" – Jag hoppas fortfarande på det diplomatiska spåret, men det finns en risk att allt går åt helvete. Vi får inte vara oförberedda på att det faktiskt kan göra det.

Det säger utrikesminister Ann Linde i en intervju med Svenska Dagbladet om den upptrappade säkerhetspolitiska spänningen i Sveriges närområde på grund av konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Ann Linde tror att det kan bli en ”militär aktivitet”, men inte riktat mot hela Ukraina. Det kan handla om en hybridattack eller kanske angrepp mot el- eller vattenförsörjning.

Det ryska agerandet har enat EU snarare än motsatsen, säger Ann Linde.

Ann Linde tror att det kan bli en ”militär aktivitet”, men inte riktat mot hela Ukraina. Det kan handla om en hybridattack eller kanske angrepp mot el- eller vattenförsörjning.

Ann Linde menar att Sverige är militärt alliansfria.

– Jag ser inga direkta hot mot Sverige. Nu gäller hoten framför allt mot Ukraina. Långsiktigt finns det ett hot mot Sverige om man förändrar den europeiska säkerhetsordningen.

Farhågorna i väst för ett nytt ryskt angrepp mot Ukraina har ökat de senaste dagarna, när ryska förband också anlänt till Belarus vid Ukrainas norra gräns. Ryssland har också ställt uttryckliga, skriftliga, krav på försvarsalliansen Nato och USA som lett till en rad diplomatiska överläggningar som fortfarande pågår. Några av de viktigaste kraven från Ryssland är att Nato inte ska ta in nya medlemmar och att alliansen ska dra bort förband och vapen från länder som gick med i Nato efter 1997, vilket berör stora delar av östra Europa. Nato accepterar inte kraven och väst ser förslagen som ett försök att lägga om den europeiska säkerhetsordningen.

Nato har svarat genom att skicka flyg och fartyg till Europa. I måndags meddelade USA:s försvarsdepartement att USA kan skicka 8 500 soldater. USA och EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland. Sverige avråder sedan ett par dagar från icke nödvändiga resor till Ukraina.

– Det är positivt med samtal, men jag har inte alltför stora förhoppningar, säger Ann Linde.

– Varje dag som dialogen fortsätter är en bra dag, framför allt för den ukrainska befolkningen.

Den svenska utrikesministern betecknar situationen som ”mycket allvarlig” och säger att det ”kan fortfarande gå helt åt helvete”. Hon uppger att utrikesministrarna inom EU inte tror att Ryssland planerar en ”storskalig invasion för att försöka ta hela Ukraina”.

– Den bedömningen bygger på en rad underrättelseuppgifter. Ukraina är Europas till ytan största land, hur mycket skulle det krävas för att uthålligt kunna hålla hela Ukraina ockuperat? Vi tror att det kan bli en militär aktivitet, men inte mot hela Ukraina. Man kanske riktar den till exempel mot de områden som nu är separatistiskt styrda.

Ann Linde talar om en möjlig hybridattack eller kanske angrepp mot el- eller vattenförsörjning, Oavsett hur ett eventuellt angrepp kan komma att se ut så har EU och USA förberedda sanktioner.

– Vi är helt eniga om massiva ekonomiska sanktioner. Det är väldigt viktigt att vi inte säger utåt vilka de är. Det vore oklokt. Det skulle hjälpa Ryssland att göra en kostnadskalkyl.

USA:s president Joe Biden sa i går att han inte är främmande för att rikta sanktioner direkt mot den ryske presidenten Vladimir Putin. Den svenska utrikesministern vill inte svara på frågan om Sverige skulle stödja det. Apropå ett uttalande i förra veckan av president Biden om begränsade amerikanska reaktioner på ett eventuellt begränsat ryskt angrepp på Ukraina, säger Ann Linde:

– Vi underströk vid samtalen i Bryssel, med den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, att man inte kan gå ut och säga att om Ryssland bara skulle göra ett litet intrång i Ukraina så kanske vi inte gör något.

Borde Biden hålla tyst?

– Det är inte upp till mig att recensera USA:s president. De har ju sagt senare att han blev missförstådd.

Enligt Ann Linde skulle ytterligare sanktioner mot Ryssland vara verkningsfulla och hon säger att det ryska agerandet snarare har enat länderna i EU, än motsatsen.

– Det är förvånande vilken enighet vi har lyckats nå. Innan det här hände med truppförstärkning, hård retorik och sen Rysslands förslag till Nato och USA, så fanns det tämligen olika synpunkter på vilka relationer vi skulle ha till Ryssland. Även bland de stora länderna fanns det ifrågasättande av om vi skulle fortsätta med de sanktioner som redan införts. En del tyckte att vi kanske skulle släppa dem. Nu är det resonemanget borta. Det finns ingen oenighet bland utrikesministrarna i EU om skarpa ekonomiska sanktioner.

