Ja nu börjar man kratta för den ordnade avvecklingen.... ............................................................. " Vi befinner oss i klassiskt Wallenbergland – Arsenalsgatan 8C intill Kungsträdgården. Det är huvudkontor för både Investor och Wallenbergstiftelserna. Här har beslut tagits som påverkat svensk industrihistoria. Michael Treschow, 78, häller upp kaffe i ett mötesrum på plan fem. Hans cv är svårslaget bland svenska företagsledare: Vd för Atlas Copco (1991–1998), vd för Electrolux (1999–2002), ordförande i Ericsson (2002–2011) och ordförande i Unilever (2007–2016). Han är bekymrad över utvecklingen i Kina, har åsikter om elförsörjningen i Sverige och brinner för ledarskap. Och det är här han sätter full fart när vi träffas. Det handlar inte om tjusiga teorier från någon managementbok. Sådana läser han helst inte. Däremot gillar Michael Treschow dynamiska chefsmöten. Han illustrerar med en scen från ett ledningsmöte från hans tid på Atlas Copco. – Ibland undrade vi vad folk skulle tro om de såg oss. Det var ofta stökigt. Några stod framme vid blädderblocket, några andra satt och skissade på en annan plan. Vi tog beslut och så ändrade vi oss plötsligt, säger Michael Treschow och skrattar åt minnet. Det var under ett av de här högljudda mötena som ett internt skämt föddes om att det hela började likna ett zoo. – Vi i ledningsgruppen kunde ha svårt att bestämma oss. Och det var okej. Ja, det var mer än så. Det var faktiskt viktigt, säger han och fortsätter: – Du måste våga släppa garden. Våga ändra dig när ett viktigt beslut om företagets framtid ska tas. Det är först då, när diskussionen har fått bölja fram och tillbaka, som du kan landa i något riktigt klokt, säger han och sätter ner kaffekoppen. ”Vi behöver mer elkraft i hela landet och jag tror det är bråttom”, säger Michael Treschow. Det är över ett decennium sedan Michael Treschow uppnådde pensionsålder men han jobbar fortfarande halvtid och tror fortfarande på lite stökiga men modiga chefsmöten. Sedan ett år tillbaka är Michael Treschow ordförande i Wallenberg Investments AB (WIAB). Han har i många år tidigare varit ordförande i ”föregångaren”, Wallenbergstiftelsernas investeringskommitté. WIAB är ett mäktigt ägarbolag i familjens företagsimperium, men det är relativt anonymt. Uppdraget är att förvalta och utveckla stora delar av Wallenbergsstiftelsernas kapital. Totalt handlar det om cirka 70 miljarder kronor. Det vill säga Wallenbergstiftelsernas tillgångar exklusive kortsiktiga placeringar samt Investor, som ägs direkt av Stiftelserna och som har ett värde på cirka 150 miljarder. WIAB bildades i december förra året och beskrivs inom Wallenbergssfären som ”ägarens ägare”. Det är här de långsiktiga strategiska besluten tas om kapitalförvaltningen och hur ägarrollen ska utvecklas. Saab, SAS och EQT är några exempel på innehav som förvaltas av bolaget. Även FAM förvaltas av Wallenberg Investments. FAM i sin tur förvaltar innehaven i bland annat SKF och Stora Enso. Förutom Michael Treschow sitter ett pärlband av tunga namn i styrelsen: Jacob Wallenberg, ordförande i Investor. Marcus Wallenberg, ordförande i SEB. Peter Wallenberg Jr, ordförande i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Claes Dahlbäck, tidigare vd i Investor. Och Hans Wibom, tidigare verkställande ledamot i flera stiftelser. Men det är också en styrelse som är i närmast akut behov av mångfald. Samtliga ledamöter är män. Alla har passerat 60, med god marginal. – Vi behöver föryngra oss och få in kvinnor. Det är alldeles självklart. Jag vet också att det är något valberedningen jobbar aktivt med. Det kommer att bli förändringar inom kort, försäkrar Michael Treschow. Han hyllar sedan mångfald i näringslivet. Men inte för att vara politisk korrekt eller uttrycka en allmän god vilja. – Det blir bättre affärer, kort och gott, med fler personer med olika bakgrund, såväl olika kön som olika erfarenheter. Det ser vi överallt i våra portföljbolag, säger han. Jacob Wallenberg har i