Charlie Picture I SvD

2022-01-14

3 tim 
Vi kan nog utgå ifrån att inte bara "före detta" Engelska prinsar och amerikanska Covidexperter har sjungit upp sig rätt så rejält inför vad som komma skall....
...................................................................................
" – De nationalistiska partierna skruvar upp den nationalistiska retoriken. Det ingår i spelet inför valet i Bosnien i oktober.
Det säger den tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt i en intervju med Svenska Dagbladet.
– Det råder en påtaglig politisk kris, men det är varken den första eller sista politiska krisen i Bosnien.
Carl Bildt har haft flera internationella uppdrag på Balkan. Han har varit EU:s utsände till före detta Jugoslavien, så kallad ”hög representant” för Bosnien-Hercegovina, (Bosnien), FN:s särskilde utsände till Balkan, och vice ordförande i arbetet som ledde fram till fredsavtalet 1995, Daytonavtalet.
Han följer vad som händer i Bosnien noga, säger han på telefon från Italien, på väg mot Kiev i Ukraina, där han bland annat ska ”informera sig om läget”.
Oron för en ny väpnad konflikt i Bosnien, eller till och med ett nytt krig, kommer efter utspel från den bosnienserbiske presidenten Milorad Dodik, tillika partiledare i regeringspartiet SNSD i Republika Srpska, Bosniens serbdominerade del. Han har hotat med att Republika Srpska skulle lämna de nationella bosniska institutionerna och skapa en egen försvarsstyrka.
Förra veckan marscherade 800 bosnienserbiska poliser i Banja Luka, i Republika Srpska.
Förra veckan marscherade 800 bosnienserbiska poliser i Banja Luka, i Republika
Bosnien är efter fredsuppgörelsen 1995 delat i två relativt självstyrande ”enheter”, den serbstyrda Republika Srpska och Federationen dominerad av kroater och bosniaker. Bosniens nationella statsapparat leds av tre alternerande presidenter, en från vardera etnisk grupp – serber, kroater och bosniaker, där Dodik representerar serberna.
Carl Bildt låter luttrad på den skrapiga telefonkontakten från Italien.
– Vi får väl se hur det blir med Dodiks planer. Om han menar allvar skulle det få allvarliga konsekvenser för den finansiella situationen till exempel. Eller för läkemedelsförsörjningen. De som framför allt skulle förlora är invånarna i Republika Srpska.
Hur stort är det folkliga stödet för ökad autonomi i Republika Srpska?
– En så kallat god fråga. Generellt hade vi hoppats, efter fredsavtalet, att det skulle växa fram grupperingar som är mindre nationalistiska, men det har tyvärr inte hänt. Det finns en betydande skepsis mot vad man uppfattar som ambitioner att centralisera allt möjligt, men sen om Dodik har stöd för allt som han gör är en annan sak.
Enligt Carl Bildt har Milorad Dodik en ”något mer utmanad position” än vad han hade för ett år sedan, efter att hans parti förlorat röster i lokala val. Det skulle vara ett skäl till att hans retorik blivit mer nationalistisk. Han ”försöker skrämma tillbaka” väljare i det val som är planerat att hållas i oktober.
Hur bedömer du riskerna för att retoriken och planer på ökad autonomi kan leda till väpnad konflikt?
– Ett krig av den art vi hade tidigare, nej. Det är gränsande till uteslutet. Det finns varken förmåga eller vilja eller stöd för detta.
Kan de nationalistiska ambitionerna utlösa våldsamheter?
– Det anmärkningsvärda med Bosnien, efter kriget, är att det har varit ohyggligt många problem och djupa politiska konfrontationer, men inte mycket våld. Det har varit enskilda incidenter och det kan man inte utesluta för framtiden heller.
Vad talar emot att det skulle bli ett nytt krig?
– Vad skulle vara bra med ett nytt krig? Ingenting. Människor som upplevt ett krig vill inte uppleva det igen.
Den tidigare ”höge representanten” i Bosnien, Carl Bildt, tonar också ner vad han tycker var en ”lite för alarmistisk” beskrivning från den som har positionen som hög representant just nu, tysken Christian Schmidt.
I sin årliga rapport, i november förra året, skrev Christian Schmidt att Bosnien stod inför sitt största existentiella hot sedan kriget. Milorad Dodiks planer skulle, om de förverkligades, riskera freden och stabiliteten i Bosnien och i regionen, ansåg Schmidt.
– Senare har Schmidt skruvat ner en hel del och låter ungefär som jag nu, säger Bildt.
– Djup politisk kris, ja, det är det, men jag tror inte på krig eller våldsamma utbrott.