Sverige har redan ett nära samarbete med försvarsalliansen Nato, men är inte medlem. Det som händer nu i vårt närområde leder till fördjupat samarbete, enligt Ann Linde.

– Det är redan en process som pågår med stöd av riksdagen. Vi blir bättre på interoperabilitet med Nato. Vi genomför mer komplexa övningar, informationsutbytet blir bättre och den politiska dialogen djupare.

Gränsen går vid medlemskap i Nato och ömsesidiga försvarsgarantier. Det är fortfarande den socialdemokratiska regeringens linje och det finns inga planer på att ändra den. På Socialdemokraternas partikongress i höstas sa försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige aldrig kommer att gå med i Nato, så länge det är en (s)- regering. Ann Linde uttrycker sig annorlunda:

– Jag vill inte spekulera i olika uttalanden på det ena eller andra sättet. Jag konstaterar att vi inte har några planer på att lämna den militära alliansfriheten.

– Det finns alltid en handlingsfrihet, men i och med att den finns är det viktigt att vi har en förutsägbar linje och att tillfälliga politiska förändringar inte ändrar den. Sen är det naturligtvis så att det inte går att säga långsiktigt, på hundra års sikt, vad situationen är då.

Varför tycker du att det är säkrare för Sverige att stå utanför Nato än att vara medlem?

– Det bidrar till avspänning i området. Det är förutsägbart. Komponenterna i vår linje är i huvudsak desamma som i Finland. Sverige stärker nu sitt militära försvar, vi samarbetar nära med Nato och andra länder. Jag är övertygad om att det bidrar till att hålla våra befolkningar utanför krig.

Hur alliansfritt är Sverige?

– Vi är varken alliansfria eller neutrala. Det var länge sedan vi var det. Vi är militärt alliansfria. Vi ingår inte i någon militärallians där medlemmarna ger varandra säkerhetsgarantier. Den röda linjen för oss går vid Natos artikel fem.

Artikel fem gäller de ömsesidiga försvarsförpliktelserna.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget, som kallats det mest allvarliga sen kalla kriget, har påverkat debatten i Sverige också. De tidigare allianspartierna tycker samfällt att Sverige ska söka medlemskap i Nato. Sverigedemokraterna driver inte medlemskap, men i december 2020 anslöt de sig till de borgerliga partiernas begäran att regeringen ska fatta beslut om en ”Nato-option”. Regeringen avvisar det.

Oppositionen vill också ha mer information och samråd med regeringen om det säkerhetspolitiska läget. Moderaternas och Centerpartiets partiledare Ulf Kristersson och Annie Lööf tycker till exempel att försvarsberedningen ska kallas in för att analysera läget och komma med förslag.

Ann Linde ger kalla handen till det förslaget redan i förväg.

– Försvarsberedningen är ju till för att förbereda de långsiktiga försvarspolitiska besluten som handlar om extremt många miljarder, där man också gör en säkerhetspolitisk analys. Försvarsberedningen är inte rätt forum för en akut kris.

Under en pressträff på onsdagskvällen, intervjun med Ann Linde gjordes onsdag morgon, meddelade statsminister Magdalena Andersson att hon inte utesluter möjligheten att försvarsberedningen kan komma att sammankallas.

Regeringen har också fått kritik av oppositionen för att inte ha reagerat snabbare på de förslag som Ryssland lämnade skriftligt den 17 december förra året, med de krav som väst uppfattar som ett försök att ändra den europeiska säkerhetsordningen.

Ann Linde tillbakavisar oppositionens kritik om att regeringen inte reagerat tillräckligt kraftfullt.

– Flera av de ryska kraven på Nato och USA framfördes muntligt av utrikesminister Sergej Lavrov i samband med utrikesministermötet i Stockholm den 1–2 december förra året. Redan samma kväll var jag ute i media och sa att det var helt oacceptabla krav.

Enligt Ann Linde var hon och försvarsminister Peter Hultqvist snabba med att tillbakavisa de ryska kraven och hon säger att regeringen var ”otroligt aktiv”.

– Både jag och försvarsministern kommenterade, innan de formella förslagen från Ryssland kom.

Varför dröjde det innan statsministern uttalade sig?

– Sveriges regering var otroligt aktiv. Det är självklart att allt som jag och försvarsministern sagt, å regeringen vägnar, är förankrat hos statsministern.