöver göra en husis - man har redan allt med andra ord

"I december 2020 kunde Di berätta att USA:s justitiedepartement, den federala polisen FBI och en federal åklagare utreder de baltiska penningtvättshärvorna i SEB, Swedbank och Danske Bank. Till grund för utredningen ligger misstankar om penningtvätt och bedrägeri, enligt vad Di då rapporterade.

Uppgifterna kom från källor som hölls anonyma på grund av ärendets känslighet.

Nu har Di tagit del av dokument som förutom att bekräfta dessa uppgifter även ger insyn i hur svenska justitiedepartementet och Åklagarmyndigheten sedan slutet av 2020 försett USA med ett omfattande material från SEB och Swedbank.

Bakgrunden är att USA i juni 2020 begärde rättshjälp från Sverige med anledning av en amerikansk förundersökning mot Danske Bank, Swedbank och SEB. Enligt begäran gäller förundersökningen ”brott mot USA:s lagar: inklusive, men inte begränsat till, penningtvätt och bedrägeri ['money laundering and fraud', Di:s anm.]”.

Utöver nämnda förundersökningen pågår utredningar mot Swedbank vid ytterligare tre amerikanska myndigheter, enligt vad banken uppgav i sin bokslutsrapport för 2021: Securities and Exchange Commission (SEC), Office of Foreign Assets Control (OFAC) och Department of Financial Services i New York (DFS).

Begäran om rättshjälp från USA landade hos Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, RIO, vid Åklagarmyndigheten. Där har åklagare i drygt ett år försett svenska justitiedepartementet med material från SEB och Swedbank som därefter vidarebefordrats till justitiedepartementet i Washington.

Hittills har Sverige skickat 17 separata sådana försändelser till USA, enligt handlingar Di tagit del av. De har främst bestått av lagringsmedier som hårddiskar och usb-minnen, men det finns även försändelser med mer oklara beskrivningar som ”teknisk utrustning”.

Den som praktiskt ansvarar för USA:s begäran är åklagaren Arne Fors vid Åklagarmyndighetens RIO-enhet.

”Amerikanska myndigheter har kommit in med en begäran om rättslig hjälp där de begär utredningsåtgärder i Sverige, och då samlar vi in det materialet”, säger han om Åklagarmyndighetens roll.

Arne Fors bekräftar att USA:s begäran omfattar tre banker och att det material som Sverige skickat till USA härstammar från de två svenska: SEB och Swedbank. På frågan om USA:s brottsmisstankar nämner han penningtvätt.

”Det brott jag känner igen är 'money laundering', alltså penningtvätt i Sverige. Sedan verkar de ha lite andra bestämmelser som vi kanske inte har exakt samma i Sverige”, säger han.

Arne Fors uppger vidare att det inte har använts några tvångsmedel, exempelvis husrannsakningar, utan att bankerna frivilligt lämnat över det material som USA begärt.

”Jag har pratat med den amerikanska åklagaren om behovet av husrannsakan, men den amerikanska åklagaren såg inget behov av det”, säger Arne Fors.

Är det ett omfattande material ni har skickat till USA?

”Som jag bedömer det är det ett omfattande material.”

SEB:s och Swedbanks leverans av material pågår fortfarande, uppger Arne Fors. Begäran från USA är bred, uppger han.

”Kanske är det därför det har tagit tid för bankerna att samla ihop det här materialet. Det är en bred förfrågan och varför de gör så vet jag inte, det blir kanske lite svårare för bankerna då, men jag tror de går brett här i början och sedan får de analysera materialet för att se hur man ska gå vidare i nästa steg”, säger Arne Fors.

Även förundersökningsprotokollet mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen, som Ekobrottsmyndigheten, EBM, väckte åtal mot i början av januari 2022 för bland annat grovt svindleri, har överlämnats till justitiedepartementet för att skickas vidare till USA, bekräftar Arne Fors vidare. Det innehåller bland annat interna mejl från Swedbank som visar hur banken 2018 medvetet valde att inte redovisa problemen i Baltikum för amerikanska myndigheter.

PENNINGTVÄTTHÄRVAN I BALTIKUM

• Tre nordiska banker har kritiserats för sin hantering av penningtvättsrisker i sina baltiska verksamheter: SEB, Swedbank och Danske Bank.

• I mars 2020 fick Swedbank 4 miljarder kronor i böter av Finansinspektionen, FI, för allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker. Tre månader senare fick SEB 1 miljard kronor i böter av FI för motsvarande, om än inte lika allvarliga brister.

• Den 4 januari 2022 åtalades Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen för bland grovt svindleri. Enligt åtalet spred hon under 2018 och 2019 vilseledande uppgifter om bankens arbete mot penningtvätt i Estland."