Vad sade Vladimir Putin om ett svenskt och finskt NATO-medlemskap...

" ”Detta är okränkbart territorium”, sa Joe Biden när han senast var i Stockholm, och i natt ringde han upp Magdalena Andersson. Men exemplet Ukraina verkar ha fått allt färre svenskar att tro på en amerikansk räddning.

Visst lovade Uncle Joe att rädda oss?

Om Ryssland anfaller Sverige, kommer amerikanerna eller kommer de inte?

Frågan har svävat som ett moln över svensk säkerhetspolitik, och den liknar frågan om livet efter detta − när vi väl får svaret är det väldigt sent att göra något åt det.

Vad man tror om amerikanarna är nära kopplat till synen på ett svenskt Natomedlemskap. Ja-sidan menar att de som säger nej ägnar sig åt fromma förhoppningar om att Natofrälsningen ändå – också utan medlemskap – ska komma.

Medan i alla fall en del av dem som säger nej – de icke-pacifistiska nejsägarna – menar att Sveriges säkerhetspolitiska läge är så strategiskt viktigt, att USA och Nato måste hjälpa oss för att kunna försvara de egna medlemsländerna.

Den 51:a delstaten

Göran Eriksson bor i Washington DC och skriver under vinjetten ”Den 51:a delstaten” om fenomen i skärningspunkten mellan svensk och amerikansk politik. Han var tidigare under många år SvD:s inrikespolitiska analytiker.

Så där har det väl stått och vägt, men balansen rubbades tillfälligt när Barack Obamas vicepresident Joe Biden besökte Sverige 2016.

Den som lyssnade fick intryck av att den blivande presidenten älskar Sverige. Det kan förstås bero på att Biden är den sortens politiker som gärna gör publiken lycklig, och inte nöjde sig med de slentrianmässiga hyllningarna.

Men också på att Joe Biden är uppväxt i Delaware, där kolonin New Sweden grundades på 1600-talet. Biden berättade att det fortfarande ligger svenska kyrkor längs med Christina River, och att man i Delaware är mycket stolta över relationen till Sverige.

Som en Uncle Joe från Amerika puttrade han småmysigt bredvid Stefan Löfven, och räknade till fyra miljoner svenskamerikaner. Han sa att Sverige var det första europeiska land som helt frivilligt sökte vänskapliga relationer med USA under den amerikanska revolutionen på 1700-talet.

– Den vänskapen är lika uppskattad i dag som den var då. Men vi från Delaware hävdar ju särskilda band till Sverige, sa Biden och fyrade av ett amerikanskt leende.

Joe Biden besökte Sverige som vicepresident 2016 och träffade dåvarande statsministern Stefan Löfven.

Joe Biden besökte Sverige som vicepresident 2016 och träffade dåvarande statsministern Stefan Löfven. Foto: Tomas Oneborg

Nu var det inte Bidens lovsång till Sverige som väckte mest uppmärksamhet på den där pressträffen. Det var istället svaret på en fråga som ställdes av TT om svenskar som var bekymrade över rysk aggression: vad hade vicepresidenten att säga till dem?

Efter en utläggning om hur Nato stärks runt Östersjön så kom det:

– Vi har ett partnerskap mellan Nato och Sverige när det gäller hur vi ser på ett odelat, säkert och fredligt Europa. Ingen ska kunna missförstå, varken herr Putin eller någon annan, att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt.

Tre punkter! Vad menade han? Lovade Uncle Joe att rädda oss? Förre SvD-journalisten Mikael Holmström är Sveriges ledande säkerhetspolitiska reporter, och han skrev i DN att Biden hade uttalat ”ett slags informell säkerhetsgaranti för Sverige”.

Det finns två mycket olika bilder av den säkerhetspolitiska relationen mellan Sverige och USA under kalla kriget. Den officiella bilden var att Sverige levde upp till den säkerhetspolitiska linjen ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”.

En pragmatisk hållning med rötter i 1800-talet som giftes samman med socialdemokratisk stormaktskritik och fredsaktivism under Olof Palme.

Motbilden – som bland andra Mikael Holmström har bidragit till med boken Den dolda alliansen – innebär att Sverige bakom kulisserna hade en informell allians med västmakterna. Svensk underrättelsetjänst levererade information från öststaterna till USA, som såg Sverige som Natos 17:e medlem. Enligt den bilden var det ingen tvekan om att amerikanerna skulle komma – svenska folket skulle bara inte veta om det.

