Ironin och underhållsvärdet i denna "Guide" som skriker panik
Och visst.. det funkar.. ett tag. Precis som med covidiotin så ska du som god medborgare i den humanitära stormakten Sverige till varje pris hålla dig inom den box du blivit indoktrinerad till att se synonymt med "TRYGGHET", från dina första timmar i skolan och genom livet tills nu.
Men bollen är i rullning och går inte att stoppa längre.. fler och fler vågar ta sina första staplande steg utanför den där "TRYGGA" boxen och dom kommer aldrig sätta sin fot innanför igen, efter att det så sakta börjat gå upp för dom vad som är vad.
Mainstream media dör nu sakta ut i takt med att händelseutvecklingarna ökar.. och det absolut bästa är att dom har inget annat val än att spela boll, precis som de som lever sin "trygga" tillvaro i sin box snart inte har något annat val än att självbildsrevidera.
Ryssland har invaderat Ukraina och sociala medier svämmar över av rykten, bilder och filmer.
Vissa uppgifter är viktiga vittnesmål från ögonvittnen, andra propaganda producerad för att lura och påverka dig.
Här är några saker du kan tänka på de kommande dagarna:Många av de uppgifter som du ser på exempelvis sociala medier har publicerats för att påverka dig och till och med lura dig. De som ligger bakom dem och sprider dem är inte intresserad av sanningen.Var extra misstänksam mot bilder och filmer. Ett klassiskt trick är att ta klipp från tidigare krig eller konflikter på helt andra platser och koppla det till denna händelse.Var extra skeptiskt mot nyheter som verkar spektakulära, men som inte rapporteras av etablerade medier. Ibland tar det visserligen lite tid från att det börjar spridas till att det kan verifieras, men om det överhuvudtaget inte tas upp av etablerade medier är det sannolikt att det bedömts som falskt.Det finns inga stora medier som vill ”mörka” något av nyhetsvärde, de kommer att rapportera. Så, om du ser en uppgift på sociala medier som verkar spektakulär men inga medier har skrivit om dem kan det vara klokt att vänta lite (eller varför inte tipsa eller fråga oss i vår tjänst Supernytt, där du kan chatta med redaktionen).
Det här kan du göra själv
Det finns i dag massa metoder och hjälpmedel som underlättar för alla att vara källkritiska. MSB har till exempel satt ihop en lista på hur du kan tänka när du ska bli en källkritik-detektiv.
Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast detSök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsiktKolla kontot!
Har du hittat något på ett sociala medier-konto som verkar intressant. SDå kan du tälla dig dessa frågor:
Vem ligger bakom kontot? Finns personen i offentliga register? Verkar profilbilden äkta? (använd Google image search). Har kontot startats nyligen? Hur ofta gör det inlägg? Är kontot skapat för tre dagar sedan, har redan gjort 3000 inlägg, och bilden är hämtat från en databas med fotomodeller i Surinam, ja då är kontot antagligen falskt.
Omöjligt att kolla alla uppgifter – värdera källan
Samtidigt: flödet av nyheter och uppgifter i såna här tider blir ju snabbt extremt massivt. Och även medier som jobbar professionellt med att verifiera uppgifter blir ibland lurade.
Det är lätt att hålla med Björn Appelgren, folkbildare på Internetstiftelsen, när han säger att ”det blir snudd på omöjligt för en vanlig mediekonsument att källkritiskt granska varje påstående”.
Men det man kan göra är, som sagt, att försöka värdera källan. New York Times, The Guardian, Aftonbladet, TT, Expressen, AP etc är nyhetsorganisationer har funnits i decennier, arbetar journalistiskt och har kontaktuppgifter till reportrar och ansvariga på sajten. Stöter du däremot på en sida med enbart spektakulära rubriker, som verkar ganska ny, helt saknar kontaktuppgifter till riktiga människor och enbart har annonser för Viagra, då finns det anledning att vara skeptisk. "