Nu talar vi om eftertankeskapande tydlighet, för svenskar!

...........................................................................................

" Befinner du dig på något av områdena där vinter-OS avgörs upptäcker du snart att det finns tre val när du ska betala för dina nudlar eller ångade baozi-bullar. Kreditkort, kontanter – eller e-yuan.

Att OS i Peking handlar om mer än bara tävlingar för den kinesiska regeringen råder det ingen tvekan om. Det är nu, efter att ha testats i pilotprojekt runt om i landet, som den digitala valutan väntas sättas på ordent­ligt prov. Storbildsskärm efter storbilds­skärm gör reklam för e-yuanen, som kritikerna kallar ett verktyg skapat för att övervaka medborgarna.

”När den digitala yuanen lanserats kommer det inte att finnas en enda transaktion som myndigheterna inte kan följa. Kontantflödet blir helt spårbart”, sade exempelvis forskaren Xu Yuan, vid Pekinguniversitetets forsknings­center för digital ekonomi, till Hongkong­tidningen South China Morning Post i våras.

Den statliga e-valutan går att hämta ut i särskilda bankomater.

Mobila betalningar är sedan länge vardag i Kinas kraftigt digitaliserade konsument­ekonomi. Techjättarna Ant Group och Tencent har under det senaste decenniet byggt upp varsitt ekosystem runt bank­ärenden och betalningar i mobilen, Alipay och Wechatpay.

I dag beräknas nio av tio invånare i Kina kunna betala via mobilen. Att den kinesiska staten inte vill stå utanför näringslivets framfart, och den möjlighet till kontroll av data som banköverföringar av detta slag ger, är tydligt.

Sedan flera år har staten drivit en hård linje mot techjättarna och slagit ner mot dem en efter en. Man har skärpt konkurrensreglerna och kontrollen av bolagens finansiella verksamhet. Hotat med att investeringar ska kräva godkännande från myndigheterna. Och utfärdat ett förbud för betalningsföretag och finansinstitut att erbjuda handel med kryptovalutor, vilket skapade konsekvenser världen över. Allt samtidigt som staten själva har utforskat möjligheterna att skapa en ersättare till kryptovalutan.

Rubbad maktbalans när bitcoinbrytningen förbjöds

Arbetet har pågått länge. Som ett av de första länderna i världen började Kina redan 2014 utreda möjligheten till en digital valuta. Motiveringen då var att Peking oroade sig för att kryptovalutor skulle kunna utmana partistatens kontroll över landets finans­politik.

Sex år senare, 2020, inledde man de första testerna av den statliga e-valutan. Invånarna i olika storstäder erbjöds att delta i lotterier för att vinna gratis e-yuan, som de sedan kunde använda i utvalda butiker och caféer.

Testerna har pågått under en längre tid och i vissa butiker har kunderna kunnat handla med e-valutan.

Shenzhen, tech-metropolen i södra Kina, var en av städerna där valutan testades. Runt var sjätte invånare deltog i lotteriet. De som fick vara med och testa fick varsitt rött kuvert innehållande 200 digitala yuan, motsvarande 300 kronor. För att kunna använda pengarna var de tvungna att genom sin bank ha laddat ner den statliga plånboksappen till mobilen.

Men när medier frågade invånarna i Shenzhen vad de tyckte om att köpa sitt te med e-yuan var intresset ljummet. Många svarade att de inte riktigt förstod poängen. De hade ju redan någon av storföretagens plån­böcker i mobilen – varför krångla till med ytterligare en aktör och app?

Sammanlagt har statsvalutan testkörts i ett dussintal kinesiska regioner. Under testerna har regeringen gett bort hundratals miljoner i röda kuvert till invånarna. I januari meddelade Kinas centralbank att det redan genomförts transaktioner i den digitala valutan för sammanlagt 90 miljarder yuan, långt över 100 miljarder kronor.

Mycket kan tyckas, men då ska man också komma ihåg att Kinas totala konsument­ekonomi mäts i tusentals miljarder kronor. Bara Alipay rapporterade 2020 att deras användare gjort transaktioner för i snitt cirka 10 000 miljarder kronor varje månad.

Även om det inte finns ett formellt lanse­ringsdatum anser många experter att vinter-OS är startskottet för den stora utrullningen av e-valutan i landet. Och den håller redan på att få fäste. Fler än var sjätte invånare har vid det här laget laddat ner statens plånboksapp, uppger centralbanken.

Om du vill marknadsföra och testa den statliga e-valutan inför en internationell storpublik är vinter-OS ett uppenbart val, anser Nan Li, forskare i finansiell ekonomi vid Shanghai Jiao Tong University. Hon är specialiserad på digitala valutor och har följt utvecklingen av e-yuan och de test som gjorts i hennes egen hemstad, Shanghai.

– Det är ett naturligt nästa steg, säger Nan Li till SvD.

Vill du som besökare betala med e-yuan under OS går du till särskilda bankomater, drivna av statliga Bank of China som är officiell partner till tävlingarna. Där matar du in dina sedlar, exempelvis euro, som om du skulle växla dem. Ut ur maskinen kommer ett kort som liknar ett betalkort och som rymmer e-yuan. Överallt inom OS-byarna går det att betala med kortet.

Idrottarna och deras team kan också välja att hämta ut ett armband för att förvara sina pengar.

