För att avsluta covidiotin, ett understatement av rang:

" I torsdags kom till sist beskedet. Coronarestriktionerna tas bort på onsdag eftersom omikronvarianten och vaccineringen gjort covid-19 mindre farlig.

Detta trots att smittspridningen fortfarande ligger på rekordnivåer, och antalet covidpatienter på sjukhusen är nära tidigare toppnoteringar, vilket uppmärksammats i olika grafer i landets medier de senaste veckorna.

Något som inte omskrivits lika mycket som tidigare i pandemin är de coronarelaterade dödsfallen.

Faktum är att dödstalen fortfarande ligger på en förhöjd nivå. Troligen kommer de att öka ytterligare den närmaste tiden.

Under andra halvan av januari skedde i genomsnitt uppemot 34 covidrelaterade dödsfall per dag, enligt Folkhälsomyndighetens mått, som definieras som att någon avlider inom 30 dagar efter ett positivt coronatest. Genomsnittet under pandemin är 23 coronarelaterade dödsfall per dag.

Den senaste tidens utveckling sätter nytt ljus på hur statistiken om avlidna med covid-19 ska tolkas.

Är 34 döda per dag, alltså omkring 1 000 dödsfall i månaden, mycket eller lite i ett makrosammanhang? Och vad har det för betydelse att det framför allt är de sköraste äldre som riskerar att dö efter att ha smittats, till skillnad mot under svininfluensan och spanska sjukan?

Ett sätt att få perspektiv på coronastatistiken är att jämföra med en annan virusfamilj som brukar leda till många dödsfall hos den äldre befolkningen: säsongsinfluensan.

Ingen vet exakt hur många som dör på grund av influensan varje år. Men det går att göra uppskattningar genom att titta på överdödligheten, alltså hur många fler som avlider under en viss tidsperiod jämfört med vad som är förväntat för årstiden.

AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att sådana analyser visar att vissa influensasäsonger kan leda till 2 000 till 3 000 dödsfall.

– Det är svårt att mäta avlidna av influensa eftersom många inte provtas. Man kan ha diffusa symtom, särskilt som äldre. I dödsorsaksregistret registreras en del fall som influensa, men många registreras nog som till exempel lunginflammation eller hjärtinfarkt, säger AnnaSara Carnahan.

AnnaSara Carnahan tror att vårt ändrade beteende under pandemin kan minska smittoriskerna i framtiden.

I internationella analyser bedöms mellan 5 och uppemot 20 procent av befolkningen smittas av influensan under vintern. Mycket tyder på att coronaviruset efter omikronvågen kommer att ha ungefär samma roll som säsongsinfluensan. Relativt många kan smittas under vinterhalvåret, och för vissa svaga äldre personer kan smittan vara dödlig.

– Samhället kommer att behöva släppa det här fokuset vi haft på antalet dödsfall och smittofall per dag i covid-19. Nu kanske vi får upp ögonen för att influensan också orsakar svår sjukdom och död. Vi kanske kan förstå allvarligheten hos influensan lite bättre, säger AnnaSara Carnahan.

En positiv effekt av pandemin kan bli att de äldre är bättre skyddade mot influensavirusen i framtiden. Troligen kommer vi oftare att stanna hemma när vi känner oss förkylda, och om mönstret fortsätter så kommer fler att vaccinera sig mot influensan.

– Innan var det kanske konstigt att jobba hemifrån bara för att man var förkyld, men det har ändrats. Samtidigt, om man tänker tillbaka på utvecklingen efter spanska sjukan så verkar man inte ha blivit så värst mycket bättre på att undvika att sprida sjukdom. Men kunskapsläget var helt annorlunda för hundra år sedan, och det är svårt att säga vad vi som samhälle kommer att lära oss av det här, säger AnnaSara Carnahan.

Ett av de stora frågetecknen är hur influensan och covid-19 kommer att samexistera. Både den här vintern och den förra har varit väldigt speciella i influensastatistiken. För första gången i modern tid, kanske någonsin, inträffade ingen influensaepidemi i Sverige vintern 2020/2021.

Och under den nuvarande säsongen störtdök influensafallen vid årsskiftet, när omikronvarianten började spridas. Även om restriktionerna kan vara en delfaktor, så pekar utvecklingen på att de två luftvägsvirusen verkar kunna konkurrera ut varandra.

Det är oklart exakt hur covid-19 och influensan konkurrerar med varandra, säger AnnaSara Carnahan.

– Kommer det i framtiden att bli först en våg av den ena och sedan av den andra? Eller något annat mönster? Det kommer att bli väldigt intressant att se hur de här två sjukdomarna samverkar under vintermånaderna.

Att olika virus kan blockera varandra är känt, förklarar Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Man brukar prata om virusinterferens. Om man får en virusinfektion så kör kroppens så kallade ospecifika immunförsvar igång. Det börjar bildas interferon till exempel. De olika typerna av immunsubstanser hämmar även andra virusinfektioner. Så det kan finnas en biologisk förklaring, säger han.

Medan de influensarelaterade dödsfallen sällan nämns i media i någon större utsträckning, inte ens under relativt dödliga vintrar som 2017/2018, så har uppmärksamheten varit mycket stor kring covid-19:s dödstal.

Virusinterferens kan delvis förklara konkurrensen mellan covid-19 och influensan, säger Magnus Gisslén.

Det omfattande fokuset på de covidrelaterade dödsfallen har kritiserats av enstaka experter i såväl Sverige som andra länder. En av dem som offentligt kritiserat medierapporteringen om antalet avlidna är Johnny Ludvigsson, överläkare och senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet.

Han tycker att fokuseringen varit missvisande av flera skäl, bland annat eftersom Sverige under stora delar av pandemin haft underdödlighet snarare än överdödlighet.

– Det har varit alldeles för mycket fokus på dödssiffrorna. I min lokaltidning skriver de fortfarande varje gång det skett ett nytt dödsfall med covid-19. Men hur många har dött med eller av andra förkylningsvirus? I Sverige dör kanske 270 personer om dagen på vintern. Att några då dör av olika orsaker, men samtidigt är covid-19-smittade, är inte så konstigt, säger Johnny Ludvigsson.

Han menar att statistiken kan vara särskilt vilseledande nu när omikronvågen lett till så stor smittspridning. Eftersom Folkhälsomyndighetens uträkningssätt inte tar hänsyn till själva dödsförloppet, utan bara noterar om den avlidne testat positivt månaden innan dödsfallet, är det sannolikt att många avlidit av andra orsaker än just covid-19.

Det andra skälet till Johnny Ludvigssons kritik kan uppfattas som mer känsligt.

Det har att göra med covid-19:s tydliga ålderskoppling. Medianåldern för de avlidna under den första vågen var 84 år. Medellivslängden i Sverige var samtidigt 81 år för män och 84 år för kvinnor.

Johnny Ludvigsson tycker att det varit onödigt mycket fokus på de covidrelaterade dödsfallen.

– Efter den första vågen blev det underdödlighet i augusti och september 2020 för att en hel del av dem som dog i april och maj kanske hade kunnat förväntas dö några månader senare. Det är klart att det är tråkigt att de här personerna inte fick leva över sommaren, men man kan ju inte hävda att det i ett större sammanhang är någon jättestor katastrof om några riktigt gamla, ofta med annan svår sjukdom, dör nu i stället för ett halvår senare, säger Johnny Ludvigsson.

Vad svarar du dem som tycker att det resonemanget låter cyniskt?

– Det är ju så klart sorgligt när någon dör. Men det som är särskilt allvarligt är ju när människor dör i yngre åldrar eller alldeles för många i speciella grupper. Åtminstone vad gäller den första vågen kan man snarare fundera på varför överdödligheten var så mycket större i vissa grupper och områden än i andra, bland annat hos utlandsfödda. Det var väldigt olyckligt, och kräver att vi drar lärdomar.

När SvD frågar statsepidemiologen Anders Tegnell om hans syn på likheterna mellan covid-19 och säsongsinfluensan, svarar han att det stämmer att de två sjukdomarna nu är mer lika varandra än tidigare. Men en viktig skillnad är att omikron lett till en så extraordinär smittspridning i samhället.

– Vi har en extremt mycket högre smittspridning av covid-19 än vi någonsin haft av influensan. Inte ens under de tidigare pandemierna låg man på den här nivån. Vi har mellan en halv miljon och en miljon fall i veckan, och det finns studier som talar för att mellan 1 och 10 procent av befolkning är smittade med viruset kontinuerligt. Sådana nivåer innebär att det här kommer att ha en helt annan betydelse än vad säsongsinfluensan har, säger han.

Är det fler som avlider med covid nu, snarare än på grund av covid?

– Med en så extrem smittspridning så kommer väldigt många av dem som avlider under en sådan här period också att ha covid. I vilken utsträckning covid bidrar till dödsfallet eller inte är ofta väldigt svårt att avgöra.

Anders Tegnell säger att det inte går att påstå att de covidrelaterade dödsfallen ligger på en ”acceptabel” nivå när nu restriktionerna släpps.

– Jag tycker inte man kan prata om en acceptabel nivå på dödsfall. Det konceptet finns inte. Men samtidigt måste man inse att om man har en jättestor spridning av en sjukdom så är det nästan oundvikligt att en del av dem också kommer att ha sjukdomen när de avlider, och den kommer i större eller mindre grad att bidra till det. Så ser vår verklighet ut."