"Sveriges regering har försökt stoppa insyn i EU:s arbete mot skatteparadis, kan DN avslöja i samarbete med flera europeiska tidningar.

Mejl mellan finansdepartementet och EU-kommissionen avslöjar också hur Sverige krävt att vissa uppgifter inte ska protokollföras – så att Sveriges hållning inte ska bli känd.

Säg skatteparadis och du tänker på avlägsna öar med kritvita stränder i Karibien. Men faktum är att vi har lågskatteländer närmre än så.

EU:s medlemsländer beräknas tillsammans förlora mellan 160 000 och 190 000 miljoner euro årligen på aggressiv skatteplanering. Men pengarna hamnar inte bara i avlägsna skatteparadis. En betydande del försvinner till andra EU-länder som med attraktiva skatteupplägg försöker locka stora företag att registrera sig i just det landet. Ett storföretags närvaro ger arbetstillfällen och affärsmöjligheter och i vissa länder som Cypern, Malta och Luxemburg är bolagsregistreringar en industri i sig.

För att kontrollera ländernas agerande finns Uppförandekodgruppen för företagsbeskattning. Tanken är att den ska stoppa länder från att konkurrera inbördes.

Panama är med på EU:s svarta lista över länder med skadliga skatteupplägg.

Gruppen, som är en del av ministerrådet, tar fram en svart lista över länder utanför EU som erbjuder skatteupplägg som anses skadliga. Länder på EU:s svarta lista just nu är till exempel Panama, Vanuatu och Trinidad and Tobago.

Men hur gruppen kommer fram till vilka som ska svartlistas och varför EU-länder med liknande skatteupplägg kommer undan är höljt i dunkel. Så varför har Sverige och flera andra EU-länder drivit på för att hålla gruppens arbete hemligt? Och hur kan skattedumpningen fortsätta?

DN har tillsammans med journalistnätverket European Investigative Collaboration EIC, granskat gruppens arbete. Grunden till granskningen är en stor mängd dokument från Uppförandekodgruppen som den tyska tidningen Der Spiegel delat med EIC och Dagens Nyheter. Dokumenten kommer från den nederländska forskaren Martijn Nouwen som fått ut handlingarna efter flera års kamp mot EU-byråkratin.

Martijn Nouwen som är assisterande professor i skatterätt vid Leidenuniversitetet ville granska hur EU-länderna samarbetar för att stoppa skatteflykten.

Men han mötte ett massivt motstånd från både medlemsländerna och kommissionen som under flera år vägrade lämna ut handlingarna bland annat efter påtryckningar från finansdepartementet i Stockholm.

EU-kommissionen vädjade i ett mejl till svenska regeringen att dokumenten skulle kunna lämnas ut i sin helhet. Men finansdepartementet vägrade: ”Sverige kan inte gå med på att hela handlingen lämnas ut tillsammans med mötesprotokollen” står det i ett mejl till EU-kommissionen från den 29 maj 2019.

Sverige listar en lång rad skäl varför handlingarna ska hållas hemliga, innehållet beskrivs som mycket känsligt och skadligt för svenska intressen. Inte heller dokument från redan avslutade ärenden ska lämnas ut, enligt Sverige. Mejlet där det här framkommer har DN begärt ut från regeringskansliet med stöd av svensk lagstiftning.

Finansdepartementet gick sedan längre än att bara försöka stoppa utlämningen av dokumenten – de föreslog också en metod som skulle omöjliggöra framtida insyn.

Finansdepartementet skriver till kommissionen i maj 2019 att Sverige i fortsättningen skulle föredra att medlemsländers uttalanden och ställningstaganden helt och hållet hålls utanför protokollet eftersom det inte finns något ”övervägande allmänintresse av att sådan information lämnas ut”.

– Det är inte i linje med europeisk lag, det är i princip att be EU-kommissionen om att ignorera lagen, säger Martijn Nouwen.

