" De senaste veckorna har Vita huset försökt arrangera telefonsamtal mellan USA:s president Joe Biden och ledarna för Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Syftet med samtalen skulle vara att söka stöd för Ukraina och förmå länderna att agera för att pressa ned de stigande oljepriserna.

Några samtal har det emellertid inte resulterat i, eftersom både saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman och Abu Dhabis kronprins Mohammed bin Zayed avböjt dessa. Det rapporterar Wall Street Journal.

Det är ett tydligt tecken på det missnöje som Saudiarabien och Förenade arabemiraten känner gentemot president Joe Biden och hans politik.

Under Donald Trumps tid i Vita huset var relationerna varmare. Trumps första resa som president gick till Saudiarabien och han backade upp både kriget i Jemen, bojkotten mot Qatar och den saudiska versionen av vad som hände journalisten Jamal Khashoggi.

Saudierna och emiratierna blev visserligen besvikna över att Trump inte slog tillbaka mot Iran efter drönarattacken mot den saudiska oljeindustrin 2019. Men för dem var valet av Joe Biden närmast en mardröm.

En saudisk kvinna passerar väggmålningar av kronprins Mohammed bin Salman, hans farfar kung Abdul Aziz – som grundade Saudiarabien – och hans far, kung Salman.

Konfliktytorna är många. Redan före presidentvalet deklarerade Biden att han skulle behandla Saudiarabien som en paria, till följd av mordet på Khashoggi, och efter installationen offentliggjorde han den underrättelserapport som pekade ut kronprinsen som sannolikt ansvarig.

Ett av hans främsta utrikespolitiska mål var också att återuppliva den kärnenergiuppgörelse med Iran som Trump övergav 2018 – och som de arabiska Gulfstaterna skarpt ogillade.

Biden var även starkt kritisk till saudiernas och emiratiernas krigföring mot huthirebellerna i Jemen, som orsakat många civila dödsoffer. Han tog bort terrorstämplingen av huthierna och bromsade en gigantisk vapenaffär som Trump godkänt till Förenade arabemiraten.

USA:s återhållsamma reaktion på huthirebellernas raketattacker mot emiratiska oljeanläggningar nyligen har också bidragit till den dåliga stämningen.

Allt detta får nu konsekvenser för Joe Biden när han söker oljejättarnas hjälp att pressa ned oljepriserna.

Biden har talat med Saudiarabiens kung Salman, men aldrig med kronprins Mohammed bin Salman, trots att att det är han som styr i praktiken styr landet.

I en intervju med amerikanska tidskriften The Atlantic säger kronprinsen han det inte gör honom något ifall Biden missförstått något om honom.

”Enkelt uttryckt, jag bryr mig inte.”

Han säger också att han tycker att hans mänskliga rättigheter kränkts av anklagelserna för om att ligga bakom mordet på Khashoggi.

”Artikel 11 i (FN:s) allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna säger att varje person är oskyldig tills motsatsen bevisats.”

Kronprinsen säger sig vilja behålla och stärka Saudiarabiens ”långa, historiska” relation med Amerika och att de saudiska investeringarna i USA uppgår till 800 miljarder dollar, men kommer också med en varning.

”Var finns potentialen i världen i dag? I Saudiarabien. Om du vill missa den, tror jag att andra folk i Öst kommer att bli superglada.”

Under samma tid som samtalen med Joe Biden nobbats har både Mohammed bin Salman och Mohammed bin Zayed talat med Rysslands president Vladimir Putin. De har också haft samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

För att få ut mer olja på marknaden har USA i stället vänt sig till Venezuela, som det under många år haft en konfliktfylld relation med.

Förra helgen reste en amerikansk delegation till Caracas för samtal med regerings­företrädare där. Det var första mötet på den nivån sedan USA helt kapade sina diplomatiska förbindelser med Venezuela 2019 – och bara dagar efter att Vita huset kritiserat Venezuela för att kränka mänskliga rättigheter.

Det är dock osäkert om när Venezuela skulle kunna leverera någon olja eftersom deras anläggningar är i dåligt skick efter många år av dålig ekonomi och amerikanska sanktioner.

USA hoppas också att en återgång till kärnenergiavtalet med Iran ska kunna leda till mer olja på marknaden, efter att förhandlingarna om avtalet nu avslutats. I sista minuten kastade dock ryssarna – som också ingår i avtalet – in ett krav om att de ska kunna handla fritt med Iran, trots sanktionerna som införts efter kriget i Ukraina.

Det innebär att det just nu är högst osäkert om det blir något återgång till kärnenergi­avtalet – och med det lägre oljepriser – vilket bidrog till att oljepriset steg ytterligare på fredagen."