Christian Schmidt är nog den siste höge representanten i Bosnien, tror Bildt, som säger att det inte var meningen att den positionen skulle finnas kvar så länge.
På vilka grunder tror du att han är den siste?
– För att vi måste överlämna åt bosnierna själva att lösa sina problem. Det är inte det internationella samfundets uppgift.
På samma linje är Carl Bildt kallsinnig mot krav som att det ”internationella samfundet” borde öka sin militära närvaro i Bosnien för att avskräcka från att ett politiskt krisläge skulle kunna leda till våldsamheter.
Potocari Begravning och minnesplats för alla som dödades under Srebrenica massakern 1995 .
– Den styrka på 600–700 man som finns där har möjlighet att få förstärkning snabbt om det skulle behövas. Jag tycker i och för sig att Sverige kunde bidra med 10–20 man.
Han kallar de sanktioner som USA infört mot Milorad Dodik, efter anklagelser om korruption, för ”i huvudsak ett slag i luften”.
– Sanktionerna mot Dodik är att man har fryst hans ekonomiska tillgångar i USA, vilka han förmodligen inte hade några alls och han får inte komma dit sedan flera år.
Tycker du att USA eller EU eller någon annan ska ”straffa” aktiviteter som man inte accepterar?
– Jag har hållit på 25 år i landet. Våra möjligheter ska inte överskattas. I grunden måste vi säga till ledarna i Bosnien att de måste lösa sina problem själva.
Inför valet i Bosnien oroar det däremot Bildt att de etniska grupperna är missnöjda med hur vallagen fungerar och oense om hur den ska ändras. EU och USA är med och förhandlar om lösningar, men deras förslag har avvisats hittills.
Vad händer om de inte kan bli överens om vallagen?
– I så fall kan man hamna i en annan betydande politisk kris. I värsta fall hamnar man i en bojkott av valet, men jag tror inte det. Det har hotats om det, men jag tror inte det är så seriöst menat.
För Bosnien skulle det bli en morot, var det tänkt, med ett framtida EU-medlemskap. Korruptionen är omfattande i Bosnien, konstaterar Carl Bildt, och landet ”är inte ens i närheten” av en förhandlingsstart om medlemskap eller att uppfylla de 14 punkter som EU har ställt upp. EU-kommissionens senaste rapport säger att Bosnien har gjort mycket begränsade framsteg, knappt några alls.
Hur intresserad är EU av att ta in Bosnien som medlem?
– Frågan för EU uppkommer inte.
Den bosnienserbiske presidenten Dodiks senaste nationalistiska hot utlöstes av en ny lag i Bosnien som förbjuder folkmordsförnekelse. Dodik förnekar folkmordet i Srebrenica och lagen ledde till att de serbiska representanterna bojkottade centrala institutioner.
Milorad Dodik och anhängare till Republika Srpska 2016.
Dodik har sagt om sina planer på att bilda en egen bosnienserbisk armé, att ”om någon försöker stoppa oss, så har vi vänner som kommer att försvara oss.”
– Dodik spelar lite på de ryska relationerna, men Ryssland spelar inte med, kommenterar Carl Bildt.
– Han var på besök i Ryssland för några månader sedan och påstod att han träffade Putin. Ryssarna har inte bekräftat.
Ryssarna har senare bekräftat efter frågor kring besöket att det verkligen ägt rum.
Vilka intressen anser du att Ryssland har i Bosnien?
– Begränsade. De har intresse av att Bosnien inte kommer med i Nato, men Natomedlemskap står inte på dagordningen i Bosnien. De är djupt oeniga och för serberna går det en röd linje vid medlemskap.
– Ryssland stödjer inte vad Dodik också har sagt några gånger, att Republika Srpska skulle bryta sig loss från Bosnien och förklara sig självständigt.
Rysslands agerande i förhållande till Ukraina oroar Carl Bildt betydligt mer.
– Vi är inne i en diplomatisk fas nu. Förhoppningsvis blir det ytterligare förhandlingsomgångar. Det finns en risk att Ryssland stänger den diplomatiska kanalen och går över till militära åtgärder. Det är de nog inte riktigt redo för än, så jag tror att den diplomatiska fasen kommer att pågå lite längre.
Vad är den ryske presidenten Vladimir Putins nästa steg, tror du?
– Putins strategiska ambition är helt klart att återta kontrollen av Ukraina på ett eller annat sätt. Om det är möjligt att uppnå är mycket tveksamt, men intentionen är klar.
Hur skulle det kunna gå till?

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Lämna ett svar

Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram