Föga överraskande misslyckades säkerhetsrådet med att få sitt fördömande av Rysslands aggression mot Ukraina antaget fredagen den 25 februari:
Moskva lade in sitt veto. En förväntad omröstning därför, men som lyfte fram ett Ryssland som var mer isolerat än väntat, där elva medlemmar av rådet röstade för denna resolution som utarbetats i samarbete med USA och Albanien och sponsrad av 81 länder.
Denna kamp för att isolera Ryssland på den internationella scenen har tvingat fram eftergifter som kommer att lämna spår på längre sikt.
Det efterlängtade mötet hade börjat mer än en och en halv timme sent. "Sista minuten förhandlingar, Kina tryckte på för att texten skulle tonas ner" , anförtror en europeisk diplomat besviken.
Dagen innan hade ett resolutionsförslag gått till omröstning. En stark text som stod i kontrast till de vanliga försiktighetsåtgärder som säkerhetsrådet vidtagit.
Den pekade tydligt på Moskva och "fördömde rysk aggression". Resolutionsförslaget hade placerats under kapitel VII i FN-stadgan om hot mot fred och säkerhet i världen, vilket ger det större symbolisk kraft.
Texten mjukades upp timmarna före omröstningen för att "säkra" Kinas nedlagda röst, som tvekade med en negativ röst, enligt en diplomat. Den föreslagna texten innehöll således inte längre termen "fördöma", ersatt med "beklagar". En hänvisning till våldsanvändning togs också bort.
Resolutionen "fördömer" Rysslands aggression, bekräftade dock den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield, medan hennes albanska motsvarighet, Ferit Hoxha, våldsamt fördömde Moskva, som "beslutade att tillfoga döden" i Ukraina, under en allvarlig session.
"Ansvariga medlemsstater invaderar inte sina grannar", tillade den amerikanske diplomaten, med tanke på att de avhållna under omröstningen "inte försvarar Förenta Nationernas stadga" .
Läs också Artikel reserverad för våra prenumeranter Kina "förstår" Ryssland men stöder det inte i FN-omröstningen
Under förhandlingarna viftade Peking med hotet om ett veto: denna text skulle ha varit ett för farligt utkast för Kina.
Argumenten för annekteringen av Ukraina som Vladimir Putin lade fram i sitt tal måndagen den 21 februari återspeglar märkligt, konstaterar en diplomat, de ursäkter som Peking fört fram för att övertyga om att Taiwan är en del av dess nationella famn.
Global säkerhet i riskzonen
Ett kinesiskt veto skulle dock ha varit "osannolikt", anser Antoine Bondaz, forskare vid Foundation for Strategic Research (FRS). "Under tolv timmar var budskapet som de officiella medierna förmedlade att Kina erbjöd sina tjänster som medlare", förklarar han. Det är svårt att motivera ett veto i ett sådant sammanhang.
Peking har också officiellt meddelat att det är obekvämt med införandet av resolutionsförslaget i kapitel VII. "Under 2021 utarbetades ett 30-tal resolutioner under kapitel VII och Kina röstade om dem", minns specialisten. Hans argument håller inte. »
Du har 42,07% kvar att läsa av denna artikel. Följande är endast för prenumeranter.