Efter månader av svåra förhandlingar och strax innan det nuvarande avtalet skulle löpa ut, lyckades Ryssland och Ukraina på fredag komma överens om ett nytt gasavtal. Energiförsörjningen är tryggad i Ukraina för fem år framöver, men landets roll som transitland minskar.
Trots spända relationer och öppen konflikt mellan länderna, lyckades Ryssland och Ukraina i ett slag komma överens om ett nytt preliminärt gasavtal och begrava stridsyxan i en rad juridiska tvister.
Förhandlingarna leddes i Berlin av EU:s energikommissionär Maroš Šefčovič och Tysklands ekonomi- och energiminister Peter Altmaier.
Ryssland och Ukraina har preliminärt kommit överens om mängden gas Ryssland ska exportera till Ukraina och transitavgiften, alltså avgiften Ryssland betalar till Ukraina för att gas får fraktas genom landet vidare till övriga Europa.
Ryssland och Ukraina har tvistat om transitavgiften i flera år, och 2018 bestämde en skiljedomstol i Stockholm att det ryska statsägda gasbolaget Gazprom skulle betala det ukrainska statsägda gasbolaget Naftogaz drygt 2,3 miljarder euro i ersättning.
Som en del av uppgörelsen mellan länderna nu går Gazprom med på att betala ersättningen samt påslag, vilket innebär totalt drygt 2,6 miljarder euro. Som motgest drar ukrainska Naftogaz tillbaka samtliga stämningar mot Gazprom.
Allt svårare sits för Ukraina
Det tidigare gasavtalet mellan länderna är tio år gammalt och skulle löpa ut vid årsskiftet. Det undertecknades för att sätta stopp för ett "gaskrig" år 2010. Då ströp Ryssland gastillförseln, vilket drabbade otaliga hushåll speciellt vintertid i Ukraina och östra Europa.
Enligt det nya gasavtalet ska Ryssland exportera minst 65 miljarder kubikmeter gas år 2020 och minst 40 miljarder kubikmeter varje år de därpå följande fyra åren.
Det här tryggar visserligen energiförsörjningen i Ukraina, men är ett sämre resultat än Ukraina strävade efter. Landet har det ekonomiskt motigt och skulle behöva alla intäkter från transitavgifter det kan komma över.
Importen kommer alltså att falla till 40 miljarder kubikmeter årligen, då den tidigare legat på 90 miljarder. Minskningen är en naturlig konsekvens av Rysslands pågående infrastrukturprojekt.
Fler kanaler till Europa
I och med Rysslands nya ledningar kommer landets gasexport att i allt högre grad kringgå Ukraina, som länge varit det viktigaste transitlandet.
I Östersjön ska gasledningen Nord Stream 2, som löper parallellt med den första Nord Stream-ledningen, fördubbla leveranskapaciteten. Ledningarna löper mellan Ryssland och Tyskland och ger Ryssland möjlighet att kringgå både Ukraina och Polen.
USA anser att Rysslands försvagande av Ukraina och ökade inflytande i Europa utgör en säkerhetsrisk, och amerikanska sanktioner mot Nord Stream 2 har införts. Konsortiet bakom Nord Stream, med ryska Gazprom i spetsen, intygar ändå att ledningen ska bli färdig så fort som möjligt.
Förutom ledningarna i Östersjön bygger Ryssland också en gasledning till Turkiet, Turkstream. Den 8 januari 2020 ska presidenterna Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan inviga den nya ledningen, som framöver ska förse södra Europa med rysk gas.
Källor: AFP, Reuters, ARD, ZEIT, SZ
