Hans uppdrag var att leverera den senaste arbetsmarknadsrapporten till Ovala rummet i Vita huset.

Presidenten skulle få ta del av siffrorna kvällen innan de nådde offentligheten.

I månader hade rådgivarna varit övertygade om att ekonomin skulle säkra segern i presidentvalet 2020.

Så kom viruset.

– Jag var tvungen att ta en bild. 20 miljoner jobb hade gått förlorade på en månad. Den största siffran i USA:s historia, berättar Tomas Philipson.

Under pandemin befann han sig på djupt vatten. Nu har Tomas Philipson en mer bekväm tillvaro vid poolen i Miami Beach.

Under pandemin befann han sig på djupt vatten. Nu har Tomas Philipson en mer bekväm tillvaro vid poolen i Miami Beach. Foto: Pontus Höök

Han var svensken som befann sig i den innersta kretsen, som ordförande för Donald Trumps ekonomiska råd, mitt i pandemin.

Nästan två år senare öppnar han svängdörren till den flotta villan i Miami Beach.

Stor karl, vältränad.

Fast handslag.

Jo, för i Florida skakar man hand. Delstaten har blivit en fristad för amerikaner i pandemin. Det är därför som Tomas Philipson har sökt sig hit, med antikroppar och numera också vaccin i kroppen.

Han hade tänkt stanna i några månader, men trivdes så bra att han blev kvar och investerade i en bostad nära stranden.

– Där är nästa projekt, säger han och pekar mot gräsmattan på baksidan av huset.

– Jag ska bygga ut poolen. Det kommer att vara vatten överallt.

– Min syn på Sverige förändrades när jag kom till USA, berättar Tomas Philipson.

Han pratar engelska, eftersom han föredrar det, även om hans svenska framstår som intakt efter nästan 40 år på andra sidan Atlanten

Fakta. Tomas J Philipson

Gör: Ekonom och expert på sjukvårdsekonomi. Professor emeritus vid University of Chicago. Leder forskning om sjukvårdsmarknaden vid Becker Friedman Institute. Tidigare ekonomisk rådgivare åt den dåvarande presidenten Donald Trump.

Ålder: Fyller 60 i april.

Bakgrund: Född och uppvuxen i Uppsala i Sverige, med ett par kortare USA-vistelser under barndomsåren. Studerade matematik i Uppsala. Flyttade till USA 1984 för studier i Claremont, Kalifornien. Doktor i ekonomi vid Wharton School, University of Pennsylvania.

Familj: Mamma och två bröder i Sverige.

Bor: Miami Beach.

Här i USA skulle man kanske säga att han lever den amerikanska drömmen. Som alla klassiska framgångssagor innehåller hans berättelse hinder på vägen. Akademikersonen från Uppsala hade tänkt satsa på volleybollen, men en knäskada kom i vägen.

– Då kändes det som att livet tog slut. Men det var det bästa som kunde hända. Annars hade jag väl hållit på med sporten tills jag var 35, och då hade jag inte haft några andra färdigheter. Jag hade kanske blivit volleybolltränare hemma i Sverige.

Matematikstudierna i Uppsala tog honom till Kalifornien, där han började intressera sig för ekonomi. Han hamnade på universitetet i Chicago och påverkades politiskt på djupet.

– Jag växte ju upp med att vi tog för givet att den offentliga sektorn skulle sköta väldigt mycket. I USA tog jag intryck av friheten och individualismen och entreprenörskapet.

Tomas Philipson är fortfarande knuten till University of Chicago men arbetar på distans från kontoret i hemmet i Miami Beach. På hyllan finns minnen från Vita huset.Tomas Philipson är fortfarande knuten till University of Chicago men arbetar på distans från kontoret i hemmet i Miami Beach. På hyllan finns minnen från Vita huset. Foto: Pontus Höök

Det var 80-tal och institutionen var starkt präglad av den tidigare professorn Milton Friedman, den fria marknadens stora förespråkare, som blev rådgivare åt den amerikanske presidenten Ronald Reagan.

– Politiskt finns det stora likheter mellan Trump och Reagan, även om personligheterna är helt olika. Men medierna var så fixerade vid twittrandet och allt det där, säger Tomas Philipson.

Jag hade tänkt att vi skulle prata mer om vägen till Vita huset. Om hur Tomas Philipson specialiserade sig på sjukvårdsfrågor och hur han kom att fungera som rådgivare åt först George W Bush och sedan republikanen John McCains presidentkampanj. Jag hade tänkt ställa fler frågor om hur han som sjukvårdsekonom försökte komma tillrätta med USA:s dyra och ineffektiva sjukförsäkringssystem. Om framgångarna med företaget som gjorde honom ekonomiskt oberoende.

Jag försöker förklara varför massor av folk älskar honom

Men som så ofta graviterar samtalet mot Donald Trump.

Tomas Philipson har sin familj – mamma och syskon – kvar i Sverige. Han besöker dem varje år. Han vet att den tidigare presidenten väcker starka känslor.

– Under min tid i Vita huset kunde jag se att allt med Trump tolkades negativt i de etablerade medierna. Och jag förstod på mina vänner och min familj i Sverige att det var likadant där. Ingen kan begripa varför jag jobbade för Trump. Folk tror att det var en galning i Vita huset. Så jag försöker förklara varför massor av folk älskar honom.

Trump med nära medarbetare. Den ekonomiska topprådgivaren Tomas Philipson står i den övre raden, näst längst till höger.

Tomas Philipson gillade Trumps ekonomiska politik från starten. Men han såg också en politiker som klarade att ta kommando i medierna.

– I början var alla chockade. Men han talade för väldigt många i det här landet. De glömda männen och kvinnorna. Arbetare som förlorat jobben i konkurrensen med Kina. Städer som övergivits. Och folk hörde vad han sa. Inte i Kalifornien eller New York där Demokraterna dominerar, men i inlandet.

I början tänker man: Holy shit, jag är i Ovala rummet. Det känns overkligt

Trump var fastighetsmagnaten och miljardären som på något sätt lyckades peka finger mot eliten.

– Han är rak och säger vad han tycker och folk gillar det, säger Tomas Philipson.

Efter Trumps valseger 2016 kom jobberbjudandet.

Tomas Philipson fick frågan om han kunde tänka sig att ingå i presidentens ekonomiska råd. Han svarade ja.

– I början tänker man: Holy shit, jag är i Ovala rummet. Det känns overkligt. Fast med tiden blir det som andra jobb.

Tomas Philipson skrattar, det gör han ofta.

På hans kontor i huset i Miami Beach finns några hyllplan med minnen från åren i Vita huset. Bland dem ett signerat brev från Trump, daterat till sommaren 2018, när den ekonomiska rådgivaren drabbades av tillfälliga hälsoproblem.

På kontoret i Miami Beach har Tomas Philipson en hylla med bilder och dokument från Vita huset.

”Du är i mina tankar och böner”, skrev presidenten.

– Det vanligaste missförståndet om Trump är att han skulle vara en rå typ. Privat är han varm och vänlig, säger Tomas Philipson.

När han tog klivet upp som tillförordnad ordförande för det ekonomiska rådet kom han att arbeta nära presidenten.

– Det som förvånade mig mest under tiden i Vita huset, det är att det är så få personer som på riktigt påverkar presidenten. Han tog många telefonsamtal med folk utanför Vita huset, för att få utomståendes perspektiv. Men därinne var vi ganska få. I det ekonomiska teamet var vi kanske fyra eller fem personer som på riktigt kunde få honom att gå i olika riktningar, säger han.

Jag tror att vi båda var rättframma. Det är kanske min svenska sida

På en av Tomas Philipsons bilder från Vita huset ser det ut som om han och Donald Trump blänger rätt ilsket på varandra.

