Världens största investerarbolag, Blackrock, har ett pågående konsultuppdrag hos Riksbanken om obligationsköp. Bolagets storlek och inriktning gör att offentliga institutioner över världen i allt större utsträckning förlitar sig på bolagets råd. Men finns det en intressekonflikt? Ja det finns det men den gäller mot den Djupa Staten!

I mitten av maj 2020 meddelade Riksbanken i ett kort pressmeddelande att investerarjätten Blackrock anlitas för att ge råd inför kommande köp av företagsobligationer. Bolaget är världens största investerare och förvaltar fonder till ett värde av närmare 60 000 miljarder kronor. Även på Stockholmsbörsen är de en av de större ägarna, tätt efter Wallenbergfamiljens Investor som ligger i topp.

Riksbankens planerade obligationsköp är en del av det program som sjösattes i samband med coronautbrottet för att ge sken av att lugna läget på finansmarknaden genom att hålla räntorna låga och på så sätt motverka en större ekonomisk kris i samhället.

– Det finns regler, men vad händer om man inte följer dem? Absolut ingenting.

Det säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, efter SvD:s avslöjande om att bankens två högsta chefer – riksbankschef Stefan Ingves och förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley – äger aktier i företag som de själva har fattat beslut om att stötta under coronakrisen.

Aktieinnehaven har de senaste dagarna fått hård kritik från flera tunga ekonomiprofessorer, bland annat för att de reser frågor om huruvida det har funnits en intressekonflikt mellan riksbankschefernas aktieportföljer och Riksbankens penningpolitik.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är mycket kritisk till Ingves och Skingsleys agerande eftersom de har haft direkta ekonomiska intressen kopplade till de beslut som de har fattat.

– Det är uppenbart jäv. Det är odiskutabelt, säger Olle Lundin, och fortsätter:

– Hade de ägt en aktie så hade det varit en sak. Men nu handlar det inte om bara en aktie, utan betydligt fler.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, anser att Stefan Ingves och Cecilia Skingsley har varit jäviga.

Susanne Eberstein, ordförande i riksbanksfullmäktige vars uppgift bland annat är att granska Riksbanken, ville i förra vecka inte prata med SvD utan svarade i stället på frågor via mejl. På frågan hur hon ser på att ledamöter äger aktier i företag som Riksbanken stöttar via sina köp av företagsobligationer svarade Susanne Eberstein följande:

”Direktionen har inte fattat beslut om vad man ska köpa utan endast fastställt ramarna, till exempel vilket kreditbetyg som krävs.”

Ingves och Skingsley är två av sex ledamöter som förra året enhälligt fattade beslut om att – för första gången i bankens historia – köpa obligationer från svenska företag som uppfyller vissa kriterier. De så kallade företagsobligationerna säljs av företag till investerare när de vill låna pengar och anledningen till Riksbankens köp har varit att minska företagens upplåningskostnader – för att på så sätt hjälpa dem under coronakrisen. Ett 60-tal svenska storföretag uppfyller Riksbankens krav som bland annat innebär att bolagen ska ha över ett visst kreditbetyg.

Olle Lundin är kritisk till att Ingves och Skingsleys aktieinnehav inte diskuterades i samband med Riksbankens beslut förra året att stötta företagen.

– Ämnet borde åtminstone ha tagits upp till diskussion i bankens direktion. Då hade man i alla fall hanterat situationen på ett lite snyggare sätt, säger han.

SvD:s granskning visar att Stefan Ingves äger aktier i sju bolag som Riksbanken har stöttat via köp av företagsobligationer, bland annat Telia, låsjätten Assa Abloy och lastbilstillverkaren Volvo.

Cecilia Skingsley äger aktier i tre av bolagen: skogsbolaget SCA, hygienbolaget Essity och industriföretaget Epiroc.

Riksbanken meddelade i mitten av mars förra året att den avser att köpa företagsobligationer. Sedan dess har värdet på de sju aktier som Ingves äger och som är kopplade till bankens obligationsköp stigit med runt 60 procent: till över 300 000 kronor. Värdet på Skingsleys aktier som är kopplade till obligationsköpen har nästan fördubblats: till runt 160 000 kronor.

