"Boken handlar om den tyska Weimarrepublikens uppgång och fall, och hur nedmonteringen av demokratin faktiskt skedde med ett stort folkligt stöd.

Och även om Carter Hett ser många samverkande orsaker, lyfter han fram att folkstyret förstördes inifrån, av de demokratiska partiernas agerande. Det proportionella valsystemet innebar att det var konstant svårt att bilda stabila majoriteter, med ständiga misstroendeförklaringar och regeringsombildningar som följd. Alla partier intog oförenliga positioner som till slut gjorde det omöjligt att regera med demokratiska medel. Det politiska systemet gick i baklås, och tyskarna tappade tilltron till folkstyrets förmåga.

Folkstyret förstördes inifrån, av de demokratiska partiernas agerande.

Demokratin blev ett spektakel.

"I alla samhällen och demokratier finns konflikter: mellan klasser, regioner, religioner, kön, etniciteter och så vidare", skriver Carter Hett. "Ingen demokrati kan dock fungera särskilt länge om inte de grupper som är oense är beredda att kompromissa med varandra."

Det låter bekant på något sätt. Och var det inte just det tyska 1930-talet Sverige skulle undvika att hamna i?"