en tidigare intervju pekat på ett annat syfte med Wallenberg Investments AB – att det ska bli en plattform för att få in nästa generation Wallenberg i verksamheten. Redan i dag sitter flera unga Wallenbergare i stiftelsernas olika styrelser. Martina Wallenberg, 32, är ledamot i Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Hon är brorsdotter till Marcus Wallenberg. Stéphanie Gandet, 36, är styrelsemedlem i Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Hon är systerdotter till Jacob Wallenberg. – Det finns flera kandidater från den nya generationen som säkert skulle fungera utmärkt i Wallenberg Investments styrelse. De du nämner är två exempel, säger Michael Treschow diplomatiskt. Störst dramatik i Michael Treschows karriär var krisen i telekomjätten Ericsson. Det var för 20 år sedan. Bolaget föll hårt när it-bubblan sprack 2000–2001. Ett år senare, 2002, var läget akut. Ericsson meddelade att bolaget behövde göra en nyemission på 30 miljarder kronor. Den största någonsin i svensk företagshistoria. Då hade Michael Treschow just tillträtt som ordförande. Nu avslöjar han hur nära det var att man inte gick mål, något som hade kunnat få förödande konsekvenser för bolaget. – Våra bankrådgivare berättade att om vi hade behövt ytterligare tre veckor på oss hade det inte gått. Så tajt var det. Oron på marknaden ökade och kort efter att nyemissionen var i hamn, 2002, stängdes fönstret på finansmarknaden för att ta in nytt kapital, säger Michael Treschow. Han minns hur han och den dåvarande vd:n, Kurt Hellström, samt Ericssons finanschef åkte land och rike runt för att övertyga aktieägarna om att stoppa in mer pengar. Det var tufft, enligt Treschow. Det var inte självklart för alla att öppna plånboken. – Vi peppade varandra när någon av oss sviktade inför ännu ett aktieägarmöte, sade: kom igen nu grabbar, nu kammar vi oss och ser till att leverera. Det gick vägen till slut. Ericssons nyemission övertecknades och resan tillbaka kunde långsamt inledas. – Jag skulle nog säga att Ericsson blev ett starkare bolag efter nyemissionen än innan krisen, säger Michael Treschow. I dag har Ericsson också problem. Men av ett annat slag. Post- och Telestyrelsens beslut förra året att utesluta kinesiska Huawei från det svenska 5G-nätet har inte setts med blida ögon av ledarna i Peking. Den svenska telekomjätten har oroväckande snabbt tappat affärer i Kina. – Jag tror att vi hade kunnat hantera beslutet om Huawei på ett annat sätt. Det var olyckligt att det blev så här. Samtidigt har naturligtvis varje land rätt att måna om sin säkerhetssituation. Michael Treschow har varit i Kina otaliga gånger och träffat en rad kinesiska ledare och företagare. Han beskriver Alibabas grundare, Jack Ma, som en ”en gammal vän”. Treschow har länge sett sig som Kina-optimist. Det har funnits problem i landet men utvecklingen har ändå gått åt rätt håll, om än långsamt anser han. Men för fem-sex år sedan hände något – bilden blev mer problematisk. – Man kan väl säga att min tro på Kina fått sig en liten knäck, säger Michael Treschow. Han fortsätter: – De senaste åren tycker jag att läget har blivit svårbedömt. Ibland känns det som det inte riktigt rör sig åt det håll jag vill. Ett mer närliggande problem är elförsörjningen i Sverige. För någon månad sedan var Jacob Wallenberg med i SVT:s program ”30 minuter.” Wallenberg sa då att Sverige behöver bygga nya kärnkraftverk. Michael Treschow delar den uppfattning. – Vi behöver mer elkraft i hela landet och jag tror det är bråttom. Jag tror därför på den nya generationen kärnkraftverk. Vi kan inte ha det som det är nu – att det inte går att bygga nya fabriker i södra Sverige bara för att det är brist på el. – Köldknäppen i början av december hade det goda med sig att problemet kom upp till ytan. Nästa år fyller Michael Treschow 79 år. Kommer han sitta kvar som ordförande i ”ägarens ägare” ett år till? – Jag är realist. Jag förstår att det är dags för nya krafter. Vi får se vad valberedningen kommer fram till.