Året inleddes med scener vi aldrig hade trott att vi skulle få se: En amerikansk president uppmanade sina anhängare att tåga mot Capitolium, i ett illa dolt försök att upphäva ett legitimt valresultat. Nu avslutas 2021 med oroande nyheter från två andra stormakter: Kina och Ryssland.
USA förblir ljusår före sina stormaktsrivaler Kina och Ryssland när det kommer till demokrati. Kina fick bara ihop 9 poäng av 100 möjliga i Freedom Houses index förra året, och Ryssland 20, att jämföra med USA:s 83.
Men att USA backar och inte längre är något lysande föredöme för den demokratiska världen är ett problem för betydligt fler än amerikanerna själva. Det är svårare för västländerna att uppmärksamma människorättsbrott och demokratiunderskott utomlands, när man inte alltid lever som man lär.
Efter 15 år av demokratisk tillbakagång globalt ser 2021 inte ut att ha vänt trenden, utan snarare ha accelererat de auktoritära ledarnas återkomst. När Kina under året firade kommunistpartiets 100-årsjubileum handlade allt om en man: Xi Jinping. Inte sedan Mao har någon kinesisk ledare så tydligt kopplat greppet om både parti och statsapparat. Utrymmet för oliktänkande har krympt till intet, befolkningen fostras i att ange varandra och minoriteter förtrycks, tvångssteriliseras och hjärntvättas.
Det finns bara plats för en sanning och en historieskrivning: Partiets.
Det har Hongkongborna fått känna på. Enklaven skulle få behålla sin egen demokratiska konstitution fram till 2047, enligt avtalet med Storbritannien. Men efter att den nya säkerhetslagen kom på plats har oppositionella fängslats eller tvingats i exil. Under onsdagen genomförde 200 poliser en razzia på Stand News, och grep sex personer. Nättidningen meddelade efteråt att man lägger ned sin verksamhet. Så tystades en av de sista, regimkritiska rösterna i Hongkong.
Sent en kväll i förra veckan placerades vakter ut på Hongkonguniversitetets campus, och bakom gula skynken hörde man metallsågarna tjuta. Ett minnesmonument över offren för massakern vid Himmelska Fridens torg monterades ned. Mördade demokratiaktivister vill Peking helst glömma.
Samma mönster – att blåsa upp nationalistiska stämningar genom att frisera historien, och att slå ner hårt på de journalister och aktivister som försöker peta hål på propagandalögnerna – syns också i Ryssland.
Att Rysslands Högsta domstol under onsdagen förbjöd landets äldsta människorättsorganisation, Memorial, är bara det senaste, oroväckande tecknet. Historiker som påminner om Stalinårens terror förstör den ärorika bilden av Sovjetunionens historia som Putinregimen målat upp.
Att stormakterna Kina och Ryssland backar från en redan låg nivå kan få allvarliga följder för friheten globalt. Auktoritära ledare bildar allianser med varandra. Därför måste västvärlden visa sitt orubbliga stöd för de modiga demokratiaktivister och journalister som utmanar makten.
