Stort & Gammalt Företag

2021-11-03

Att konung Erik på luta har lekt

Vet vi, och dessutom att han har smekt

Ej bara strängar, nej något hult

Ett kvinnligt väsen, så oskuldsfullt

Nu har en historiker en av de mera skarpa

Avslöjat att liten Karin var en riktig harpa

Med Jöran Persson hon hade en son

Mot höga räntor gav kärringen lån

Mån hon var å' om sig, därav namnet som vi känner

Erik flydde hemmet och gick in i Visan Vänner

För att slippa höra hennes snåla falsett

Så var det med det lilla helgonet..

Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi. Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU.

Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern.

Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter.

Kopparbrytningen under Stormaktstiden

Falu koppargruva.

Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina.