Jag tillhör den sista generation som faktiskt fick uppleva fel sida av Berlinmuren. Och som har tydliga minnen av dess fall.
Inte trodde jag då att kalla kriget kunde komma tillbaka. Men när Ann Linde idag läser upp utrikesdeklarationen i riksdagen är det precis där vi står.
Mellankrigstiden ser ut att vara över.
Det var på sommaren 1989 som jag reste med scouterna i Tyskland under tre veckor. Ett av resmålen var Berlin och i ett transittåg passerade vi igenom DDR med dess illaluktande fabriksskorstenar.
Väl i Västberlin tog vi gränsövergången vid Friedrichstraße in i öst. Jag var sjutton år och hade dålig koll på världspolitik.
Men muren, instängdheten, bilarna, lukten och de små löjliga aluminiumpengarna glömmer jag aldrig.
På västsidan satt små vita kors för de som försökt fly men mördats av gränsvakterna. Vissa hade namn, andra inte.
Samma höst svepte förändringens vindar bort betong och taggtråd. Järnridån upplöstes. Och lite drygt två år senare föll det sovjetiska skräckväldet.
Enligt artikeln Europas ödesstund av Robert Dalsjö och Niklas Granholm, på Kungliga krigsvetenskapsakademins webbplats, tänker vi fel när vi tolkar konflikterna under 1900-talet som separata händelser.
Istället är första och andra världskriget del av samma politiska och geostrategiska förändring. Det ena följer på det andra. Och på samma sätt är det med kalla kriget och dagens allt mer hetare konflikt i Ukraina.
Det vi ser är en fortsättning av kalla krigets mekanismer med andra medel. Vi är alltså tillbaka vid Berlinmuren även om taggtråden och kulsprutorna flyttats österut.
Och de vita korsen är fler än någonsin. Bara i Ukraina har rysk maktpolitik kostat 15 000 människor livet.
Vladimir Putin kommer inte att bry sig, för honom är andras liv ingenting värda.
I dag är imperialism officiell rysk politik. Som i Aftonbladets intervju med den ryske ambassadören Viktor Tatarinsev. Ryssland anser sig ha rätt att bestämma över vår utrikespolitik. De hymlar inte ens.
Ann Linde kommer idag att säga att svensk utrikes- och säkerhetspolitik ligger fast. Vi tar inte diktat från Moskva och vi samarbetar med vem vi vill.
Men oavsett vad som händer de närmaste dagarna och veckorna i Ukraina är läget ett annat än innan. Mellankrigstiden varade lite drygt 30 år.
Allting går igen ur tidens grums och mögel, som Karl Gerhard sjöng.
Och den skrämmande fantomen är här igen.
***
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.