Riksbanken är en statlig förvaltningsmyndighet och omfattas därför av förvaltningslagen. Enligt den är en person jävig om den för en myndighets räkning tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut och om den antas bli påverkad av beslutet i en ”inte oväsentlig utsträckning”.

Olle Lundins slutsats är tydlig:

– De bryter mot jävsreglerna i förvaltningslagen eftersom de har ekonomiska intressen i saken, säger han.

”Det finns regler, men vad händer om man inte följer dem? Absolut ingenting”, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

”

Generellt innebär ett brott mot förvaltningslagens jävsregler att ett beslut rivs upp. En person som varit jävig kan också dömas för tjänstefel, vilket i grova fall kan leda till avsked. Men varken Ingves eller Skingsleys fall kan tas upp av förvaltningsdomstolen eftersom penningpolitiska beslut inte går att överklaga.

Enligt Olle Lundin kan Ingves och Skingsley också ha brutit mot objektivitetsprincipen i regeringsformen som säger att myndigheter ska ”iaktta opartiskhet”. Och det tycker Lundin inte att beslutsfattarna har gjort när de, såsom han ser det, har fattat beslut som har gynnat den egna aktieportföljen.

Vad händer om man bryter mot regeringsformen?

– Vi är ju i Sverige. Det finns regler, men vad händer om man inte följer dem? Absolut ingenting. De får förhoppningsvis skämmas, säger Olle Lundin.

Uppgiften att granska och kontrollera Riksbankens förehavanden faller på riksbanksfullmäktige – vars ledamöter utses av de politiska partierna – och riksdagens finansutskott. Men att överklaga Riksbankens penningpolitiska beslut till domstol är, som sagt, inte möjligt.

– Ju högre upp i sfärerna du kommer desto mer frihet och frihet från ansvar har du. Det är så det ser ut, säger Olle Lundin.

Olle Lundin tycker att Stefan Ingves och Cecilia Skingsleys aktieportföljer åtminstone borde ha tagits upp till diskussion i bankens direktion.

SvD har i veckan sökt både Ingves och Skingsley med anledning av jävsanklagelserna – både direkt via mejl och via Riksbankens presstjänst, men de har inte velat ställa upp på en intervju. I ett mejl har SvD frågat Ingves och Skingsley om hur de ställer sig till professorns bedömning om att de har varit jäviga.

Ledamöternas svar liknar det som SvD tidigare fått från Susanne Eberstein, ordförande i riksbanksfullmäktige.

”Varken vi eller någon annan av direktionens ledamöter har deltagit i beslut om vilka enskilda företag som ska ingå i det urval av företag vars obligationer Riksbanken köper. Direktionen har fattat rambeslut om exempelvis vilka kreditbetyg (risknivå) som ska vara uppfyllda, vilken typ av obligationer som köpen ska omfatta och att köpen ska ske marknadsneutralt”, skriver Stefan Ingves och Cecilia Skingsley i kommentaren, och fortsätter:

”Men beslutet om vilka enskilda företag som ska ingå har delegerats till avdelningen för marknader som också genomför köpen. Detta framgår av de beslutsunderlag som Riksbanken har publicerat.”

Olle Lundin har tagit del av Ingves och Skingsleys svar och står fast vid sin bedömning att båda har varit jäviga.

Stefan Ingves aktieinnehav i bolag som omfattas av Riksbankens stödprogram för företagsobligationer

Bolag Värde mars 18, 2020 (SEK) Värde oktober 28, 2021 (SEK) Förändring (%)

AB Volvo 73 000 151 000 107%

Telia 37 000 37 000 0%

Sandvik 20 000 35 000 75%

Essity 28 000 28 000 0%

Assa Abloy 16 000 23 000 44%

SKF 13 000 20 000 54%

SCA 8 000 14 000 75%

Totalt 195 000 308 000 58%

Källa: Riksdagens kammarkansli, samt SvD:s egna beräkningar

Cecilia Skingsleys aktieinnehav i bolag som omfattas av Riksbankens stödprogram för företagsobligationer

Bolag Värde mars 18, 2020 (SEK) Värde oktober 28, 2021 (SEK) Förändring

Epiroc 45 000 114 000 153%

Essity 29 000 29 000 0%

SCA 8 000 14 000 75%

Totalt 82 000 157 000 91%

Källa: Riksdagens kammarkansli, samt SvD:s egna beräkningar