Militärt Angripna Hackare

2022-01-04

Hackarna blev själva angripna – av militär

FBI och den amerikanska militären hackade hackarna.
FBI och den amerikanska militären hackade hackarna. Foto: Patrik C Österberg/TT, John Minchillo/AP

Hackergrupper använder utpressningsvirus för att slå ut storföretag – och begär sedan mångmiljonbelopp för att återställa systemen. Här är tio av de största it-attackerna som skett på senare tid – och vilka som låg bakom.

Publicerad
Nordkoreanska Kimsuky angrep flera medicinteknikbolag.

Nordkoreanska Kimsuky angrep flera medicinteknikbolag.

Foto: Peter Dejong/AP

1 / 10

Nordkoreanska vaccinhackare

Nordkoreanska Kimsuky angrep flera medicinteknikbolag.
Nordkoreanska Kimsuky angrep flera medicinteknikbolag. Foto: Peter Dejong/AP

Slutet av 2020. Pandemin har lamslagit stora delar av världen och längtan efter ett vaccin är stark. Blickarna riktas mot medicinjättar som Astra Zeneca och Johnson & Johnson. Så även hackarnas.

I början av december kommer nyheten i Wall Street Journal: brittisk-svenska Astra Zeneca, amerikanska Johnson & Johnson och Novavax, samt sydkoreanska Genexine, Shin Poong Pharmaceutical och Celltrion har alla utsatts för cyberattacker. Vid tidpunkten för angreppen sysslade alla bolagen med att ta fram vaccin mot covid-19.

Huruvida angriparna faktiskt kom över någon känslig information eller slog ut några system vet vi inte. Det verkar däremot tydligt vilka som låg bakom attacken: den nordkoreanska grupperingen Kimsuky, rapporterar WSJ. Nordkoreansk statsmedia slog tillbaka mot uppgifterna och kallade dem ”befängda lögner”.

I Sverige uppgav FRA att medicinteknikbolag och organisationer som arbetar med epidemiologi utsatts för angrepp av ”statliga aktörer”.

Wikidata
Foto: Wikidata

2 / 10

Utpressning mot USA:s kärnvapensystem

Foto: Wikidata

Det amerikanska företaget Sol Oriens har ett femtiotal anställda i New Mexico, och är inget bolag som de flesta har ögonen på. Men i maj blev det en världsnyhet när företagets system angripits och stulna dokument publicerats på darknet.

Anledningen är att Sol Oriens är en underleverantör till NNSA, The National Nuclear Security Administration, den myndighet som ansvarar för säkerheten kring de amerikanska kärnvapnen.

Bolaget kommenterade själva attacken i mitten av juni: ”Vi har nyligen kommit fram till att en individ fått tag på vissa dokument från våra system. Dokumenten granskas just nu och vi arbetar med ett kriminalteknikföretag för att avgöra omfattningen av den data som påverkats”, hette det i ett uttalande.

Efter cyberattacken fick Aktieinvests kunder sköta affärerna via telefon.

Efter cyberattacken fick Aktieinvests kunder sköta affärerna via telefon.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

3 / 10

Utpressningsvirus slog ut nätmäklare

Efter cyberattacken fick Aktieinvests kunder sköta affärerna via telefon.
Efter cyberattacken fick Aktieinvests kunder sköta affärerna via telefon. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Nätmäklaren Aktieinvests digitala tjänster låg i slutet på september nere i flera dagar, och kunderna fick sköta sina affärer via telefon. Anledningen var att bolaget angripits av ett utpressningsvirus från den kriminella nätverket Lockbit.

SvD kunde erfara att angreppet skett via en sårbarhet i en extern programvara. Viruset slog ut stora delar av Aktieinvests it-system. Men i stället för att betala för att avkryptera systemen valde bolaget att byta ut datorer och servrar, och återställa allting.

Lockbit har tidigare gjort sig kända för att ta sig in i system genom att muta anställda att placera skadlig kod där. På så sätt kan de betala sig förbi mycket av det skydd som företag satt upp runt sina system.

”Du ger oss data för åtkomst till företag, till exempel inloggningsuppgifter till RDP, VPN, företagsmejl, osv. Öppna vårt mejl och starta det medföljande viruset på vilken dator som helst i företaget”, skriver Lockbit på sin hemsida.

 ”Vi har sett en ökning de senaste veckorna,” uppgav Ikea.

”Vi har sett en ökning de senaste veckorna,” uppgav Ikea.

Foto: Jessica Gow/TT

4 / 10

Ikea utsattes för avancerat mejlangrepp

 ”Vi har sett en ökning de senaste veckorna,” uppgav Ikea.
”Vi har sett en ökning de senaste veckorna,” uppgav Ikea. Foto: Jessica Gow/TT

I slutet av november gick Ikea ut och varnade sina anställda för en avancerad form av nätfiske. Tekniken kallas för en reply-chain attack, och innebär att en angripare som fått tillgång till ett mejlsystem använder det för att kapa en pågående mejltråd och svara med en fullt legitim mejladress.

Det kan alltså bli riktigt svårt att avgöra om ett mejl i själva verket kommer från den avsändare som det ser ut att göra. ”Attacken kan komma från någon som du arbetar med, från en extern organisation, och som ett svar på en pågående konversation”, skrev Ikea i ett meddelande till sina anställda.

När en person klickat på de länkar som fanns i hackarnas mejl laddas ett excel-dokument ner till datorn. När dokumentet öppnas ser det låst ut, men uppmanar användaren att tillåta redigering och innehåll. När det görs laddas ett antal filer ner och sparas på datorn, vilka i sin tur laddar ner ett virusprogram.

Hackergruppen Revil begärde 457 miljoner kronor efter angreppet mot Quanta Computer.

Hackergruppen Revil begärde 457 miljoner kronor efter angreppet mot Quanta Computer.

Foto: Ng Han Guan/AP

5 / 10

Begärde 457 miljoner av Apples leverantör

Hackergruppen Revil begärde 457 miljoner kronor efter angreppet mot Quanta Computer.
Hackergruppen Revil begärde 457 miljoner kronor efter angreppet mot Quanta Computer. Foto: Ng Han Guan/AP

I slutet av april såg Apples vd Tim Cook stolt ut när han presenterade de nyaste versionerna av Ipad och Imac. Samtidigt var Taiwanbaserade Quanta Computer, en av Apples största underleverantörer, utsatta för en cyberattack av det ryska nätverket Revil.

Quanta Computer gör framför allt Macbooks åt Apple, och enligt Revils blogginlägg på Darknet hade hackarna kommit över ritningar och andra känsliga dokument som senare publicerades.

Revil begärde en lösensumma på 50 miljoner dollar, eller 457 miljoner kronor, och hotade att fortsätta publicera dokument om den inte betalades. Om Quanta Computer, Apple, eller någon annan till slut betalade lösensumman är okänt

https://www.svd.se/tio-hackerattacker--och-de-som-lag-bakom?utm_source=ab-box&utm_medium=iframe&utm_campaign=2022-01-04&fbclid=IwAR2DEiZA5ZrY4mRq1z2P496y0TylsQXuq4gVeuh-Y2MKWEWwGv7XKq2b26w

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram