Tre bröder har åtalats för grovt penningtvättsbrott i ett nytt slags momsbedrägeri – illegal karusellhandel – till ett värde av minst 42,5 miljoner kronor.
Deras bolag tros vara ett av över hundra företag som via metoden ägnar sig åt att stjäla ett okänt antal miljarder skattekronor varje år som bidrar till tvättningen av den organiserade brottslighetens tillgångar.
– Det är lätt, låg risk, enorma vinster och uppenbarligen inte tillräckligt avskräckande straff, säger Jonas Svanfeldt, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Misstankarna mot de tre ostraffade bröderna handlar om att de, tillsammans med en rad andra utländska medborgare, under ett halvår 2019 köpt och sålt mobiler och trådlösa hörlurar till ett värde av drygt 42,5 miljoner kronor som de fått insatt på sina bankonton och senare till andra bolag.
Enligt åtalet, som kom i onsdags, har verksamheten ägnat sig åt att dölja det faktum att alltihopa kommer från så kallad illegal karusellhandel, ett slags momsbedrägeri som formellt kallas MTIC (Missing trader intra-community fraud). Fallet ingår också i ett snarlikt rättsfall i Nederländerna.
– Det går i stort sett ut på att utnyttja momssystemet mellan EU-länder, man drar av ingående moms som man aldrig levererat in i systemet. Det är alltså inte fråga om moms som man undvikit att betala, utan det är stöld från Skatteverket. Det är lätt att göra, låg risk att åka fast och det är enorma vinster för den som är kriminell, säger Jonas Svanfeldt, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Låtsasförsäljning, fiktiv handel, lufthandel. Den illegala verksamheten har många namn och ägnar sig som regel åt mindre och dyrare varor eller tjänster som exempelvis mobiler, minneskort, trådlösa hörlurar, utsläppsrätter och ip-telefoni. Grova skattebrott, grova penningtvättsbrott och grova bokföringsbrott hör till de vanligast förekommande brottsrubriceringarna i sammanhanget.
– Alla dessa bolag, när man går på dem, har det gemensamt att bokföringen brukar vara i sin ordning även om handeln egentligen är helt eller delvis hittepå. Därför måste man försöka slå hål på transaktionerna och i varje enskilt ärende är det extremt höga belopp, vilket är vad vi menar med att systemet blöder ut pengar, säger Jonas Svanfeldt.
Uppläggen varierar men en genomgående detalj i samtliga fall är att det alltid är bolag med väldigt liten omsättning som på mycket kort tid ökar den extremt mycket. Som typexempel finns ett misstänkt fall med en hårfrisör som under mindre än ett år gått från några hundratusen till hundratals miljoner kronor i omsättning.
– Vi utreder också en mobilhandlare som gått från sex miljoner till över en miljard kronor i omsättning, med bara en person i bolaget. Det är ju omöjligt, ingen kan tro på det, säger Jonas Svanfeldt.
– Den här karusellen måste ju också finansieras för att man måste ju ha likviditet i bolagen längs vägen för att uppnå effekten i blåsningens slutled. Momspengarna som dessa mellanhänder behöver är stora, och vilka är det som har stora summor som de vill göra av med? Jo, det är kriminella som gör det mot en provision, man göder alltså den organiserade brottsligheten.
Från både Ekobrottsmyndighetens och Skatteverkets håll har man länge efterlyst så kallad omvänd skattskyldighet för att komma åt problemet, där den som köper varor eller tjänster blir skattskyldig i stället för säljaren. I samband med att ett jättemål förhandlades i Växjö tingsrätt förra året genomfördes den 1 april en lagändring så att omvänd skattskyldighet gäller för mobiltelefoni, men inte ip-telefoni eller annan telekommunikation
Regeringen gick på telekombolagens linje och strök den delen ur sitt eget lagförslag. ”Vi börjar med [mobiltelefonerna]. Så följer vi frågan noggrant så får vi se om vi behöver återkomma”, sade dåvarande finansminister Magdalena Andersson. I dag säger efterträdaren Mikael Dambergs departement ungefär likadant till DN, samt att ”det har gått en för kort tid för att kunna dra några säkra slutsatser om vilken effekt lagändringen haft”.
Från Skatteverkets sida säger man att momsbedrägerier med ip-telefoni visserligen ser ut att ha minskat det senaste året, men den utvecklingen började redan före lagändringen. Myndigheten är fortsatt angelägen om att inbegripa även detta område i den omvända skattskyldigheten.
– Man vet inte om framtiden, saker och ting går ju väldigt fort i de här sammanhangen så det kan förstås hända att det ökar igen. Därför ser vi fortfarande ett behov av att införa omvänd skattskyldighet på alla telekommunikationstjänster, inklusive ip-telefoni, säger Ann-Sofi Pallasdies, rättslig expert på Skatteverket.
Det finns också en oro att fler bedragare skulle söka sig till Sverige i takt med att andra EU-länder inför omvänd skattskyldighet på ett eller annat sätt. Å andra sidan är det omöjligt att införa omvänd skattskyldighet på allting bara för att täppa till luckan i momssystemet – det skulle kullkasta hela idén med EU:s momsunion.
– En sak någon lämplig person borde utreda är vad man kan göra med bolagen som gör dessa plötsliga omsättningsökningar. Bolagen skulle exempelvis då kunna omfattas av just omvänd skattskyldighet generellt vid vissa tröskelvärden. Något måste i alla fall göras, säger Jonas Svanfeldt.
Hur många miljarder skattekronor momsbedragarna stjäl varje år är svårt att uppskatta, likaså hur många bolag som ägnar sig åt det. En granskning av SVT i februari förra året talade om att det kan röra sig om över hundra bolag och bedrägeriexpertbolaget Accessus sade då till SVT att man hade kartlagt 30 stycken med en total omsättning på 32 miljarder kronor Ekobrottsmyndigheten har ett femtiotal anmälningar och ett tiotal förundersökningar.
– Vi har ju förstås inte fått allt och det kommer nya hela tiden, men vad vi redan vet är att vi inte kommer att klara av att utreda allihopa. Varje ärende kräver omfattande resurser och vi är totalt bara 500 personer på EBM i hela landet som utreder och har förstås all annan ekobrottslighet att hantera, det går helt enkelt inte att lagföra bort det. Motsidan är då EU:s fria rörlighet och den har tydligen ett pris, men hur högt får det priset vara?
