Sedan är det ju som alltid på så vis att kontrollen över pennan - Gjallarhornet - styr dess användning....

Men nu är det slut på gamla tider nu är det färdigt inom kort, nu skall hela rasket rivas nu skall hela rasket bort....

" Efter att Rysslands president Vladimir Putin erkände de självutnämnda republikerna Donetsk och Lugansk denna vecka har ryska styrkor inlett en speciell operation i Donbass-regionen. USA och NATO har kritiserat Moskva, men hur många gånger har NATO- eller NATO-stater inlett operationer utan internationellt godkännande?

North Atlantic Treaty Organisation (NATO) bildades 1949, när det kalla kriget grep Europa och USA och dess allierade försökte motverka Sovjetunionens makt, som hade blivit dominerande i Östeuropa.

Men när Sovjetunionen kollapsade slutade inte Nato att expandera utan rekryterade Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien och de baltiska staterna.

Under USA:s dominans blev Nato snart en global "polisstyrka" som involverade sig i länder över hela världens angelägenheter, ofta utan någon inbjudan eller internationell överenskommelse.

Jugoslavien - 1999

Mellan mars och juni 1999 genomförde Natos styrkor en rad flyganfall mot mål i Jugoslavien under Kosovokonflikten.

Human Rights Watch uppskattar att mer än 500 civila dödades - 60 procent av dem i Kosovo - medan de jugoslaviska myndigheterna uppskattade antalet till upp till 2 000.

Enligt Internationella krigsförbrytartribunalen för fd Jugoslavien har det förekommit åtskilliga förfrågningar om att åklagare ska undersöka om högre Nato-ledare begick allvarliga brott mot internationell rätt under Operation Allied Force.

Det påstods att "NATO-flygplan opererade på höjder som gjorde det möjligt för dem att undvika attacker från jugoslaviska försvar och följaktligen gjorde det omöjligt för dem att korrekt skilja mellan militära eller civila föremål på marken".

Två särskilda incidenter - bombningen av ett tåg vid Grdelica-ravinen, där minst 10 personer dog, och bombningen av Djakovicas flyktingkonvoj, som orsakade 75 civila dödsfall - har lyfts fram.

En NATO-missil dödade också 16 anställda på TV-stationen Radio Television of Serbia i

Belgrad den 23 april 1999.

Tony Blair sa då att det var ett "legitimt mål".

Afghanistan - 2001

Efter terrorattackerna 9/11 mot USA etablerades International Security Assistance Force (ISAF).

ISAF leddes av Nato från augusti 2003 till december 2014 och ersattes 2015 av Resolute Support Mission (RSM).

Enligt villkoren i FN:s säkerhetsråds resolution 2189 var RSM förmodligen ett "icke-stridsuppdrag", men få tror att Natos styrkor inte fortfarande kämpade mot talibanerna*.

RSM avslutades av president Joe Biden i september 2021, efter att talibanerna återtog Kabul.

Irak - 2003

Det är känt att flera NATO-arméer, ledda av USA och Storbritannien, invaderade Irak 2003 på ett falskt uppdrag för att lokalisera massförstörelsevapen (WMDs).

NATO-medlemmen Polen levererade också trupper för invasionen av Irak, liksom USA:s starka allierade Australien, och i maj 2003, enligt sin webbplats , gick NATO med på att stödja en av dess medlemmar – Polen – i dess ledning av en sektor i USA ledd multinationell stabiliseringsstyrka i Irak”.

Anti-regeringsdemonstranter satte eld och stänger gator under pågående protester i Bagdad, Irak, i centrala Bagdad, Irak, lördagen den 9 november 2019. Massprotester bröt ut i Bagdad och över södra Irak förra månaden och krävde en översyn av den politiska politiken. system etablerat efter den USA-ledda invasionen 2003 - Sputnik International, 1920, 2022-02-24

USA skickade totalt 177 000 soldater till Irak, vilket är fler än antalet ryska soldater som är involverade i Ukrainas specialoperation.

Trots det ökända "dossier" som sammanställts av Tony Blairs regering, baserat på amerikansk underrättelsetjänst - inklusive bevis som producerats under tortyr av fångar i Guantanamo fånglägre - hittades inga bevis på massförstörelsevapen i Irak.

Pakistans gränsattack - 2011

I november 2011 attackerade Natos Apache-helikoptrar en checkpoint på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan och dödade 28 pakistanska soldater.

Den pakistanska militären sa att attacken var "oprovocerad och urskillningslös" och landets premiärminister kallade den "upprörande".

Men Nato sa helt enkelt att de skulle undersöka vad som hände och framförde sina kondoleanser till de drabbade familjerna.

I juli 2012 bad USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton om ursäkt till den pakistanska militären och händelsen glömdes i stort sett bort.

Libyen - 2011

Natos styrkor var inblandade i att upprätthålla en flygförbudszon och ett vapenembargo under det libyska inbördeskriget.

Sedan Nato-stödda rebeller dödade president Muammar Gaddafi och hans regerings fall har Libyen tillbringat de senaste 10 åren plågat av interna, ofta stamkonflikter, som har krävt tusentals liv.

Den libyska kusten har också varit utgångspunkten för migranter på väg till Europa, med hjälp av Libyenbaserade människohandlare.

Syrien - 2017 och 2018

Turkiet, som är en Nato-medlem, bad alliansen om hjälp med att skydda dess luftrum från eventuella missilattacker från Syrien och på så sätt orsaka ett eventuellt vidare krig.

I april 2017 avfyrades sedan mer än 50 Tomahawk-missiler från amerikanska flottfartyg i Medelhavet och träffade en syrisk flygbas i Shayrat i Homs-guvernementet. Detta kom efter att Vita huset beslutat att den syriska regeringen var ansvarig för en kemisk vapenattack mot civila sydväst om Idlib.

Ett år senare bombade USA, Storbritannien och Frankrike syriska regeringsmål i Damaskus och Homs som svar på en annan påstådd kemisk vapenattack vid Douma.

Varken luftanfallet 2017 eller 2018 godkändes av FN:s säkerhetsråd, medan de kemiska attackerna inte definitivt har bevisats ha utförts av den syriska regeringen."