" Inne på Natohögkvarteret i nordöstra Bryssel skyndar Stoltenberg mellan ministermöte och presskonferens och allehanda intervjuer. Tiden är knapp, Natochefen eftertraktad och snart väntar fler samtal i andra ministerkonstellationer.

Däremellan får norska, svenska och finländska korrespondenter ändå en kvart – med nya allvarsord om Rysslands krig i Ukraina.

”De har byggt upp det här under flera månader. Det är en invasion som det varslades om av Nato och inte minst amerikansk underrättelsetjänst tidigt i höst”, konstaterar Stoltenberg.

Hans ord om Ryssland är beska.

”De har ljugit oss rätt i ansiktet. De har sagt flera gånger att de inte har några planer på att invadera Ukraina. De ljög i december och även kort före invasionen och sade att de drog tillbaka styrkor – vilket de inte gjorde.”

Bilderna på förödelsen och dödandet i Ukraina är brutala. Landets ledning har gång på gång vädjat om hjälp, senast i form av en flygförbudszon. Nato håller sig ändå borta från att gripa in – av oro för något mycket värre.

”Nato har ett grundläggande ansvar att hindra att den här konflikten sprider sig. Vi ger stöd, men har också gjort klart att vi inte kommer att gå in med soldater på marken eller flyg i luften över Ukraina, för då riskerar vi att få direkt konfrontation mellan Nato-soldater och ryska soldater. Då är det stor fara för ett storkrig i Europa, där vi får lidande, död och förstörelse som går långt utöver det förfärliga som vi nu ser i Ukraina”, säger Stoltenberg.

Att hålla tillbaka är inte lätt.

”Det är ett vanskligt val. Men det är något vi måste göra.”

Jens Stoltenberg vill inte ”göra någon spådom” om hur kriget kommer att utveckla sig, men konstaterar samtidigt att det är ”uppenbart” att Ryssland totalt sett har mycket större militära styrkor.

Ukraina har ändå stått emot oväntat starkt.

”Det är inget tvivel om att moralen, kampviljan och motståndskraften hos det ukrainska folket och soldaterna är mycket större än på den ryska federationens sida. Trots underläget i antalet soldater klarar de därför att stå emot så mycket som de gör och åsamka de ryska invaderande styrkorna så stora förluster”, säger Stoltenberg och räknar ihop en tung kombination av ryska militära förluster, hårda ekonomiska sanktioner från väst och omfattande politiska fördömanden.

”Men vi ska alla kanske inte spekulera för mycket, utan bara fortsätta det arbete vi gör med att stötta det ukrainska folket så gott vi kan.”

Nato-chefen vill heller inte sia om Finland eller Sverige, som icke-medlemmar i Nato, också kan bli måltavlor för ryska invasioner.

”Jag tror att det är väldigt farligt att spekulera på olika möjliga och omöjliga situationer. Vår huvuduppgift är att stötta Ukraina och hindra att konflikten sprider sig. De två sakerna är helt avgörande för Nato”, säger Stoltenberg.

Samtidigt konstaterar han ännu en gång – precis som vid tidigare intervjuer och framträdanden – att det inte är givet att Nato skulle gripa in vid ett ryskt angrepp i Norden.

”Sverige är en väldigt nära partner till Nato. Vi övar tillsammans och utbildar tillsammans. Det är viktigt för Nato och viktigt för Sverige. Men Sverige omfattas inte av artikel 5. Sverige omfattas inte av den kollektiva säkerhetsgarantin som gäller för alla Nato-länder. Det är skillnad på att vara medlem eller inte”, säger Stoltenberg.

Samarbetet är dock starkt och har blivit ännu starkare på senare tid, med utökat informationsutbyte och svenskt och finländskt deltagande i alla Nato-konsultationer kring kriget i Ukraina.

”Rent institutionellt är det svårt att se att det (samarbetet) kan bli mycket tätare, med undantag från det stora avgörande steget: att Sverige och Finland söker medlemskap och kommer in under våra kollektiva försvarsbestämmelser i artikel 5”, säger Stoltenberg.

Natochefen betonar som vanligt att militäralliansen respekterar Sveriges och Finlands beslut att än så länge stå utanför. Men skulle något annat önskas kan det gå fort.

”Jag är säker på att Sverige och Finland är de två länder i världen som snabbast kan bli medlemmar i Nato”, säger Stoltenberg i Bryssel.