"Personalen misstänkte att det var presidenten själv som stod där, lutad över porslinet, och rev viktiga papper i bitar.

Det berättas i en bok om Trump, skriven av New York Times-journalisten Maggie Haberman, känd för att ha ovanligt bra tillgång till expresidentens inre krets.

Boken ”Confidence man” kommer först i höst, men anekdoten läckte förra veckan ut i den så intensivt pågående historieskrivningen om fastighetsmagnatens tid vid makten.

”Kategoriskt osant”, svarar Trump. Men enligt Washington Post hade presidenten för vana att riva sönder och försnilla dokument som Nationalarkivet sedan har fått tejpa ihop. Och i januari hämtades 15 lådor med Vita huset-dokument från Trumps Mar-a-Lago i Florida. Vid sidan om granskningen av 6 januari-stormningen och flera brottsutredningar har Nationalarkivet nu bett justitiedepartementet att utreda hur han hanterat dokumenten.

Nu ökar pressen på många av Trumps före detta medarbetare att samarbeta i dessa utredningar.

Och det börjar bli allt mer akut för tunga republikaner, som Mike Pence och Mitch McConnell, att bestämma vilken sida de vill hamna på historieskrivningen – på senare tid har de två markerat avstånd till Trumps lögner.

I Miami Beach bor en svensk som hoppas att Donald Trump ställer upp i valet 2024. Tomas J Philipson var ordförande för Donald Trumps ekonomiska råd, och när DN:s Karin Eriksson och Pontus Höök möter honom vid poolen ger han sin version av stämningen i Ovala rummet.

På vilken sida vill han hamna när historien om Trumpåren skrivs?"