" Inför presidentvalet gjorde Joe Bidens valkampanj en poäng av hans långa politiska erfarenhet, kompetens och förmågan till kompromisser mellan partierna.

Nu kan presidenten inte ens ena sitt eget parti i kongressen.

Hans första nio månader vid makten har präglats av fler problem än framgångar. Och tidsfönstret att få stora ting uträttade kan vara på väg att slå igen.

Tidigt på våren, strax efter makttillträdet, fick den nytillträdda administrationen visserligen fart på USA:s covid-19-vaccination. Men under våren stagnerade den och delar av USA drabbades återigen hårt av en aggressiv deltavariant.

Därefter fortsatte problemen.

Vad gäller Afghanistan underskattade Vita huset gravt talibanernas militära förmåga, vilket gav den kaotiska reträtten i Kabul i augusti.

Vad gäller Taiwan snurrade presidenten till det när han hävdade att USA vid behov måste försvara ön militärt från Kina, när det i verkligheten handlar om militärt bistånd.

Vad gäller immigrationsproblemen vid USA:s södra gräns så har Vita huset ännu inte fått någon ordning på dem.

Vad gäller Frankrike, USA:s äldsta allierade, så lyckades Biden utlösa en fransk-amerikansk diplomatisk kris när han lanserade försvarspakten Aukus med dess två ubåtsaffärer: en skrotad mellan Frankrike och Australien och en ny mellan Australien och USA.

USA:s president Joe Biden lämnar pressträffen efter G20-mötet i Rom på söndagen.

Efter allt det skulle två av Bidens reformlöften tas igenom kongressen: 3 500 miljarder dollar till klimat, betald föräldraledighet och andra reformer, och 1 000 miljarder till renoverade vägar och broar.

Biden såg ut att till slut få användning för sin erfarenhet av kompromisser mellan demokrater och republikaner i senaten.

Men när presidenten reste iväg till G20-mötet i Rom i slutet av veckan, och därefter vidare till klimatmötet COP26 i Glasgow, tvingades han lämna ett nedbantat och ännu inte genomröstat reformpaket efter sig.

Och inte främst beroende på problem att ena republikaner och demokrater. Utan för att han inte ens lyckas ena falangerna inom sitt eget parti.

Det andra och mindre reformpaketet, om infrastruktur, har vänsterflygeln inom partiet hotat att sänka – ett hot som knappast dunstat bort eftersom Biden tvingats gå med på att krympa det första.

Alla dessa händelser har bidragit till att Bidens stöd fallit från 57 procent när han tillträdde i januari till 42 procent nu, enligt Gallups mätningar.

Annorlunda uttryckt så har Bidens första nio månader gått riktigt dåligt. Den svaga positionen som Vita huset under Biden befinner sig i accentueras av att det i november bara är ett år kvar till nästa kongressval.

Donald Trump talade inför sina supportrar i i Washington den 6 januari – ett tal som många anser vara den avgörande gnistan som tände Trumpanhängarnas stormning av kongressen.

Oavsett hur Bidens ställning i opinionen varit så hade Demokraterna riskerat att mista kontrollen över åtminstone kongressens ena kammare – det är ofta vad som händer när samma parti just vunnit Vita huset och samtidigt kontrollerar hela kongressen.

Att Bidens popularitet är på väg ned mot trumpiska nivåer gör det förstås ännu svårare för Demokraterna att behålla makten.

Joe Bidens presidentskap måste snabbt börja handla om segrar och lösta problem i stället för fadäser och missbedömningar, om partiet ska kunna räkna med att få något alls gjort bortom mellanårsvalet 2022.

Vad som annars händer är i praktiken att Demokraterna och Biden själv riggar för Donald Trumps återkomst i politiken inför 2024. Han har redan börjat kampanja, utan att officiellt lansera ett nytt försök att nå Vita huset.

Gör han det så är Republikanernas presidentnominering av allt att döma hans om han vill ha den – 78 procent av republikanska väljare vill se honom ställa upp 2024, enligt en mätning av Quinnipiac University 15-18 oktober."