Förespråkare för valutan hävdar att ett brett användande av den digitala valutan, i till exempel Hongkong och i Kinas utrikeshandel, i längden skulle kunna öka statusen för den kinesiska yuenen som internationell reserv­valuta. Och Zhu Jun, chef för Kinas central­banks internationella avdelning, sade i en artikel förra året att Kina har ett ”viktigt fönster” att främja internationellt användande av yuan i samband med den osäkerhet som sprickan mellan USA och Kina skapat.

Kritikerna köper inte detta resonemang.

Flera pekar i stället på att teknologin bakom statsvalutan främst är utvecklad för att vara transparent för Peking. Exempelvis måste telefonnummer i Kina vara knutna till ett ID-nummer, vilket gör transaktionerna i appen spårbara.

Kai von Carnap, Kinaanalytiker på tanke­smedjan Merics i Berlin, säger att över­vakning och kontroll av medborgarna utan tvekan är viktiga orsaker till att Peking vill skapa en digital statsvaluta. Det handlar även om att återta makten över det finansiella systemet.

De senaste åren har jättarna inom fintech – Ant Group och Tencent – själva tagit kont­rollen över Kinas digitala ekonomi och all den värdefulla data som den genererar. De har kunnat göra det för att branschen varit avsiktligt oreglerad, förklarar von Carnap. Peking ville ha ett öppet slagfält där bolagen kunde göra lite vad de ville och tävla mot varandra för att bygga upp en konkurrens­kraftig kinesisk fintech. Men nu – när de blivit jättar även i internationell jämförelse – anser man att det är dags att slå ner på dem.

– Under de senaste åren har lagstiftare och den kinesiska regeringen insett hur farligt det blivit, säger Kai von Carnap, säger han och fortsätter:

– De vill ha datan. Tencent och Ant Group har exploaterat användardatan i många år nu. Genom att ta över makten kan regeringen få tillgång till den.

Informationen är användbar i Kinas allt striktare övervakningssamhälle, påpekar von Carnap. Till exempel i systemet för social kreditvärdighet, det som ger människor poäng utifrån hur de följer regler.

– Man ska inte vara för snabb med att dra slutsatser, men e-yuan är ett symptom på samma system. En del av det sociala kredit­systemet handlar ju om vad människor lägger sina pengar på.

Kina förbjöd förra året all kryptobrytning.

Forskaren Nan Li är positiv till e-valutan men anser att det återstår frågetecken kring just säkerheten innan den kan rullas ut brett.

– Vi har redan sett hur människor börjat använda den för att lura andra som inte förstår hur en digital valuta fungerar, säger hon.

Nan Li visar ett foto av sex färgglada kort som liknar bankkort. De användes i en bluff som uppdagades nyligen. Någon hade tagit med korten till äldre personer och påstått att de kunde delta i myndigheternas tester och att de skulle få pengar om de aktiverade de färgglada korten. Tittar man noga på korten kan man se att de inte är äkta. Men det är inte lätt att veta för alla, påpekar Nan Li.

– De uppmanade de äldre att gå till en webb­sida och genom att aktivera korten och skriva in sina bankuppgifter skulle de få mängder av e-yuan, berättar Nan Li.

På så vis hade bluffmakarna kommit över de gamlas bankuppgifter.

Fotot fick Nan Li av en bekant som bor på landet långt utanför Shanghai. Senare fick hon veta att polisen tagit personerna, som försökt samma sak med flera äldre berättar hon.

Tvivlen kring valutans säkerhet stäcker sig utanför Kinas gränser.

I somras uppmanade politiker i USA:s senat den amerikanska olympiska kommittén att förbjuda USA:s representanter vid OS att använda den digitala statsvalutan. Man oroade sig för att data skulle hamna i fel händer.

Den kinesiska staten har gått till motattack mot kritikerna och centralbanken har bland annat sagt att e-yuan erbjuder anonymitet som kan kontrolleras av användaren.

Man hänvisar då till att det går att skapa ett konto i statens plånboksapp genom att endast uppge telefonnummer. När man för över pengar till plånboken från sitt bankkonto ser banken bara att det görs en transaktion till en digital plånbok, inte till vilken, berättar forskaren Nan Li, som anser att man kan betrakta de transaktionerna som anonyma trots att alla mobilnummer i Kina måste vara registrerade.

– Det är som en plånbok med kontanter, som vi använde förr, menar Nan Li.

Att Kina vill stärka yuanen som en reserv­valuta är tydligt. Runt om i utvecklings­länder i till exempel Afrika, där Kina har stort inflytande och investerar stora belopp i exempelvis infrastruktur, marknadsför landet yuan som framtidens reservvaluta i konkurrens med den amerikanska dollarn, säger Kai von Carnap.

En aspekt som är avgörande för att en valuta ska kunna spela en internationell roll är hur stor andel av den som utländska regeringar har möjlighet att låna upp. I dag är det fortfarande svårt. Det är inte heller särskilt attraktivt, eftersom kinesisk politik är så oförutsägbar och nya lagar kan skapas och implementeras snabbt och oväntat, säger Kai von Carnap.

– Så länge den osäkerheten finns kvar så tror jag att det fortsätter att vara oattraktivt att sitta på yuan. Digital eller ej."