När Presstitutionen nu alltjämt principiellt indirekt talar om en skuldminskning som möjlig annat än genom skuldavskrivning, ja då vet vi vad klockan är slagen för landet. .................................................. " Hushållen lånade i november 6,6 procent mer än i november i fjol. Det innebar en oförändrad ökningstakt jämfört med i oktober efter en lång period av accelererande skuldsättning, månad för månad. Utplaningen är logisk efter att det värsta pandemirallyt i bostadspriserna bromsat in sedan halvårsskiftet. Under perioden september-november steg bostadsprisindex blygsamt med en halv procent enligt Valueguard, även om bostadsrätter i Stockholm var betydligt hetare än så. Det är ett glädjande besked om coronafebern för bostadspriser och -lån har toppat. Drygt åtta av tio nya skuldkronor utgörs av bostadslån. I kronor räknat har hushållens skuldberg växt med drygt 4.700 miljarder på ett år. Den ökade aptiten på flytt till större bostad är upp till var och en. Men exempelvis Finansinspektionen i sin senaste stabilitetsrapport varnar för att stora grupper bolåntagare under pandemin budat loss med lövtunna marginaler inför en oväntad marknadschock. Och frågan är om utplaningen snarare är en andhämtning snarare än en topp. Tillväxten i antalet bostadsaffärer har kommit ned från vårens rekordnotering, men är fortsatt klart högre än före pandemin. Prislyften har gett bostadsbyggare eld i baken och nyproduktionen går för högtryck. I takt med att en våg av nybyggda bostäder når marknaden ger det skuldsättningen nya impulser. Handelsbanken noterade också nyligen att på den nyproducerade marknaden har genomsnittliga slutpriser sedan i somras klättrat markant över annonspriser. Det är första gången sedan åtminstone 2013, vilket är perioden som underlaget från bostadsdatatjänsten Booli visar. Tisdagens lånestatistik från SCB bjöd också på en historisk notering. Snitträntan för nya rörliga bolån i november var den lägsta sedan mätningarna började 2005: 1,38 procent. Allt annat lika stärker det bolåntagarnas köpkraft och speglar förbättrad konkurrens på bolånemarknaden. Men kom ihåg att även om Riksbankens bästa prognos pekar mot styrränta noll till hösten 2024, är världens centralbanker rörande eniga om att räntorna bara går åt ett håll härifrån: uppåt."