Sverige kritiserar gärna andra länder för deras förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter. Men när det gäller Europadomstolens dom om statlig massövervakning, är det Sverige som brister i respekt, skriver Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Sverige fälldes – regeringen nonchalerar domen ändå

Stäng

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den så kallade FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Lagen gjorde det möjligt för svenska myndigheter att övervaka all internet- och telefonkommunikation mellan Sverige och utlandet. När den klubbades hade det förts en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när staten vill bedriva hemlig massövervakning av elektronisk kommunikation för att kartlägga yttre hot mot landet.

Vår anmälan handlade inte om att sätta stopp för FRA-lagen, utan om att lagar om hemlig massövervakning måste förses med robusta rättssäkerhets- garantier för att vara tillåtna. Vi ansåg att det fanns ett starkt allmänintresse av att detta klargjordes.

13 år senare, den 25 maj 2021, kom Europadomstolens slutliga dom från dess högsta juridiska organ, Grand Chamber. Grand Chamber består av 17 europeiska domare och prövar ett fåtal av de viktigaste människorättsmålen varje år. Domen innebar att Sverige fälldes för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för privatlivet.

Europadomstolen pekade på tre strukturella och allvarliga brister i FRA-lagen: den saknar ett skydd för enskildas integritet när Sverige delar med sig av information till andra stater, den saknar ett tillräckligt skydd för företags och organisationers kommunikationer, och den saknar en tillräckligt effektiv och oberoende efterhandskontroll av att spaningen har skett på ett lagligt sätt.

Europadomstolens dom är juridiskt bindande och Sverige måste nu stå till svars inför övriga 46 medlemsstater i Europarådet. Europarådets ministerkommitté har beslutat att inleda en särskild granskning av hur Sverige följer domen, och regeringen fick till den 25 november 2021 på sig att komma in med en handlingsplan för hur bristerna ska rättas till.

Europadomstolens dom klargör att statlig massövervakning är laglig endast om höga krav på rättssäkerhet är uppfyllda. Eftersom FRA-lagen inte lever upp till dessa krav är Sveriges signalspaning oförenlig med våra åtaganden att respektera de mänskliga rättigheterna.

Regeringens reaktion på domen är anmärkningsvärd.

Man hade förväntat sig att regeringen skulle vara angelägen om att skyndsamt rätta till bristerna i lagen. I stället valde man att prioritera ett lagförslag som kraftigt expanderar FRA:s övervakning. Lagen klubbades i riksdagen häromveckan, i skuggan av statsministeromröstningen. Bara Centerpartiet protesterade, med hänvisning till att bristerna i lagen måste åtgärdas innan den utvidgas. Regeringens svar till Europarådet om hur man avser följa domen kom dagen efter: man planerar att tillsätta en utredning, senast 2025, som ska se över frågan.

Men Europadomstolens dom kan inte viftas bort så lätt. Nu ska regeringens agerande granskas och det är svårt att tro att de andra medlemsstaterna kommer att bli särskilt imponerade över den bakvända och saktfärdiga hanteringen. En utredning för att åtgärda lagen borde ha tillsatts omedelbart samtidigt som expansionen borde ha väntat.

Europakonventionen är ett viktigt verktyg för att främja mänskliga rättigheter i hela Europa, inklusive länder som Ungern, Turkiet och Ryssland. Det kräver att Europadomstolens avgöranden respekteras av alla. Sverige kritiserar gärna andra länder för deras förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter. I det här fallet är det Sverige som brister.

FREDRIK BERGMAN är jurist och chef för Centrum för rättvisa.

fredrik.bergman@ centrumforrattvisa.se