Umeå är en av många kommuner som förväntas avge någon form av klimatlöfte. I Umeå som på andra håll fokuserar klimatrörelsen sig på livsmedlen och de kommunala måltiderna – och kon är syndabocken!

Sedan några år tillbaka har allt fler forskare kommit fram till att kon med sitt metan har fått stå för helt felaktiga siffror, beroende på att man inte förstått den biogena kolcykelns funktion – hur metan med fotosyntesen åter blir till gräs.

Den som nu händelsevis inte heller tror på de nya rönen och uträkningarna bör betänka att idisslarna vistats på jorden i hundratusentals år. Detta och det faktum att kon har varit i människans tjänst i 10 000 år utan att förstöra klimatet borde utgöra bevis nog. Problemen kom med industrialismen och dess hejdlösa användning av kol och olja.

Den förändrade synen började med en rapport från Nya Zeeland som påtalade bristerna i synen på metan från kor. Dr. Mitloehner från USA och professor Allen från England med flera har sedan ett antal år också pekat på dessa felberäkningar, och hur fel de slår. Nu har de följts av en forskarrapport från Chalmers som ur klimat- och hållbarhetssynpunkt åter vill lyfta fram nötköttet och mjölken som ett ur alla aspekter bra klimat- och miljöval.

Chalmersforskarna på avdelningen för fysisk resursteori; under ledning av biträdande professor Christel Cederberg; menar att den tidigare EAT-Lancet – dieten varit felaktigt beräknad, då den inte beaktat den nya synen på metan. Att sådana storheter som Johan Rockström och Gunhild Stordalen ligger bakom den förlegade synen och dieten ändrar inte det faktum att deras modell skadat såväl jordbruket som klimatarbetet, då fokuset felaktigt varit på kon och hennes förmenta problem.

I den nya forskningen noterar man även det välkända faktumet att kon äter gräs, något som inte människan kan leva på. Då gräs växer på fleråriga vallar och marker som oftast inte lämpar sig för grödor till humankonsumtion, så utgör heller inte kon någon konkurrent om den resursen utan tar snarare till vara de marker som annars inte hade fött någon.

Kött och mjölk får således med de nya forskningsrönen en betydligt lägre klimatpåverkan, och nu har även forskning om just mjölkens hälsoeffekter kommit med nya och sensationella resultat.

I slutet på 90-talet inleddes i Stockholm en djupgående studie av 4 000 personers hälsa, och deras intag av mjölkfetter från mjölk och mejeriprodukter. Syftet var att finna ett eventuellt samband mellan mjölkkonsumtion och hjärt-kärlsjukdomar.

Den gängse synen har varit att varna för mjölkfetterna, men resultatet och rekommendationerna efter 17 års forskning blev det rakt motsatta! Det gjordes också en så kallad metaanalys på 18 liknande studier i olika länder, och i samtliga studier kom man fram till samma resultat.

Den otvetydiga slutsatsen var att ju mer mjölkfett som försökspersonerna hade konsumerat, desto lägre var risken för uppkomst av hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen kommer att fortsätta för att försöka finna vad det är i mjölken som ger den sin hälsofrämjande och närmast medicinska egenskap. Resultaten anses vara mycket säkra, och har varit publicerade hösten 2021 i den mycket högt ansedda vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine.

I England har den sensationella slutsatsen av studien publicerats i så namnkunniga tidningar som The Guardian och The Times, men i Sverige har det varit märkligt tyst. Jag kan inte låta bli att förvånas över att det tydligen är så ointressant att mjölk faktiskt är hälsosamt och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, då det ju annars skrivs och larmas oändligt mycket om mat och hälsa.

Mot bakgrund av vad jag beskrivit ovan borde det vara självklart hur ett kommunalt klimatlöfte skall utformas. Kommunala måltider och offentlig upphandling av livsmedel måste utformas så att de stimulerar till ökat brukande av vår egen åkermark och ökad djurhållning.

Det skulle framstå som mer än lovligt dumt, om man väljer att fortsätta med att skydda åkermarken, men samtidigt inte har en politik som leder till att den behöver användas. Ett ökat brukande av regionens åkermark ger klimatsmarta och hälsosamma livsmedel, främjar den biologiska mångfalden och låter skattemedlen bidra till en lokal ekonomi.

Ett sådant löfte skapar på riktigt förutsättningar för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Allt annat än ett beslut och löfte i den riktningen vore ett svek mot både tidigare och kommande generationer.

Arne Lindström, jordbrukare och tidigare ordförande för LRF Västerbotten

https://www.vk.se/2022-02-06/debatt-ny-forskning-omvarderar-klimateffekten-av-kor-kott-och-mjolk?fbclid=IwAR2GEfxv6cCgWTUPcGk1jlMzHe2xdevvEmNKZMiLrbED05JrOIJZFglxs-c