Joe Bidens uttalande i augusti 2016 fick systemet att skaka till, och det dissekerades på debatt- och ledarsidor och i riksdagen. Försvarsminister Peter Hultqvist sa: ”Jag ser hans uttalande som positivt och som en säkerhetspolitisk signal till Ryssland, det var ju dit han riktade sig”.

Det är fem och ett halvt år sedan Biden sa det där, och sedan dess har han ju hunnit bli president. Frågan är om det idag går att dra några slutsatser för svensk del, utifrån hur Biden-administrationen har hanterat invasionen i Ukraina.

Ann-Sofie Dahl är statsvetare, Natovän och knuten till tankesmedjan Atlantic Council. Hon håller på att uppdatera sin bok NATO: Historien om en försvarsallians i förändring. I den skriver hon att både Sverige och Ukraina hör till Natos "guldkortsklubb" i gruppen Enhanced Opportunities Partnership.

”Läget för Sverige är med andra ord mycket jämförbart med Ukrainas, speciellt om det skulle smälla på flera ställen samtidigt, dessvärre”, skriver Dahl i ett mejl till SvD. Budskapet till Sverige från kriget i Ukraina är alltså det här enligt Ann-Sofie Dahl: Räkna inte med amerikansk trupp.

Det är ju också svårt att hitta några tecken i motsatt riktning utifrån Ukraina.

Joe Biden har sedan länge markerat att amerikansk militär inte kommer att strida mot Ryssland i Ukraina. Men också att ”USA kommer att försvara varje tum av Natos territorium med Amerikas fulla styrka”.

Några säkerhetspolitiska bedömare som SvD talat med menar att det är svårt att dra några slutsatser från Ukraina för svensk del. För icke-medlemmar i Nato blir allt spekulationer, och ingen situation kommer att vara exakt lik den andra. Exempelvis är Sverige ett EU-land till skillnad från Ukraina, och Sveriges relationer med USA är äldre och bredare än Ukrainas.

Och Natolandet Storbritannien – som ju har lämnat EU – lovade på fredagsförmiddagen att hjälpa Sverige ”militärt och på andra sätt” vid en rysk aggression: ”Sverige är en del av samma familj”, sa britternas försvarsminister Ben Wallace. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förklarade ungefär samtidigt att Sverige och Finland nu bjuds in till Natos alla överläggningar.

Alla situationer är olika. Men faktorer som kan påverka är den amerikanska krigströttheten efter det som kallats ”de eviga krigen” i Irak och Afghanistan. Och att Joe Biden har definierat ett kärnvapenkrig som det största existentiella hotet mot USA. Och ett av argumenten för att stanna utanför Ukraina är att undvika ett tredje världskrig med kärnvapenmakten Ryssland.

Då kan man ju fundera på om Joe Biden skulle tycka att Sverige vore värt ett tredje världskrig?

Även om USA inte tänker slåss i Ukraina så har man inför krigsutbrottet pumpat in pengar och trappat upp leveranserna av vapen, för att landet ska kunna försvara sig. Det är en spekulation förstås – men också ett tänkbart scenario för ett Sverige som står utanför Nato. Omfattande stöd, men inte med stridande förband.

Men vad menade Joe Biden 2016? Det är fortfarande en öppen fråga, men den kan vara på väg att bli överspelad.

För oavsett vilka spekulationer som stämmer har Nato-opinionen nu börjat rusa i Finland och Sverige – exemplet Ukraina har förstärkt rädslan för Ryssland, men kanske också försvagat hoppet om att amerikansk militär skulle rädda oss.

Senast på fredagen öppnade Sverigedemokraterna för att ompröva sitt Natomotstånd – gör de det finns det en riksdagsmajoritet för Natomedlemskap. Tunga socialdemokrater uppges också vara på väg att svänga.

Liknande förskjutningar rapporteras från Finland och Magdalena Andersson bokade ett möte på lördagen med president Sauli Niinistö – som dagen före träffade Joe Biden i Washington. Det var under det mötet som Biden föreslog att de skulle ringa upp Andersson.

Skulle Finland svänga ändras förstås läget för Sverige radikalt, och det finns en ambition att samordna eventuella förändringar."