Av:
Olof Svensson
,
John Granlund
NYHETER
Den kinesiska kärnkraftsjätten är svartlistad i USA – men har under senare år köpt upp vindkraftverk för miljarder på svenska landsbygden.
Under samma tid underlättade regeringen för kinesiska energiföretag att etablera sig i Sverige.
Projektet avbröts plötsligt när två ansvariga kinesiska ministrar fängslades.
Svenska regeringen inledde 2017 ett nära samarbete med Kina på energiområdet. Avtalet skrevs under av dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan (S) och handlade bland annat om forskning och handel inom förnybar energi.
Under projektets gång har regeringen betonat att samarbetet främst handlar om att Kina ska lära av Sverige.
– Svenska företag har teknik, kunskap och avancerade lösningar som kan bidra positivt i Kinas fortsatt snabba utveckling, sa Ibrahim Baylan i mars 2017 när avtalet slöts.
Men Aftonbladets granskning av projektet visar att syftet också har varit att få kinesiska företag att investera i Sverige.
”Syftet med samarbetet med Kina är bland annat att öppna dörrar för näringslivet på kinesisk och svensk sida”, skriver en av projektledarna i mejl om samarbetet som svenska ambassaden i Peking lämnat ut.
Ett av företagen som nämns i handlingar från ambassaden är CGN.
I ett mejl skrev en tjänsteman med titeln energiråd vid svenska ambassaden att det var den kinesiska motparten som lyfte fram CGN.
”Ej för spridning”, skrev han i mejlet från 2019.
CGN, China General Nuclear Power Corporation, är en kinesisk kärnkraftsjätte som har investerat tiotals miljarder kronor i svensk vindkraft. Bolaget är majoritetsägare i sex vindkraftsparker, bland annat i Ljusdal, Gällivare och Piteå. Det står för omkring tio procent av elproduktionen från svenska vindkraftverk.
På andra håll i världen är bolaget, som kontrolleras av kinesiska kommunistpartiet, mycket kontroversiellt.
Ungefär samtidigt som CGN etablerade sig i Piteå svartlistades bolaget i USA. Det är nu förbjudet för amerikanska bolag att ha affärer med CGN. Anledningen var en misstanke om att de stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk.
Kina-experten Oscar Almén på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ser säkerhetspolitiska risker för Sverige eftersom elförsörjning betraktas som kritisk infrastruktur.
– Kina är inte vilken aktör som helst. Det har alltid funnits auktoritära stater som man har definierat som antagonistiska mot Sverige, men det finns inget som går att jämföra med den ekonomiska kapacitet som Kina har, säger han.
2019 besökte statssekreteraren Sebastian de Toro (S) Peking för ett högnivåmöte där beslut togs om att bilda tekniska kommittéer för fördjupat samarbete mellan länderna inom förnyelsebar energi.
I en delvis sekretessbelagd rapport om det svensk-kinesiska energisamarbetet från 2020 beskrivs kommittéernas uppgift som att ”hålla regelbundna möten, bedriva gemensam forskning, tekniskt utbyte, projektkoordinering och andra ärenden, för att utöka och fördjupa samarbetet med länderna kring förnyelsebar energi”.
Men i februari 2020 avbröts samarbetsprojektet plötsligt.
– Den kinesiska motparten genomförde en del organisatoriska förändringar. Bland annat avsattes den kinesiske minister som undertecknade avtalet. Det fanns förhoppningar om att samarbetet skulle vara till ömsesidig nytta, så på så vis var det tråkigt att det upphörde, säger Bengt Toresson, departementsråd på infrastrukturdepartementet.
Statskontrollerade kinesiska nyhetsbyråer har sedan dess pekat ut både energiministern Nur Bekri, som undertecknade samarbetsavtalet med Sverige 2017 och vice energiministern Liu Baohua, som undertecknade ett uppföljande energiavtal med Sverige 2019, som korrupta.
Bekri fängslades på livstid i december 2019 anklagad för att ha tagit emot över 100 miljoner kronor i mutor, och hans efterföljare Baohua är nu häktad och anklagad för att också ha tagit emot mutor i samma storleksordning. Anklagelserna ska inte ha någon koppling till energisamarbetet.
I Kina var samarbetet med Sverige en del av en strategi som döpts till “Fyra revolutioner, ett samarbete”. Det är i sin tur en del av Kinas mastodontprojekt “Den nya sidenvägen”, en infrastruktursatsning som syftar till att ge landet enormt ekonomiskt inflytande i världen.
Oscar Almén på FOI ser de kinesiska investeringarna i svensk vindkraft som en del av det kontroversiella sidenvägsprojektet.
– Kina säkrar tillgång till elenergi och bygger sin närvaro på marknader i andra länder, säger han.
Regeringen skriver i en kommentar genom energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbars pressekreterare att ”syftet med energisamarbetet var möjlighet till främjande av svensk energiteknikexport till Kina. Kina å sin sida hade ett intresse för svenskt kunnande inom energiteknik, med fokus främst på förnybar energi och energieffektivisering.”
Regeringen uppger vidare att ”CGN har inte varit delaktiga i energisamarbetet.”
Aftonbladet har sökt Ibrahim Baylan för kommentar men han har inte återkommit.
Vindkraftsparkerna breder ut sig över det svenska landskapet – men inom ett par år väntas två av tre vindsnurror ha utländska ägare.
Inom ett par år väntas två av tre vindkraftverk i Sverige ha utländska ägare. I dag är den största utländska aktören i branschen kinesiska CGN. Bolaget äger vindkraftparker på följande platser i Sverige:
* Gällivare
* Ljusdal
* Piteå
* Sundsvall (Kråktorpet)
* Sundsvall (Nylandsbergen, Getås, Rödsjöåsen)
* Gävleborg
På samtliga orter är det kinesiska bolaget majoritetsägare (75–80 procent). Vindkraftverken togs i drift mellan 2018 och 2020.
Bolagets sex vindkraftparker producerar 3,5 TWh. Det motsvarar ca 10 procent av den förväntade normalårsproduktionen från vindkraft år 2021.
Källa: Svensk vindenergi
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.
