Elpriserna slår rekord efter rekord. Ungefär halva räkningen består av skatter. Liberalerna och Moderaterna vill därför sänka skatten på el för att skona hushållen från prissmällarna. Nu är energipriserna är så höga att de driver på inflationen (DN 3/1), som i sin tur gör att svenskarnas reallöner – vad man kan köpa för sina pengar – sjönk i slutet av förra året. Svensken blir fattigare.
Men regeringen vill inte sänka skatten. När SvD (23/12) frågade energiminister Khashayar Farmanbar om hur han ser på att villaägare nu kan få betala 7 000 kronor i månaden för sin el, mer än dubbelt så mycket som i fjol, svarade han undvikande. I en debatt mot L-ledaren Nyamko Sabuni sa han att en skattesänkning riskerar att dränera statskassan (SVT 29/12). Med nuvarande regering får hushållen helt enkelt acceptera de höga räkningarna.
Annat är det mer amerikanska storföretag som Facebook och Microsoft. Subventionerna på el till serverhallar slår rekord i år, rapporterar DI (4/1). 294 miljoner kronor landar det på. Detta beror på systemet med skatterabatt på el. Sedan länge kan företag som verkar inom bland annat skogs-, jord- och vattenbruk och industriell verksamhet få skatteavdrag för elen. Det är en bra tanke. Industrin kräver stora mängder energi. Syftet med skattelättnaden är att skapa arbetstillfällen utanför storstäderna. De flesta svenskar värnar om skogen och industrierna.
LÄS MER: Kan vi tämja tech-jättarnas makt över politiken?
Men nytt sedan några år tillbaka är att serverhallar kan få rabatt. 2016 beslutade regeringen, med nuvarande finansminister Mikael Damberg i spetsen, att Sverige skulle bli ett föregångsland inom digitalisering. Det var vi förvisso redan. Men svenska framgångssagor som Spotify, Ericsson, Skype och Klarna räckte inte för regeringen. För att på riktigt räknas i världen måste man, tycks Damberg anse, sola sig i glansen från de amerikanska storföretagen. Därför får nu även serverhallar skatterabatt. Och det var särskilt de amerikanska jättarna man hade i åtanke när förändringen infördes.
År 2017 skrev Damberg tillsammans med de dåvarande ministrarna Isabella Lövin (MP) och Ibrahim Baylan (S) ett brev till cheferna för Amazon, Facebook och Google. I brevet vädjade de till företagen att komma till Sverige. ”I en tid när andra tar ett steg tillbaka vill vi röra oss framåt. Därför kommer vi göra det lättare för ditt bolag att komma hit och dra nytta av vårt storartade företagsklimat” (Aftonbladet 17/8 2020). Ministrarna var ”redo för business”, skrev de, och sänkte elskatten med 97 procent för företagen.
Att locka hit techjättarna skulle skapa en massa jobb. Men så blev det inte. Facebook som 2014 etablerade en större anläggning i Luleå har 76 anställda, enligt DI. Företaget har hittills fått 11 miljoner kronor i elrabatt. Amazon har 75 anställda och Microsoft 130.
LÄS MER: Regeringen måste sänka elskatten
Inte heller slutar det med skatterabatt på el. Det är värre än så. Företagen har fått direkta bidrag i form av etableringsstöd. Facebook har fått 140 miljoner kronor av de svenska skattebetalarna, enligt Aftonbladets granskning.
Och då ska man också komma ihåg att dessa företag är skatteplanerare av rang. Genom att registrera sig i europeiska skatteparadis som Irland och Luxemburg kan de verka i andra EU-länder utan att betala ett öre. 2016 drog Facebook in en miljard kronor från den svenska annonsmarknaden. Hur mycket skattades på det? Nada. Noll. Inte en spänn (SR 8/11 2017).
Hur är det möjligt? När den förre näringsministern Ibrahim Baylan pressades av Vänsterpartiet och Liberalerna om varför regeringen ger bidrag till utländska storföretag som smiter från skatten fick de ett svamlande svar att det är viktigt att värna Sveriges konkurrenskraft.
Ministrarna tycks vara så tända på amerikanska techmiljardärer att gladeligen kastar sina socialdemokratiska principer i papperskorgen, om de nu hade några från början. Det spelar ingen roll att dessa företag inte bidrar med skatteintäkter eller skapar särskilt många jobb. De ska ändå subventioneras av skattebetalarna, allt för att Mikael Damberg och de andra statsråden kanske får en ”like” av Amazonbossen Jeff Bezos på Twitter. Allt medan de som betalar för fjäsket ser sin egen elräkning ticka iväg åt skyarna.