– Jag är en person som har för vana att argumentera väldigt kraftfullt. Jag tror att Trump gillade det, säger Tomas Philipson.

Ändå framstod det utåt som om Vita huset tog lätt på riskerna med covid-19. Trump påstod upprepade gånger i februari och mars att viruset skulle försvinna. Bakom kulisserna, i en intervju med journalisten Bob Woodward inför boken ”Rage”, uppgav Trump att han ville undvika att sprida skräck.

– Vi kunde inte vara panikslagna. Presidenten ville inte att alla skulle springa runt och vara rädda. Han kan inte säga till medborgarna att det pågår en katastrof, säger Tomas Philipson.

För ekonomin och därmed också valstrategin blev pandemin ett enormt bakslag.

Alla visste redan att det var katastrof, så jag tror inte att han blev så upprörd

Den 7 maj fick Tomas Philipson lämna över den historiska rapporten om 20 miljoner förlorade jobb.

– Jag var den som fick gå till honom och visa kostnaderna för att vi hade stängt ned landet. Vi ekonomer såg ju att det skulle få oerhörda konsekvenser.

Så vad sa Trump?

– Alla visste redan att det var katastrof, så jag tror inte att han blev så upprörd. Han kunde se att det var illa. Men han ville gå vidare.

Tomas Philipson kastar en blick på klockan på mobiltelefonen. Om drygt en timme ska han ta sportbilen till nästa möte. Ett hotell nära stranden. Spektakulära Miami Beach.

Det är andra som får våndas över covid-19 i de trånga korridorerna i Västra flygeln i Vita huset nu för tiden.

På väg till nästa affärsmöte i Miami Beach. Tomas Philipson ångrar inte tiden i Vita huset - men han skulle inte göra om det.

Samma vecka som vi träffas i Florida sänder Vita huset ut ett pressmeddelande: USA har nått ännu en tragisk milstolpe. 900 000 döda amerikaner i pandemin.

Utvärderingen av hur regeringar, forskare och myndigheter har hanterat covid-19 är på väg att ta ny fart, och den amerikanska statistiken blir sprängstoff i den debatten.

Republikanerna har inte glömt Bidens attacker på Trump under valrörelsen förrförra hösten. I slutdebatten i tv i oktober 2020 hävdade Demokraternas presidentkandidat att ”någon som bär ansvaret för så många döda borde inte vara president i USA”. Då uppgick dödssiffran till 220 000 och den hann stiga till runt 425 000 under Trumps tid vid makten.

– I dag har det dött fler under Biden än under Trump. Jag tror att alla förstår att det inte är så lätt att hantera den här pandemin. I början fanns det en överdriven tro på hur mycket regeringar och myndigheter kunde styra sjukdomen, säger Tomas Philipson.

Ekonomerna fick mer genomslag senare när man såg hur skadliga effekterna av alla restriktioner var

I USA blev pandemin snabbt politisk. I valrörelsen mötte jag Trumpanhängare som lovprisade öppenheten i Sverige.

Vad få visste var att det fanns en svensk på insidan i Vita huset som propagerade för att hålla samhället så öppet som möjligt och fokusera på att skydda äldre personer i riskzonen.

Bland rådgivarna i staben började spänningar växa.

– Där och då var det folkhälsoperspektivet som dominerade. Ekonomerna fick mer genomslag senare när man såg hur skadliga effekterna av alla restriktioner var, säger Tomas Philipson.

Miami Beach. Tomas Philipson flyttade till Florida för att komma bort från en del covidrestriktioner.

Han höll ett öga på vad som hände i sitt gamla hemland.

– Jag följde det inte lika nära som USA, men vad jag förstår gick det bra ända till folk började dö på era äldreboenden. Men ni hade större frihet. Den här epidemiologen, vad hette han?

Tegnell.

– Fick han sparken?

Nej.

– Jag är säker på att om ni mäter kostnaderna för pandemin så är de lägre i Sverige än i många andra länder.

Var det någon som pratade med dig om den svenska strategin?

– Nej, inte på riktigt. Folk vet att jag är svensk, men de pratar inte om Sverige. Men det borde de kanske ha gjort.

Det uppfattades som fria fantasier när Donald Trump i maj 2020 gick ut och lovade att forskningen skulle få fram ett vaccin före årets slut.

Men Vita huset stöttade läkemedelsföretagen så de kunde komma igång med vaccinproduktionen, i väntan på klartecken från livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA.

Jag är stolt över att ha påverkat presidenten på den punkten

Strategin bottnade i insikter från pandemirapporten 2019, där Tomas Philipson hade bidragit med insikter om problemen med FDA:s arbete och tillståndsgivningen.

– Jag är stolt över att ha påverkat presidenten på den punkten. Jag tror att det vi gjorde hade stor, stor nytta för USA och världen, säger Tomas Philipson.

Ändå är han skeptisk till krav på vaccinationer.

– Jag tycker att man som princip ska ha så få tvångsåtgärder som möjligt.

I juni 2020 drabbades ordföranden för Trumps ekonomiska råd av feber. Han fick diagnosen covid-19.

– Då låg jag och svettades av rädsla i några dagar. Men jag var inte orolig för min egen del. Jag oroade mig för att jag hade träffat presidenten dagen innan jag blev sjuk.

– Det är så få personer som på riktigt påverkar presidenten, säger Tomas Philipson.

Han plockar upp en bild i mobiltelefonen. Den visar en skärmdump från Wall Street Journals förstasida: Ekonom i Vita huset har testat positivt för covid.

– Jag såg förstasidan när jag hämtade tidningen. Då blev jag nervös. Alla kunde förstå att presidenten hade utsatts för en risk.

Trump klarade sig från covid-19, den gången. Philipson repade sig snabbt, men återvände aldrig till Vita huset. Hans tjänstledighet från universitetet var på väg att ta slut. Han säger att han slutade frivilligt som topprådgivare, men hymlar inte om att pandemin skapade konflikter.

– Jag var mycket mer angelägen om att skydda ekonomin än vad en del andra rådgivare var.

I dag försöker han få inflytande på andra sätt, som forskare och debattör. Han medverkar regelbundet i både finanstidningen Wall Street Journal och den konservativa tidskriften National Review.

– Jag har många åsikter. Kanske borde jag inte ha det, men jag har det, säger han och ler.Han har inga problem med att kritiskt utvärdera Trumps ekonomiska politik. Han tycker till exempel att det hade varit bättre att satsa på ekonomiska sanktioner än tullavgifter i handelskriget mot Kina.

– Det skadar inte marknaden på samma sätt, säger han.

Pandemin var den första lågkonjunkturen som gjorde vanligt folk rikare

Precis som företrädarna och efterträdarna misslyckades Trump med att få bukt med underskottet i statens finanser. Vid valet 2020 uppgick statsskulden till svindlande 27 000 miljarder dollar – motsvarande 765 000 svenska kronor i skuld för varje amerikansk medborgare.

Kritikerna lägger skulden på de stora skattesänkningar som genomfördes 2017.

Tomas Philipson hävdar att sänkningarna satte fart på ekonomin och skulle ha stärkt intäkterna till staten på sikt.

– Det är en helt annan sak än när Biden nu ökar statsskulden genom att lägga en massa pengar på bidrag som gör att folk inte jobbar, säger han.

Även Trumpadministrationen sjösatte ett stort stödpaket på svindlande 2 100 miljarder dollar i mars 2020, under svenskens tid som rådgivare.

Donald Trump och rådgivaren Tomas Philipson. En rad längre ned till höger - vicepresidenten Mike Pence.

Det var för mycket, tycker han i efterhand.

– Pandemin var den första lågkonjunkturen som gjorde vanligt folk rikare. I snitt fick folk mer i bidrag från staten än vad de förlorade i privata inkomster. Det har aldrig hänt tidigare.

Nu är det inte statsskulden eller stödpaketen som präglar debatten om Trump i februari 2022.

Den svenske rådgivaren hade lämnat Vita huset när valrörelsen tog fart på allvar. Han var inte i Vita huset när Trump vägrade acceptera valförlusten mot Biden. Han befann sig inte i Washington när Kapitolium stormades den 6 januari 2021.– Detta är inte mitt område, jag pratar mycket hellre om ekonomin och vad vi gjorde för fattiga människor. Men självklart fördömer jag upploppen. Det som upprör Trumpanhängare är att de kan jämföra med upploppen under Black lives matter sommaren 2020. Då brann det i amerikanska storstäder och det fanns politiker som stöttade det, säger han.

Påverkades valet? Där har folk olika uppfattningar

Men Trump stod bara häromveckan i Texas och sa att människorna på Kapitolium har behandlats orättvist?

– Om du jämför med Black lives matter där folk som brände byggnader och domstolar och inte ens ställdes inför rätta, så ja. De här människorna har suttit häktade i över ett år i väntan på rättegång.

Men detta handlar ju också om Trump och hans upprepade påståenden om hur han vann valet 2020 med en jordskredsseger. Vad tycker du om det?

– Jag tror att Biden vann. Men förekom det avvikelser på grund av covid? Ja. Bröt delstaterna mot lagen genom att genomföra olika specialregler? Ja, det tror jag att folk håller med om. Påverkades valet? Där har folk olika uppfattningar. Men jag tror att Biden vann.

– Jag försöker förklara varför folk röstade på Donald Trump, säger Tomas Philipson.

Trump vände sig också emot vicepresidenten Mike Pence. Vad tänker du om det?

– Det förvånade mig. De kom alltid bra överens. Om vi hade en stor diskussion så brukade Trump gå till Pence och fråga – ”Mike, vad säger du?” Det hände att Pence fick fälla avgörandet.

Hur påverkas Trumps eftermäle av att han fortsätter veva om valet 2020?

– Jag är inte politisk rådgivare. Jag kan inte säga det.

Men du vill ju kunna försvara honom?

– Jag försvarar hans ekonomiska politik, dygnet runt, alla dagar. Försvarar jag hans twittrande eller vad han säger om valet? Det är inte mitt område. Jag vet bara vad du vet, efter att ha följt vad som står i medierna. Men jag vet också att jag inte litar på pressen, efter vad som hände i Rysslandsutredningen. Myndigheterna utredde Trump i två år. FBI var ute efter presidenten. Nu vet vi att en del av bevisen kom från Hillary Clintons kampanj. Och det upprör Trumpväljarna oerhört.

Skulle du vilja att Trump kandiderade i presidentvalet 2024?

– Ja, absolut.

Tomas Philipson har inga planer på att återvända till Vita huset. Han är fortfarande knuten som forskare till universitetet i Chicago. Under pandemin har han i huvudsak skött det uppdraget på distans.

– Kanske blir det lite fler resor till Chicago när universitetet öppnar upp, säger han.

Det händer att han har kontakt med Ivanka Trump och hennes make Jared Kushner – de bor bara tio minuter från hans hus på Miami Beach. I övrigt är samröret med de forna kollegerna i Vita huset ytterst sporadiskt.

– Vi är utspridda i dag, säger Tomas Philipson.

Så nu när du fått distans och tänker tillbaka på att du var en av de där människorna i rummet där det hände – hur känns det?

– Det var kul. Särskilt när allt gick bra före covid, det var roligare än under covid. Jag är glad att jag gjorde det. Jag är också glad för att det är över. Jag skulle inte göra det igen.