Försvar av personer med misstänkta gängkopplingar har varit vägen till de högsta arvodena under 2021. Det visar en färsk lista från Domstolsverket, som Dagens Juridik begärt ut.

Advokat Viktor Banke spränger tiomiljonersvallen, med ett arvode på drygt 10,8 miljoner kronor. Under året har han jobbat med flera gängkopplade fall, där bevis från det krypterade chattverktyget Encrochat varit i fokus. Han har också haft hand om ett hot mot tjänsteman-mål med rapparen Frej Larsson, som avslutades i HD.

– Det är ett resultat av ett antal mycket omfattande åtal, framför allt Encro-åtal, säger Viktor Banke.

Advokaten menar att det varit ett ”tungt år”, med många 80-timmars jobbveckor, som lett till topplaceringen.

– Det är naturligtvis ett kvitto på att man gör ett bra jobb, att man blir begärd och är eftertraktad. Men jag ser det inte som oproblematiskt att jobba på det här sättet, utan tvärtom, säger Viktor Banke.

– Jag hoppas inte att jag hamnar längst upp på den här listan nästa år. Jag tycker ärligt talat att det inte är roligt att arbeta så mycket som jag gjort det senaste året.

Han understryker också att arbetet som lett till det höga arvodet skett i samarbete med kollegerna på hans firma. Det handlar alltså om substitution, vilket är tillåtet som huvudregel efter domstolens godkännande.

Stora kostnader

De resterande advokaterna i topp fem på listan har alla tjänat drygt 9 miljoner i arbetet som offentliga försvarare. Dessa är: Jonas Granfelt, Neo Barsoum Barstedt, Gabriel Barsoum och Max Ahlgren. Även de har företrätt personer med misstänkt gängkoppling, men också exempelvis förtalsmålet mot Ebba Busch.

Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundets generalsekreterare, tycker att det är ”anmärkningsvärt” att ingen på topp 20-listan är en kvinna – trots att det i dag finns många kompetenta kvinnliga försvarare.

”De är emellertid fortfarande i minoritet i jämförelse med männen vilket troligtvis påverkar statistiken. Man ska också komma ihåg att den misstänkte har rätt att själv välja sin advokat och att överrepresentationen av manliga misstänkta, även får effekt på valet av försvarare om de vill ha en försvarare av samma kön”, skriver hon i ett mejlsvar.

Hon vill inte kommentera enskilda arvoden på topplistan. Generellt säger hon dock att utgifterna ökat i takt med att brottsmålen blivit ”fler, större och mer komplexa”.

”Försvarare förordnas också numera i tidigare skede under förundersökningen vilket också gör att kostnaderna ökar”, skriver Mia Edwall Insulander.

Prutade kostnader

Fjolåret såg samtidigt ett antal uppmärksammade fall där advokaters arvoden prutades ner. Senast förra veckan tog Högsta domstolen beslut om att skriva ner Allra-advokaternas begärda ersättningar med totalt 718 000 kronor.

Efter det stora målet om Vårbynätverket i somras valde också Södertörns tingsrätt att pruta ner advokaternas arvoden med hela två miljoner kronor. Domstolen ansåg att advokaterna i flera fall hade ”överarbetat” och inte redovisat sina kostnader ordentligt.

Mia Edwall Insulander uppger att advokater behöver ta skäligt betalt och att de inte ska debitera felaktigt. Att domstolar prutar behöver dock inte innebära att advokaten debiterat fel, menar hon.

”Merparten av de prutningar som sker görs på den grunden att domstolen inte ifrågasätter att advokaten har lagt ned angiven tid, men att detta inte varit nödvändigt för bedömningen av målet. En försvarares uppgift är dock att ge sin klient ett fullödigt försvar och måste 'vända på alla stenar' för att den tilltalade ska få ett fullgott försvar och en rättvis rättegång”.

Fyra uteslutna 2021

Under 2021 blev totalt fyra advokater uteslutna – tre av advokatsamfundets disciplinnämnd och en av HD.

Mia Edwall Insulander hoppas att det ska ge ökad förståelse för att advokaters tillsynsverksamhet fungerar, och att allvarliga överträdelser kan leda till uteslutning.

”Det är viktigt att advokatkåren granskas och att uteslutningsärendena uppmärksammas leder förhoppningsvis till större kunskap och medvetenhet om vårt etiska regelverk som advokater måste följa”, skriver hon.

Hösten 2020 tillsatte Domstolsverket en egen arbetsgrupp som ska analysera kostnadsökningarna för advokaterna. Senast 1 mars ska resultaten presenteras.

Samtidigt granskar också Riksrevisionen domstolarnas effektivitet. I det ingår att se över om tingsrätterna och Domstolsverket har ”betryggande kontroll” över utbetalningarna som görs till offentliga försvarare och målsägarbiträden i brottmål.