Via gaskranarna kan president Vladimir Putin sabotera både återhämtningen och klimatomställningen i Europa, om han är villig att betala priset. Europa bävar inför skräckscenariot att den ryska gasexporten stängs av. Då finns ingen gräns för fortsatt skenande energipriser. Publicerad: 11 februari 2022, 10:26 Analys:Nils Åkesson Text Rysslands president Vladimir Putin. Rysslands president Vladimir Putin.Foto:Fredrik Sandberg / TT Europas gaslager är mindre än halvfulla och de fortsätter att sjunka. Nivåerna är 30 procent lägre än snittet för de senaste fem åren och motsvarar på håret två månaders behov vid normalt vinterväder. Gaspriset har mildrats från toppnoteringarna kring nyår men är fortfarande nära fem gånger högre jämfört med för två år sedan, strax före pandemin. Till slut gick topplocket för Fatih Birol. Två veckor in på det nya året sa den mäktige chefen för IEA, samarbetsorganisationen OECD:s energimarknadsövervakare, rakt ut det som många redan tänkte. ”Det finns stora brister i Europas gasmarknad på grund av Rysslands beteende. Jag noterar att Rysslands gasflöde till Europa helt har sammanfallit med en upptrappad geopolitisk situation i Ukraina”, utbrast han vid en pressträff i Paris den 12 januari. Ryssland har sedan i somras skruvat ned gasflödet mot Europa med en tredjedel – trots ökad efterfrågan, fortsatte IEA-chefen. Moskva invänder att ryska gasbolag faktiskt håller sina långtidskontrakt, samt att behov att fylla inhemska lager begränsar exportvolymerna. I veckan skruvade Fatih Birol retoriken ytterligare. En upptrappad gaskonflikt får ”långtgående konsekvenser för Europa, men ännu värre konsekvenser för Ryssland”, säger han i en intervju med brittiska The Guardian. De kommande månaderna blir ”avgörande” för om Europa ska förbli storkund för rysk gas, eller rycka sig loss från de ryska ledningsrören i ett ”seismiskt skifte”, enligt IEA-chefen. IEA bildades av industriländerna i kölvattnet av 1970-talets oljeembargo från Arabvärlden, med främsta syfte att förebygga upprepningen av liknande utpressningssituationer och energikriser. Att döma av Fatih Birols skarpa uttalanden kan organisationen vara på god väg att misslyckas. Europa har tagit för lätt på den ryska gasrisken. Men den stora bilden är att en rad olyckliga faktorer har samverkat bakom Europas energikris. Vädret, gasmarknaden globalt och snåla ryska leveranser hör delvis ihop. • Ovanligt sträng vinterkyla och sommarhetta 2021. Det drev upp europeisk energiefterfrågan samtidigt som onormal torka och stiltje pressade vatten- och vindkraftproduktionen. Även i Ryssland och nordöstra Asien drog en smällkall vinter upp gaskonsumtionen. • Ökad global konkurrens om gas via tankerfartyg (LNG), där USA och Qatar är främsta exportörer. Kina ökade LNG-importen med 13 procent 2021 i takt med bland annat nedtrappad kolkraft. I Brasilien steg LNG-importen när torka precis som i Europa skapade brist på vattenkraft. • Minskade ryska gasflöden syns svart på vitt i en sammanställning från norska Rystad (se grafik). Förutom förra vinterns kyla har Ryssland också hänvisat till produktionsproblem relaterade till pandemin. Men hur skulle Europa klara sig om Ryssland vid en eskalerad konflikt införde ett gasembargo västerut? Ryssland står för omkring 40 procent av EU:s gasbehov och ungefär en fjärdedel kommer via ledningar genom Ukraina. Vid ett ryskt gasstopp skulle en substituering av knappt två tredjedelar kunna skrapas ihop. Det visar beräkningar från bland andra norska Rystad Energi och amerikanska storbanken Citi. Framför allt ökade amerikanska LNG-leveranser, en bottenkörning av existerande lager samt mindre tillskott från Norge och Storbritannien skulle komma till undsättning men alltså inte räcka hela vägen. Det globala LNG-utbudet som redan är ansträngt skulle driva upp gaspriserna till astronomiska nivåer – och dra med sig Europas elpriser. ”Det är svårt att räkna på, men vi skulle få mycket högre priser än nu. Sky is the limit”, säger Rystads gasexpert Sindre Knutsson till Di. Jämfört med gasledningar innebär LNG per definition betydligt dyrare och mer komplicerad logistik som dessutom brottas med kapacitetsbegränsningar. Europeisk industri skulle drabbas av energibrist och planerade strömavbrott, även inräknat möjligheterna att ersätta gas med olja eller kol eller maximera uttag i vatten- och kärnkraftverk. Sannolikheten för ett totalstopp i samtliga ryska gasledningar genom Östersjön (Nord Stream 1), Östeuropa och Turkiet är dock låg. Citis analytiker påpekar att rysk gasexport inte hindrades under det kalla krigets 1970- och 1980-tal eller av att Turkiet sköt ner ett ryskt plan 2015. För Ryssland ligger också förlusten av mångmiljardintäkter och ryktet som pålitligt exportör i vågskålen. Men även ett begränsat stopp i exempelvis Ukraina skulle ge priserna ny fart. Energipriser utlöser redan en hätsk debatt runt om i Europa. Övergången till förnybart går för snabbt säger ena lägret. Nej, det går för långsamt säger det andra. Tysklands parallella avvecklingsprogram för kärnkraft och kol har åtminstone otvetydigt ökat beroendet av importerad gas i Europas industriella hjärta. De flesta är också överens om att extremväder och klimatomställning inte går att fly från, och att det dessutom är två fenomen som hänger ihop. Den ryska gasexporten däremot, har alltmer börjat likna en geopolitisk spelpjäs för president Vladimir Putin. Klimat- och pandemikrisen i tandem har försatt Europa i ett särskilt utsatt läge, och fingrarna på gaskranen ger Ryssland möjlighet att manipulera såväl politik som ekonomi i EU. Vi har det senaste halvåret lärt oss att tyska och franska gasprischocker skickar obehagliga stötar ända ut till svenska elräkningar och vidare in i den svenska partipolitiken. Än värre är att de samtidigt späder på inflationsskräcken hos europeiska centralbanken ECB, och ränteoron i marknaden. Ju större och mer utdragna energiprislyft, desto högre är risken att de smittar av sig på pristrycket i stort. Med en rekordhög inflation är Europa just nu extra sårbart för varje ytterligare störning i gasmarknaden. Och då har Putin inte ens börjat, i alla fall enligt honom själv.

https://www.di.se/analys/europas-omma-punkt-da-skenar-energipriserna/?fbclid=IwAR1blNVspnXguvox3q45gSXn_F1JUQ9Xs1KnHBUZ5yqclBpKJw6YJWzAlJc