Det har ju förekommit tidigare - i Tyskland och iden naziockuperade zonen - om vi säger som så...

" De undangömda bevisen avslöjar avtalet med en kinesisk fabrik för tvångsarbetare.

Ytterligare ett svenskt storföretag, i skuggan av H&Ms Kina-kris, kan nu kopplas till tvångsarbete i Kina.

GT kan i dag avslöja den svenska telekomjätten Ericssons affärsförbindelser med en kinesisk fabrik som uppges utnyttja en utsatt folkgrupp.

Fabriksarbetarna slets från sina familjer och välkomnades till fabriken med dessa ord:

– Ni ska betrakta fabriken som ert hem.

Den 18 maj 2018 anländer ett tåg till Wuchang-stationen i Wuhan i centrala Kina.

Staden har främst blivit känd för att den hyser den marknad som kopplats till coronapandemins ursprung, men har också blivit centrum för en blomstrande industrisektor. Under de senaste åren har arbetarna inom lågprisindustrin längs östkusten fått förbättrade villkor, vilket lett till att de mindre nogräknade lågprisfabrikerna flyttat inåt landet.

Ur tåget, som med sina igenbommade fönster liknar en fångtransport, kliver 105 personer ur den utsatta folkgruppen uigurer.

De ska nu under tvångsmässiga former arbeta för en fabrik som bland annat har svenska Ericsson som kund.

Vi ska återkomma till det.

De 105 muslimska uigurerna har transporterats från sina hem i Xinjiang i nordvästra Kina som ett led i vad Kina kallar ett ”utbildningsprogram”. I deras hemregion har Kina inlett ett gigantiskt omskolningsprogram där kommunistpartiet ska lära uigurerna, med sin för landet avvikande kultur, att bli ”riktiga” kineser. Från uigurernas hemregion i Xinjiang kommer rapporter om fångläger, som liknar koncentrationsläger, och tortyr som ett led i denna ”omskolning”. Men under de senaste åren har det rapporterats att fånglägren är fulla och att många uigurer i stället flyttats ut till fabriker i landet.

En stor grupp ur den utsatta folkgruppen uigurer fotograferades sedan de anlänt till en fabrik dit de tvångsförflyttats, enligt en rapport från australienska tankesmedjan ASPI.

Tvångsförflyttningen av uigurerna är enligt människorättsorganisationer ett led i det förtryck som skett mot folkgruppen uigurer sedan lång tid. FN har tidigare larmat om att Kina förvandlat uigurernas hemregion Xinjiang till ”något som liknar ett enormt interneringsläger”. Uigurerna utövande av sin kultur och religion har inte accepteras av Kommunistpartiet som satt dem i träningslager under förhållanden som uppgetts strida mot mänskliga rättigheter.

Tillbaka till Wuhan.

Från tågstationen transporteras de 105 uigurerna vidare till grannstaden Xianning och företaget Hubei Yihong Precision Manufacturing Co Ltd.

På en bild, publicerad av Kommunistpartiets avdelning United Front, står fabriksarbetarna vid tågstationen efter ankomst.

Flera av dem har pappkartonger som resväskor.

En representant från Kommunistpartiet håller också ett tal när de anländer till fabriken:

– Xinjiang-migrerande arbetare måste betrakta fabriken som sitt hem och sträva efter att vara utmärkta anställda.

Han uppmanar dem också att vara ”tacksamma” till Kommunistpartiet, ger order om att cheferna på fabriken noga ska övervaka dem samt att de ska ”intensifiera den patriotiska utbildningen”.

Delar av de slavliknande förhållandena på fabriken avslöjades senare i en rapport av en australiensk människorättsorganisation, ASPI. Det är samma rapport som var starkt bidragande till H&M:s tidigare kris i Kina. Klädföretaget sade sig vara ”djupt bekymrade” och bröt ett kontrakt i september förra året.

Fabriken i Xianning, med 105 tvångsarbetande uigurer, sades i rapporten ha bland andra Huawei och Microsoft som kunder.

Men nu visar vår granskning av företaget att det finns ytterligare ett internationellt miljardbolag bland kunderna.

Den svenska telekomjätten Ericsson.

Genom att granska historiska speglingar av företagets hemsida hittar vi ett dokument, som det kinesiska företaget tagit bort från sin hemsida efter förra årets starka kritikvåg om uigurerna.

Och där hittar vi Ericsson listad som företagets slutkund.

Med hjälp av en kinesisk researcher hittar vi också en officiell finansiell rapport från företaget som släpptes i september 2020.

Där framgår att Ericsson är en ”main customer”, huvudkund, till fabriken och att det svenska bolaget köper en form av anslutningskomponenter från fabriken.

Svenska Ericsson har i flera år haft ett samarbete med en fabrik som kritiseras för att utnyttja tvångsförflyttade uigurer.

