Vikingarna firade ljuset i tron om att det var en jordisk manifestation av deras gudar. Andra nordiska folk fruktade skenet och berättade historier om dess faror och utvecklade olika vidskepelser för att skydda sig. Dessa nordiska myter och legender kommer från de nordiska länderna i norra Europa och Nordatlanten.

Odin var allfader och härskare i Asgård och vördad av alla vikingar. Enligt dem bodde han i Valhalla där han förberedde sig för Ragnarök, som genom en rad händelser skulle förebåda slutet för gudarnas tid och påbörja en ny värld. I vikingasagan var Ragnarök förutbestämt och skulle bli Odins största strid - han behövde således de modigaste krigarna vid sin sida.

Under varje strid på jorden valde Odin de krigare som skulle dö och ansluta sig till honom i Valhalla. Valkyrierna, de hästburna kvinnliga krigarna som bar rustning, spjut och sköld, hade som uppgift att leda Odins utvalda krigare till Valhalla. Vikingarna trodde att norrskenet som lyste upp himlen var reflektioner av valkyriernas rustningar när de ledde krigarna till Odin.

Att dö i strid ansågs ärofullt för våra nordiska förfäder och många av deras sagor berättar om storslagna strider som ärar de krigare som dog stridande. I några berättelser framställs ljuset som de fallna, modiga kämparnas andetag. I andra sagor är ljuset Bifrost, en skimrande, pulserande bro som ledde de fallna krigarna till deras sista vila i Valhalla.

Ett tecken i tiden...