Inte alltid helt lätt att förmedla till andra som argument i en sakfråga.
-Jag gillar henne/honom inte.
-Det behöver du inte men varför?
-Det är en känsla jag har - min intuition.
-Har h*n sagt eller gjort något särskilt?
-Njaee...
Kanske är intuitionen en signal mer ägnad åt individuell än allmän uppmärksamhet om att något behöver medvetandegöras intellektuellt - kläs i ord.
Känslan är alltid rättvisande - frågan är alltid vad som betingat den och vet man inte det så blir det lätt lite fluffigt - lite svårt att skilja på sak & person.
För kan hjärnan räkna ut saker utan att man är medveten om hur den har räknat så kan det nog tänkas ligga en och annan omedveten tankestruktur i närheten av samma diffusa fluff som faktiskt har potential att påverka känslor - fördomar springer många gånger ur den myllan t ex.
Så ta absolut intuition på allvar, men kan man inte redovisa orsaken på faktiskt saklig logisk och/eller rationell grund så är det en individuell ledningssignal snarare än en allmän och hålls med fördel som sådan många gånger.