" En kost baserad på högprocessade produkter som nuggets, mjukost, fryst pizza och energibars kan utgöra en växande fara för hälsan, anser allt fler forskare. Sådan ultraprocessad mat – där också läsk, godis och snacks ingår – svarar, som SvD tidigare berättat, för en betydande del av den energi vi stoppar i oss.

Andelen ökar runt om i världen och kopplas av forskare till fetmaepidemin.

Erik Hemmingsson är forskare vid GIH och expert på fetma. År 2015 publicerade han en studie som visade att produktionen av ultraprocessad mat ökat med 142 procent i Sverige sedan 1960-talet. Läskproduktionen steg exempelvis från 22 till 92 liter person per år. Samtidigt hade andelen för den minimalt processade maten – som färska grönsaker, frukt och animalier – knappt ändrats alls.

– Ökningen av processade och ultraprocessade produkter hamnade ovanpå den tidigare produktionen. Under samma period steg fetman från 5 till 11 procent bland vuxna svenskar, förklarar Erik Hemmingsson.

Till det lägger han tydliga socioekonomiska skillnader. Bra mat är dyrare och därför är konsumtionen av ultraprocessade produkter högst bland de med sämst ekonomi.

Nu kan alltså den ultraprocessade maten för första gången komma att uppmärksammas i den nya upplagan av Nordiska näringsrekommendationer, NNR. Arbetet befinner sig i slutfasen och om planerna håller ska den nya versionen presenteras under våren 2022.

Tidigare har bara Brasilien, Ecuador, Kanada, Peru och Uruguay infört rekommendationer om att dra ned på ultraprocessad mat. Så sent som i november följde inflytelserika American heart association efter och nästa år kan frågan enligt planerna få ett eget kapitel även i NNR.

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU.

Det är första gången sedan 2012 som NNR revideras. Det är ett samnordiskt projekt som sedan 1980 sammanställt forskningen kring vad som är bra för hälsan på kort och lång sikt. Slutsatserna ligger till grund för nationella rekommendationer och är utgångspunkt för dietister och företag vid framställning av produkter och offentliga måltider.

Vid den pågående uppdateringen går 300 experter igenom den mycket omfattande och snabbt växande forskningen kring kost och hälsa. Det svenska Livsmedelsverket är med i projektgruppen.

– Vi tycker att det är glädjande att de nordiska näringsrekommendationerna nu tittar på detta. Vi kommer att se över våra egna rekommendationer med det som utgångspunkt, säger Emma Patterson som är medicine doktor och nutritionist på Livsmedelsverket.

Häpnadsväckande att den här negativa utvecklingen accepterats.

Hon beskriver ultraprocessade produkter som en grupp livsmedel som är väldigt förädlade, med lång hållbarhetstid och ingredienser som inte förekommer naturligt, exempelvis hydrolyserat sojaprotein. Det är produkter som uppmuntrar till konsumtion och som marknadsförs hårt och ofta till barn.

– Det ligger helt i linje med gällande kostråd att att dra ner på ultraprocessad mat så bevisen är ganska starka. Sedan är det ett komplext område att studera hälsoeffekter av mat, så det är svårare att säga om det är socker eller fett eller en kombination av många saker som bidrar till fetma och icke smittsamma sjukdomar, säger Emma Patterson.

Livsmedelsverket fick tidigare under 2021 i uppdrag av regeringen att verka för en överenskommelse med livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.

Även Erik Hemmingsson väl­komnar upp­gifterna om att NNR tar upp frågan men tycker att det tagit mycket lång tid för samhället att reagera på fetma­epidemin. Han är tveksam till om problemet kommer att kunna lösas uppifrån och tror att det snarare krävs en gräs­rotsrörelse.

– Vi har haft mycket evidens i många år som pekat i den här riktningen. Det är häpnadsväckande att den här negativa utvecklingen accepterats. En diet baserad på ultraprocessade produkter är farligare än vad folk tror. Vi måste inse att folkhälsan är en gemensam resurs som behöver värnas, bland annat från skräpmaten. Vi kan lära oss av det arbete som skedde gällande rökningen på 1970-talet, avslutar Erik Hemmingsson.