" Men finns det då något äldre än att ängsligt skämta om alla nya påfund och definitioner som man inte kan eller förstår sig på, men ändå anser vara av ondo? Eller om att yngre människor är känsligare, latare, mindre kapabla och förstår mindre av allt?

Om det är något som är ett allvarligt samhällsproblem så är det att vara tvärsäker, på någonting alls.

För tänk om framtiden, och själva livet, ändå handlar om att behålla hoppet om att saker och ting faktiskt utvecklas till det bättre. Att människor provar nya varianter och justerar det som inte fungerar, för sig själva och kommande generationer. Trots att förloppet är minst sagt rörigt och förvirrande.

Och vad sägs om det beprövade konceptet att vara lite nyfiken, motionera huvudet, och fråga när man inte förstår istället? För tänk om språk inte är lag utan ett levande medium som utvecklas varje dag? Tänk om lag är påhittad av människor vars tid förändras – och då och då måste skrivas om? Till exempel.

För om det är något som är ett allvarligt samhällsproblem så är det att vara tvärsäker, på någonting alls.

Philip Tetlock, professor i socialpsykologi vid Penn-universitetet, kom fram till flera saker om just tvärsäkerhet i sin bok som kom ut för några år sedan.

Experter, som akademiker som har studerat något länge och väl, är ofta jättebra på sina respektive ämnen. Framför allt kan de all historia och hur utvecklingen har sett ut hittills. De tillfrågas därför ofta om vad som kommer hända härnäst. Men att förutspå framtiden, ens inom sitt eget område, är de helt urusla på. De har nästan alltid helt fel, visar det sig.

Att ändra sig, kanske till och med medge att man hade fel, är dock döden för en expert. Det framstår som svagt och osäkert. Opålitligt. Den som tjatar hål i öronen på en om samma sak däremot, uppfattas som trovärdig. Som en extra bonus noterade Tetlock en slags narcissistisk effekt i att experter som får mycket utrymme blir ännu mer tvärsäkra, och därmed aldrig kan frångå sina ursprungliga teser.

Om konsten kan revideras av konstnärer själva, borde ju vi också kunna revidera både åsikter, idéer och våra egna liv

.

De som var betydligt bättre på att förstå både nutid och förutspå framtid var människor som hade ett mycket bredare och mer elastiskt synsätt, och kunde väga fler saker samtidigt. Utan att vara experter på någonting alls.

Jag blev också väldigt upplivad när jag hörde författaren Kiese Laymon berätta om hur han köpt tillbaka rättigheterna till några av sina första verk. Så skrev han om sådant han inte tyckte stämde och kunde stå för längre.

Annat tog han bort. Och hur briljant och hoppingivande är inte det.

För om konsten kan revideras av konstnärer själva, borde ju vi också kunna revidera både åsikter, idéer och våra egna liv, tänker jag. Utan att skämmas för det. Att veta allt och ha bestämt sig är ju bara som att dö. Då är man ju färdig med hela projektet att vara människa.

Och om det är något som virus-livet lärt oss är det ju att vetenskap uppdateras och revideras hela tiden – och att allt ändras igen beroende på dagsformen.

I samma anda hade jag nyårssamtal med en mycket smartare god vän och uttryckte då viss ruelse: ”Nu tänker jag på allt dumt jag har sagt i år.”

Jag hoppades att han skulle svara något i stil med att jag var våldsamt klok och ändå hade haft rätt om en hel massa

.

”Nej Jenny”, sade han milt. ”Du provar saker.”

Så med det inleder jag det nya året. Jag provar och försöker ta reda på saker. Jag provar idéer, teorier och tankar.

Skriv till mig och berätta vilka vi ska utforska i år, och se hur vi kan bryta isär dem, för att hålla våra hjärnor

någorlunda fräscha.

Jag lovar att inte bara ringa de allra bästa experterna, utan också att fortsätta prata med dem som som lever modigt framåt, och inte bakåt. Att resa, förflytta mig och ändra mig. För nyckeln till framtiden, eller bara till att försöka begripa vad som händer, är att hålla sig i närheten av typer som har varit med om något annat, och tycker och tror olika.

Det är min första och mest livsbejakande spaning för 2022: Bli inte gammal i huvudet och dö snabbare. Utan följ med och se vad som händer. För det lär bara bli mer intressant. Jag finns här för att hålla er i handen – och ha fel tillsammans.

Gott nytt år, kära läsare"