När Vladimir Putin inledde förra veckans anfall mot Ukraina kallade Donald Trump honom för ”geni”.

Sedan dess har Trump försökt nyansera sig något, men hans beundran för rå, brutal styrka verkar vara intakt.

Under sin tid som president hade Trump aldrig ett ont ord att säga om Putin trots att den ryska presidenten öppet utmanade USA:s ställning i världen. Envetna rykten om att den ryska underrättelsetjänsten skulle sitta på komprometterande material om Trump ville aldrig riktigt lägga sig.

USA är kärnvapnet

Det är inte särskilt svårt att se hur Putins långsiktiga plan ser ut. Hans mest skrämmande vapen är inte landets strategiska kärnvapen.

Det är om Donald Trump skulle sväras in som amerikansk president i januari 2025.

Europa saknar i dag tillräckliga militära muskler för att försvara sig mot ett Ryssland som uppenbarligen struntar helt i folkrätten och de normala regler som gäller i umgänget mellan stater. Europa behöver USA.

Just nu går det inget vidare för de ryska väpnade styrkorna i Ukraina men det vore dumt att underskatta Ryssland, något allt för många gjort genom historien.

Ingen omöjlig utveckling

Det är inte omöjligt att Ukrainakriget, precis som 2014, slutar i någon slags vapenstillestånd. Det kan i så fall bli ytterligare en frusen konflikt där Putin karvar loss nya bitar av Ukraina och kanske även annekterar dem.

Men sedan då?

Vad händer i det läget om Donald Trump vinner presidentvalet om två år och sedan säger att Europa får reda ut konflikten själva?

Det är ingen omöjlig utveckling och säkerligen något Vladimir Putin redan planerar för. I valet 2016 bidrog ryska underrättelsetjänstens hackare och frontorganisationen Wikileaks till att Hillary Clinton besegrades. 2024 kommer ännu mer att stå på spel för Putin så räkna med att det inte kommer att finnas några gränser alls.

Klockan tickar

Europa och Sverige måste redan nu börja ta ett allt större ansvar för sin säkerhet. Att Tyskland nu väljer att rusta upp rejält är en viktig signal om att man i Berlin förstått detta. Men hur ser det ut i övriga huvud­städer?

För svensk del innebär det att vårt mål om 1,5 procent av BNP till försvaret i praktiken är överspelat. Liksom Tyskland nu gör bör vi sätta upp en nytt mål på 2 procent.

Problemet är bara att klockan tickar.

Så länge Joe Biden sitter i Vita huset finns sannolikt en gräns för hur långt Vladimir Putin vågar gå.

Vad som händer sedan vet vi faktiskt väldigt lite om i dag.