Banker & Försvarsindustri

2022-01-26

Hur tänker SEB och Handelsbanken att vi ska försvara oss?

Storbankerna Handelsbanken och SEB väljer bort försvarssektorn i sin fondförvaltning, framgår av en kartläggning som Affärsvärlden har gjort. Att försvarsindustrin exkluderas för att den rymmer ”hållbarhetsrisker” är ett uttryck för trendkänslig populism.

Publicerad tisdag 05:00

Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.

Ohållbar? Oetisk? Eller en hållbar nödvändighet för vår frihet?Foto: Adam Ihse/TT

Trots sin litenhet har Sverige en omfattande försvarsindustri som besitter den enastående kompetensen att tillverka allt från stridsflygplan, u-båtar, fartyg, till flygburna radar- och IR-system. Medlemsföretagen i Säkerhets- och försvarsföretagen har cirka 30 000 anställda, exklusive underleverantörsledet, och 2020 omsatte 42 miljarder kronor.

Denna försvarsindustri ska vi vara stolta över. JAS 39 Gripen i luften, Visby-korvetter på Östersjön och svensktillverkade u-båtar under havsytan är tekniska underverk som innebär att vårt försvar har avancerade och moderna vapen att möta fienden med.

Men inom den svenska finansbranschen börjar man allt mer dra öronen åt sig när det kommer till försvarsindustrin, vilken exkluderas med hänvisning till ”hållbarhet” – modeordet för dagen. Nyligen publicerade tidningen Affärsvärlden en kartläggning av hur de fyra största fondförvaltarna i Sverige ser på att placera pengar i försvarssektorn (Affärsvärlden den 24 januari) och det är delvis dyster läsning.

””Att sjunga med änglarna och svartlista försvarsföretag för att krigsmateriel är ”oetiskt” eller ”ohållbart” är att göra det bästa till det godas fiende.””

Anders Gustafsson

”Vi har som grundpolicy att välja bort bolag vars omsättning till mer än fem procent (vilket är förenligt med Fondbolagens förenings riktlinjer för Välja bort) härrör från vapen och krigsmateriel”, säger Karin Asklöf, chef för ansvarsfulla investeringar på Handelsbanken, till Affärsvärlden. Hon menar vidare att det finns ”uppenbara hållbarhetsrisker i vapen- och försvarsindustrin”.

Samma tongångar hörs även från storbanken SEB. Banken som förvaltar 1 000 miljarder kronor har inte några försvarsaktier i sina 140 fonder. SEB:s grundpolicy är, liksom Handelsbanken, att deras fonder inte investerar i företag vars omsättning till mer än fem procent kommer från krigsmateriel.

Att försvarsindustrin exkluderas för att den rymmer ”hållbarhetsrisker” är ett uttryck för trendkänslig populism. För vår försvarsindustri, likt andra demokratiska staters, är en förutsättning för att vi ska kunna hävda vårt självbestämmande och försvara våra demokratier. Att sjunga med änglarna och svartlista försvarsföretag för att krigsmateriel är ”oetiskt” eller ”ohållbart” är att göra det bästa till det godas fiende.

De storbanker som kategoriskt svartlistar svenska försvarsföretag från sin fondförvaltning borde vara svaret skyldig hur de anser att vi – eller för den delen Ukraina – ska kunna försvara oss mot aggressiva auktoritära stater som Ryssland och Kina. Kasta hållbarhetsvärdegrunder på dem?

Allt är dock inte nattsvart. David Henriksson på Nordea Fonder, som i kartläggningen skiljer sig från SEB och Handelsbanken, konstaterar i Affärsvärldens kartläggning: ”Det är viktigt att komma ihåg att enligt FN:s principer har länder rätt till självförsvar vilket betyder rätt till ett försvar”. Precis så är det. Se där, ett hållbart förhållningssätt till vår försvarsindustri som fler fondbolag borde ta efter.