Företaget tillverkar, enligt hemsidan, bland annat bakgrundsbelysning till skärmar och skydd till batterier.

Enligt en artikel i den statskontrollerade kinesiska tidningen Xianning Daily fanns i september 2020 fortfarande 88 uigurer på fabriken.

Enligt den australienska rapporten, ”Uyghurs for sale”, får de uiguriska fabriksarbetarna lön – men har betydligt sämre villkor än andra anställda på fabrikerna. Rapporten beskriver i stället slavliknande förhållanden.

De uppges få bo i särskilda sovsalar i fabrikerna, får inte lämna området, får olika former av bestraffningar, övervakas ständigt och måste – efter långa arbetsdagar – genomgå ”ideologisk träning”.

När vi söker Ericsson för en kommentar ställer vi frågor om den specifika fabriken i Kina - när samarbetet inleddes, om det fortfarande pågår, deras kännedom om tvångsarbetarna, hur de hanterat frågan när uppgifterna blev kända och om de haft någon delaktighet i att Ericssons namn togs bort från Kina-fabrikens hemsida.

Vi får då slutligen ett skriftligt svar:

”Bolaget som du nämner i ditt e-mail är inte en leverantör till Ericsson i dag. Ericsson respekterar samtliga internationellt erkända mänskliga rättigheter och vi arbetar kontinuerligt med att införa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i vår verksamhet. Samtliga av våra leverantörer är också skyldiga att följa vår uppförandekod. Det gäller i hela vår verksamhet oavsett var vi är verksamma.”

När vi ställer följdfrågor om när samarbetet inleddes, när det bröts och varför, blir svaret:

”Som vi sade tidigare är bolaget du refererar till inte en leverantör till Ericsson i dag. Vi avböjer ytterligare kommentarer.”

Ericssons senaste delårsrapporter har i finanspressen beskrivits som vinstfester.

Och för årets första nio månader har telekomkoncernens vinst före skatt uppgått till drygt 18 miljarder kronor - motsvarande två miljarder kronor i månaden.

Delar av denna framgång kommer just ur en medveten satsning på jättemarknaden i Kina.

Men det är ett engagemang som inte är okomplicerat.

Svenska Electrolux kopplas i en rapport till tvångsförflyttningen av 1 554 personer som togs från hemmet i Xinjiang till fabriker runtom i Kina.

I december 2019 stod det klart att företaget tvingades betala rekordhöga böter – motsvarande tio miljarder svenska kronor – till amerikanska myndigheter efter kontroversiella affärer i främst Kina.

I åratal, erkände företaget, hade telekomföretaget gjort sig skyldiga till korruptionsbrott för att stärka greppet om telekommunikationsmarknaden.

I den amerikanska utredningen framgår bland annat att företaget mutat kinesiska statstjänstemän med miljonbelopp i syfte att komma åt lukrativa affärskontrakt. I utredningsmaterialet finns uppgifter om bjudresor för tjänstemän – och deras familjer – till dyra Four Seasons-hotell och paradisöar.

Lyxresorna för kinesiska tjänstemän har enligt utredningen bland annat gått till Palo Alto, Las Vegas, Phoenix, Paris, Chicago, London och Los Angeles.

Men H&M och Ericsson är heller inte de enda svenska bolagen som kopplas till tvångsarbetare i Kina.

Svenska Electrolux – också det liksom Ericsson ägt av familjen Wallenberg via deras maktbolag Investor – pekas ut i den australienska rapporten.

Electrolux kopplas i rapporten till tvångsförflyttningen av 1554 personer som togs från hemmet i Xinjiang till fabriker runtom i landet. Bland dessa finns fabriken Hefei Meiling Co. Ltd i provinsen Anhui i östra Kina. En fabrik som enligt rapporten bland annat tillverkar kylskåp och samarbetar med svenska Electrolux. När vi söker vitvaruföretaget för en kommentar får vi ett uttalande där företaget förnekar bristerna:

”Vi har genomfört utredningar och due diligence, bland annat på plats, utfört av en grupp experter på mänskliga rättigheter och erfarna revisorer. Vi har inte hittat några bevis som har något samband med påståendet som kommuniceras i rapporten.”

Jacob Wallenberg har bland annat haft möten med Han Zheng, en ledande kommunistisk kinesisk politiker och partisekreterare, som bland annat var med här vid ett möte med kommunistpartiet 2020.

Foto: JU PENG / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON

Familjen Wallenberg har i flera år kopplats samman med affärer i Kina och kan ur många aspekter sägas vara Sverige mäktigaste och rikaste familj.

De verkar under valspråket:

”Esse non videri” – att verka, inte bara synas vara.

Wallenberg är via bolaget Investor, som de kontrollerar, största ägare till både Ericsson och Electrolux som kopplats till fabriker involverade i tvångsförflyttning av uigurer.

Investors börsvärde är i dag drygt 630 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär drygt 60 procent av hela svenska statens inkomster för 2020.

Samtidigt är familjen Wallenberg djupt engagerade i Kina.

Familjen Wallenberg, här Jacob Wallenberg, är huvudägare till Ericsson och har i många har varit djupt involverade i affärer med Kina.

Viveka Hirdman-Ryrberg är kommunikationsdirektör på Investor, som är det Wallenberg-kontrollerade investmentbolaget bakom bland annat Electrolux och Ericsson. Hon säger att Investor inte har agerat med anledning av uppgifterna om de båda bolagen gällande uigurernas situation.

– Vi är en ägare och sen bedrivs verksamheten i bolagen. Vi som ägare sätter främst fast ett ramverk.

Hon säger dock:

– Man måste konstatera att det finns en rad komplexa länder att verka i och då måste man hålla sig väldigt noga till de principer man har slagit fast i sina uppförandekoder.

Hon menar att Investor ställer krav på bolag de är verksamma i genom fokusområden som bland annat rör affärsetik, klimat och mångfald.

Kina har en gigantisk och växande betydelse för Wallenberggruppen.

Exempelvis hade sex av Wallenberggruppens största industriföretag intäkter i Kina på över 130 miljarder kronor, enligt SvD:s sammanräkning för 2018. Det betyder en ökning med 80 procent för de sex företagen jämfört med 2010.

Jacob Wallenberg, som ofta besöker Kina, är medlem i det internationella rådet i Shanghai (IBLAC) som tillhör stadens borgmästare. Han är också styrelseledamot i ett ”Advisory board” som det kinesiska universitetet Tsinghua University School of Economics har.

Han har också god kontakt med den högsta ledningen i Kina, däribland Han Zheng som är en av premiärminister Xi Jinpings närmaste män.

När det gäller frågor om medborgerliga fri- och rättigheter är Jacob Wallenberg mycket diplomatisk när han svarar.

I ett mejl till Svenska Dagbladet skrev han så här:

”Att så ännu inte har skett i Kina beklagar jag, vilket jag också upprepade gånger och tydligt har tagit upp med kinesiska ledare. Men politiken – inte näringslivet – ska hantera politiska frågor. Jag tror att ökad transparens och öppenhet är en förutsättning för fortsatt långsiktig ekonomisk utveckling i Kina.”

Jacob Wallenberg i möte 2011 med Han Zheng, fortfarande ledande kommunistisk kinesisk politiker.

Han pratar hellre om vinster och hur viktigt Kina är för företag i väst.

– Svenska bolag är djupt engagerade i Kina, det gäller både stora och små- och medelstora företag. Många har hela värdekedjan där, och har Kina som sin näst största eller tredje största marknaden i världen. Det har varit avgörande för utvecklingen av många av de här bolagen”, har han tidigare sagt till SvD.

Ericssons vd, Börje Ekholm, som under många år varit en trogen Wallenbergchef och som i fjol hade en inkomst på 100 miljoner kronor säger att frågan om uigurer är svår.

– Det är en svår fråga. Därför har vi sagt att vi kommer att driva vår verksamhet efter FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, sa Ekholm i en intervju i en intervju i Svenska Dagbladet i våras.

En fredag i september står vi tillsammans med svensk-uiguren Nijat Turghun utanför Ericssons huvudkontor i Kista.

Han flydde till Sverige 2004 men kvar i Kina, troligen på omskolningsläger eller som tvångsarbetare i fabriker, finns flera av hans släktingar. Bland dem hans pappa som dock, vad han vet, har släppts efter 20 månader i ett omskolningsläger.

”Det är ett fängelseliknande system där de saknar frihet och inte får gå ut”, säger Nijat Turghun.

Det är ett fängelseliknande system

Nijat Turghun är mycket upprörd sedan han fått veta att flera företag, bland dem Ericsson, haft en del i tvångsförflyttningen av uigurer.

– Företagen utnyttjar uiguriska slavarbetare som flyttats från koncentrationslägren. Jag blev chockad när jag såg att svenska företag var involverade i detta.

– Det är ett fängelseliknande system där de saknar frihet och inte får gå ut.

Han tycker att alla svenska företag, liksom H&M gjort tidigare, ska dra sig ur dessa samarbeten.

– Man måste stå upp för demokratiska värderingar och inte en dag inse att man stått på fel sida i historien och stöttat kinesiska koncentrationsläger.

Han vänder sig direkt till Ericssons ledning och ägarna i Wallenbergfamiljen:

– Ni tjänar delar av er vinst på slavarbetet från uigurer och drar nytta av den kinesiska staten. Det är skamligt. "