"Strax innan jul kom resultatet av riksbanksfullmäktiges granskning. Riksbankens två högsta chefer, Stefan Ingves och Cecilia Skingsley, friades båda från alla misstankar om jäv.

Men vem eller vilka var det egentligen som gjorde bedömningen att Ingves och Skingsley inte varit jäviga?

Den friande domen kom efter att SvD avslöjat att riksbankscheferna äger aktier i bolag som Riksbanken stöttat under coronakrisen. Kritiken var hård, och en professor i förvaltningsrätt anklagade Ingves och Skingsley för jäv. Riksbanksfullmäktige beslutade att starta en egen granskning av fallet och meddelade då att den internationellt erkända revisionsbyrån KPMG skulle hjälpa till med utredningen.

Efter några veckor släpptes till slut rapporten som alltså drog slutsatsen att Ingves och Skingsley inte varit jäviga när de fattat beslut om att banken ska köpa företagsobligationer – ett slags värdepapper som företag ger ut för att låna pengar och som Riksbanken har köpt för att hålla nere företagens lånekostnader under coronakrisen.

”Kopplingen mellan en eventuell värdepåverkan på aktierna och direktionsledamöternas deltagande i handläggning och beslut är för svag för att ledamöterna ska antas ha varit jäviga,” stod det i ett utredningsdokument som publicerades på Riksbankens hemsida i mitten av december.

Cecilia Skingsley är förste vice riksbankschef.

Det visade sig då att KPMG hade kartlagt direktionen, men inte genomfört någon rättslig prövning av riksbankschefernas eventuella jäv.

”Uppdraget har inte innefattat att KPMG skulle göra en självständig, på sin särskilda sakkunskap grundad problemanalys,” skriver Riksbankens chefsjurist, Dag Edvardsson, i ett beslut som nekar SvD information som delats mellan Riksbanken och KPMG.

Samtidigt framkommer att KPMG inte har haft en fristående ställning i förhållande till Riksbanken när den bistått fullmäktige i granskningen.

”KPMG har alltså vid framtagande av sin rapport stått under Riksbankens ledning och kontroll,” skriver Edvardsson.

Enligt Riksbanken har KPMG:s uppdrag varit att utreda vad som faktiskt hänt. KPMG:s rapport är dock sparsam på detaljer och presenteras i Powerpoint-format. Den beskriver i huvudsak bara KPMG:s uppdrag, vilka av bankens anställda som har blivit intervjuade, ett fåtal så kallade observationer samt redan känd information.

Av den rättsliga promemorian av jävsfrågan som fullmäktige presenterade framgår heller inte vem som har gjort bedömningen. Bara att granskningen gjorts av riksbanksfullmäktiges så kallade kanslifunktion och att riksbankscheferna frias på alla punkter.

SvD kan nu avslöja att fullmäktiges kanslifunktion bestod av tre personer. Alla är anställda och avlönade av Riksbanken, och jobbar därmed under riksbankschef Stefan Ingves. Alla tre har dessutom tillbringat en stor del av sina yrkesliv – tjugo år eller mer – på banken. Bara en är jurist och personen har tidigare jobbat som Riksbankens chefsjurist i många år.

Det var alltså en av Riksbankens tidigare chefsjurister som drog slutsatsen att riksbankscheferna inte varit jäviga. De övriga två i kansliet har inte varit delaktiga i den juridiska bedömningen, enligt uppgifter från Riksbanken.

Bedömningen gällde inte bara om riksbankscheferna brutit mot svenska jävslagar, utan även om de agerat i linje med bankens etiska regler. I reglerna står det bland annat att anställda ska vara speciellt uppmärksamma på om de riskerar att bli jäviga och att de i så fall måste anmäla detta till sin närmaste chef – i Ingves och Skingsleys fall till riksbanksdirektionens övriga beslutsfattare.

Riksbankschef Stefan Ingves anser inte att han har brutit mot bankens regler som säger att anställda måste flagga för om det föreligger någon risk för jäv.

Varken Ingves eller Skingsley anser att de har agerat olämpligt, en uppfattning som delades i den rättsliga promemoria som riksbanksfullmäktige publicerade i samband med friandet av riksbankscheferna i december.

”Någon brist i deras tjänsteutövning har därmed inte framkommit genom utredningen,” stod det i promemorian.

Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är tydlig med vad han tycker om att det var en riksbanksanställd – och inte en extern granskare – som friade Ingves och Skingsley från jävsanklagelserna.

– Det var helt olämpligt att man använde tjänstemän som var underställda Ingves till att utreda hur riksbankscheferna har agerat. De kan ju inte undgå att känna en konfliktsituation, säger Folke Johansson till SvD.

Han är kritisk till hur fullmäktige har hanterat frågan eftersom utredningen nu riskerar att ifrågasättas. Han tycker att fullmäktige borde ha anlitat externa sakkunniga för att utreda jävsfrågan i stället för personal underställd riksbankschefen.

Även Ulrik Åshuvud, ordförande på Transparency International Sverige, är kritisk.

– Riksbanken är ju en central myndighet och en central funktion i Sverige och då finns det anledning för dem att kunna visa på att det görs en oberoende utredning, säger han och tillägger:

– Transparens kring beslut och förfaranden i komplexa skeenden, till exempel en utredning kring jäv av höga chefer, säkerställer förtroende och skapar tillit.

Riksbanksfullmäktige leds av Susanne Eberstein (S) och Michael Lundholm (M) (mitten). Bilden är tagen inför ett möte med riksdagens finansutskott med anledning av SvD:s avslöjande. Foto: Emma-Sofia Olsson

SvD har i dagarna sökt riksbanksfullmäktiges ordförande Susanne Eberstein (S) för att svara på muntliga frågor om granskningen, men hon har avböjt.

”Fullmäktige har fattat beslut i frågan och jag har inget att tillägga,” skriver Susanne Eberstein i ett SMS.

Riksbankens presschef, Tomas Lundberg, ser inga problem med upplägget.

”För dessa medarbetare har bedömningen gjorts att de inte varit jäviga i ärendet,” skriver Lundberg i ett mejl till SvD.

SvD har kontaktat Riksbanken, riksbankfullmäktige och KPMG med en lång lista med frågor, men bara fått svar på ett fåtal. SvD vill bland annat veta mer om vad som framkommit i intervjuerna med de anställda, samt vid vilken tidpunkt Ingves och Skingsley först hade kännedom om vilka företagsobligationer som skulle omfattas av obligationsköpen.

Svaret på den senare frågan har betydelse eftersom Ingves och Skingsley framhärdat att de bara fattat beslut om vilka kriterier som företagen måste uppfylla för att bli föremål för obligationsköpen – inte vilka enskilda obligationer som ska köpas.

Fullmäktiges ordförande Susanne Eberstein (S) sa redan långt innan jävsutredningen var klar att hon hade fullt förtroende för både Ingves och Skingsley och att hon trodde att fullmäktiges granskning skulle fria riksbankscheferna.

– Vi har varit väldigt öppna. Vi har skickat ut både juristrapporten och KPMG-rapporten, vilket vi egentligen aldrig brukar göra, sade Eberstein när SvD senast talade med henne efter att utredningen presenterats i december förra året, och tillade:

– För oss är ärendet helt enkelt avslutat. Nu har jag inte mer att säga."