Tillsammans med Tyskland är Sverige det land som nämns i dokumenten som är starkast motståndare till att handlingarna lämnas ut. Trots Sveriges starka invändningar lämnas handlingarna till slut ut till Martijn Nouwen 2019 – efter att han hotat med att gå till domstol.

Men på en annan punkt tycks Sveriges ha fått sin vilja igenom. Kort efter att handlingen lämnades ut började informationen i protokoll från gruppens möten att bli mer knapphändiga.

– Efter att medlemsländerna insåg att det inte fanns något sätt att stoppa utlämnandet av handlingar, att kommissionen är tvingad att följa lagen, då förändrades protokollen helt.

– Från början, fram till 2018 och 2019 var anteckningarna väldigt omfattande. Nu är det bara några korta punkter om vilka ämnen som diskuterades, men ingenting mer, säger Martijn Nouwen.

Martijn Nouwen är assisterande professor i skatterätt vid Leiden Universitetet.

Dessutom visade det sig att EU-kommissionen sedan flera år tillbaka använt ett system som automatiskt raderar alla handlingar efter sex månader. Upplägget med autoradering av dokument gör det mycket svårt att i efterhand se hur ett ärende har handlagts.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har varit chef för finansdepartementet sedan 2014. Med sin bakgrund som överdirektör på Skatteverket har just skattefrågor varit en av hennes kärnfrågor.

Inför EU-valet i maj 2019 gick hon in i valkampanjen med löftet ”De rikas skatteflykt måste få ett stopp”. I en debattartikel i Aftonbladet som hon skrev tillsammans med Stefan Löfven tog hon upp just Uppförandekodgruppens arbete.

”Länder ska inte konkurrera med varandra genom lägre och lägre företagsskatter – det blir en kapplöpning där välfärden blir lidande i alla länder. Därför vill vi att det ska få konsekvenser för det EU-land som inte lyssnar till den uppförandekodgrupp som arbetar mot skadliga skatteregimer i EU-länder.”

Magdalena Andersson (S) har alltså varit chef för finansdepartementet sedan 2014.

Trots löftet har Sverige istället fått upprepad kritik för att stå på samma sida som skattesmitarländerna. Bland annat från den internationella hjälporganisation Oxfam, som i rapporten ”Vill Sverige stoppa skatteflykten” riktade skarp kritik mot det svenska agerandet.

Varför är Sverige emot allmänhetens insyn i arbetet i Uppförandekodgruppen?

– Att offentliggöra vad respektive medlemsstat har sagt kan skada EU:s relationer med tredje länder och i förlängningen hämma möjligheten till en öppen diskussion i gruppen, skriver statsekreterare Fredrik Olovsson på Finansdepartementet i en kommentar till DN.

Varför är Sveriges inställning i skattefrågor så känsligt?

– Det är den inte. Däremot kan Sveriges kritik av andra länders interna lagstiftning vara en oerhört känslig fråga från ett mellanstatligt perspektiv.

De dokument som Martijn Nouwen till slut fick ut visar på en katt-och-råtta-lek mellan medlemsländerna där förbjudna upplägg snart ersätts av nya. Ofta är det inte bolagen som ligger bakom nya upplägg – istället är det länder som själva skapar system som ska locka storföretagen, enligt dokumenten.

– Visst, skatterådgivare och företag är kreativa när det handlar om att skapa skatteupplägg men det min forskning visar är att länderna själva är väldigt kreativa. När ett kryphål måste stängas öppnar de snabbt upp ett nytt hål, säger Martijn Nouwen.

Samtidigt som EU-länder kommer undan med sina skatteupplägg svartlistar uppförandekodgruppen länder utanför EU för att tvinga dem att anpassa sin lagstiftning efter EU. Många gånger kan dock samma typ av upplägg som finns i skatteparadis återfinnas hos länder inom EU. Enligt Martijn Nouwen är det ofta först när EU vill svartlista ett skatteparadis som de tvingas granska EU-ländernas upplägg.

– De vill att resten av världen ska anpassa sig efter deras standard för rättvisa skatter, men då uppstår såklart frågan, ska man inte se över sitt eget hus först, säger Martijn Nouwen."