"Är invasionen ett brott i sig?

– Invasionen handlar om våldsanvändning mellan två stater och det regleras inom FN-stadgan, där det finns ett generellt förbud. Det finns två undantag, om det är i självförsvar eller om det är godkänt av FN:s säkerhetsråd, och inget av dessa kan Ryssland åberopa. Sedan gäller även aggressionsbrottet, om den högsta ledningen i en stat tagit beslut om att använda våld på ett förbjudet sätt, säger Jann Kleffner, professor i internationell rätt på Försvarshögskolan.

– Den är ett allvarligt brott mot FN-stadgan, ett brott från den ryska statens sida. Aggressionsbrottet är Putin personligen ansvarig för. Första gången någon åtalades för det var vid Nürnbergtribunalen efter andra världskriget, men då hette det brott mot freden, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

– Ja, den strider mot folkrätten och det är egentligen väldigt få som går emot det. Invasionen strider även mot rätten till folkets självbestämmande, säger Jessica Almqvist, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

Vilka krigsbrott ser ut att ha begåtts hittills?

– Det finns ett antal strategier och stridsmetoder som Ryssland använder som är minst sagt tveksamma utifrån krigets lagar. Det kan handla till exempel om brottet att uppsåtligen utsätta civila för anfall, eller urskillningslöst anfall som drabbar civila eller civil egendom oproportionerligt, vilket mycket tyder på till exempel i Mariupol där man omringar och systematiskt bombar ett helt område, säger Jann Kleffner.

– Man måste vara försiktig med att tolka den information som kommer fram. Men det råder väl ingen tvekan om att det gäller till exempel attacken mot sjukhuset i Mariupol, en stad där man även stänger in civilbefolkningen utan mat, vatten och värme. Att attackera sjukhus, och att attackera utan att över huvud taget bry sig om vilka som är civila och vilka som är militär, det är krigsbrott, säger Jessica Almqvist.

Vilka inom en stat eller militära styrkor kan fällas för krigsbrott?

– Krigsbrott utgår från personligt straffansvar. Det går hela vägen från den högsta militära ledningen till den lägsta militära rangen, personen som avfyrar ett vapen. Ett krigsbrott rör enskilda händelser, som ett visst anfall mot ett sjukhus. Även Putin skulle kunna vara skyldig till krigsbrott, men då måste det finnas bevis för att knyta honom till sådant brott, till exempel genom att han har beordrat något som kan vara ett krigsbrott. Det kan också finnas ett ansvar på ett strategiskt plan, om Putin gör en plan som sedan implementeras längre ner i kedjan och kan bedömas som krigsbrott, säger Jann Kleffner.

Fakta. Internationella brottsmålsdomstolen (ICC)

ICC meddelade den 2 mars att en utredning om krigsförbrytelser i Ukraina har inletts, enligt ett uttalande från åklagaren Karim Khan, efter uppmaning från 39 länder.

ICC började sin verksamhet 1 juli 2002 och dömer individer som begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord.

Hittills har 35 personer åtalats för krigsförbrytelser och/eller brott mot mänskligheten begångna i Kongo (Kinshasa), Uganda, Kenya, Sudan (Darfur), Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Libyen och Mali.

Källor: ICC, Nationalencyklopedin.

Skulle Putin kunna ställas inför rätta för det som händer i Ukraina?

– Krigsförbrytelser kan åtalas i vilket land som helst, men så länge han är president kan han åberopa att han är immun inför nationella domstolar. Om han dyker upp frivilligt inför skranket vid ICC, däremot, så skulle ICC inte ge honom immunitet. Frågan är hur han skulle hamna där. Om han får för sig att resa till någon av de 123 stater som är partner till ICC-stadgan kan det finnas en häktningsorder från ICC, en sådan är ofta hemlig, så det skulle vara ett vågspel för honom att resa, säger Pål Wrange.

– ICC har antingen en personlig jurisdiktion, som innebär att i stater som skrivit på fördraget så kan medborgarna åtalas och det har inte Ryssland gjort. Ukraina är inte heller part, men har just i den här konflikten erkänt ICC:s jurisdiktion, vilket gör att brottsmålsdomstolen har så kallad territoriell jurisdiktion. Ukraina har alltså accepterat domstolens jurisdiktion över påstådda grova brott som inträffar på dess territorium, säger Jessica Almqvist.

Finns det något sätt att komma åt Putin?

– Den lilla möjligheten som finns är att det blir ett regimskifte i Ryssland och att han ställs inför rätta där, men det känns inte särskilt sannolikt. Den andra möjligheten är att han utlämnas till ICC efter att han avsatts – det är i dagsläget osannolikt, men inte helt uteslutet, säger Jann Kleffner.

– Chansen att han grips, kvarhålls, häktas och sedan döms i en domstol är ganska liten. Eftersom han kommer att vara välinformerad och undvika att resa till länder där han kan åtalas, även om det troligen finns stora juridiska möjligheter. En ny regering i Ryssland skulle i teorin kunna välja att överlämna honom, säger Pål Wrange.

– Om detta tvistar de lärde. Du måste få honom till Haag, såtillvida att han inte fälls i Ryssland. Jag vet också att en rad folkrättsexperter diskuterar en plan för att skapa en speciell domstol, lite i stil med Nürnberg, för aggressionsbrottet. Den internationella brottsmålsdomstolen är viktig, men det finns många begränsningar. Därför skulle en särskild tribunal kunna fungera bättre, säger Jessica Almqvist.

Om Ryssland tar till kärnvapen, är det ett brott?

– Ja och nej. Det finns inget förbud mot att använda kärnvapen, det finns en konvention, men den har inte Ryssland ratificerat. Men nästan varje tänkbar användning skulle strida mot krigets lagar, just eftersom det slår urskillningslöst, säger Pål Wrange.

– Även om det inte finns något särskilt brott som handlar om just kärnvapen kan man argumentera att kärnvapen är ett urskillningslöst vapen som inte kan göra skillnad mellan militära mål och civila mål. Därmed skulle användningen av kärnvapen kunna vara ett krigsbrott. Vissa hävdar att så kallade taktiska kärnvapen under vissa omständigheter inte behöver vara krigsbrott. Jag tycker att kärnvapen är för urskillningslöst, säger Jann Kleffner.

Hur långt fram i tiden ligger processer om krigsbrott?

– De flesta stater har inte möjlighet att en påbörja en straffprocess utan att en misstänkt individ är fysiskt på plats. Och om man tittar på till exempel FN:s Jugoslavientribunal så gick det 26 år mellan brotten som Ratko Mldic anklagades för och till en dom i tribunalen. Fall med personer som är högt placerade är oerhört komplicerade. Otroligt mycket bevis måste fram kring roller och vilka beslut som fattades och vilka planer som fanns, säger Jann Kleffner.

– Vi har en ny åklagare i ICC, och jag vet inte riktigt hur han resonerar. Vill han vara försiktig och bygga upp processer noggrant, eller vill han att ICC ska ha en direkt påverkan på skeendena nu? Skulle han bestämma sig för att åtala Putin, en generalstabschef eller försvarsministern, då vill man ha rätt bra bevis, säger Pål Wrange."