Förutom då pennan bakom ägardirektiven..

Rankningen Hållbara bolag som publiceras i samarbete mellan Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet omfattar 133 börsbolag inom kapitalvaror, konsumtionsvaror, material, dagligvaror samt banker och investmentbolag.

Bolagen bedöms utifrån en enkätundersökning (som kan ge max 6 poäng) samt en rapport- och hemsidesstudie (som kan ge max 30 poäng).

Rapport- och hemsidesstudien är uppdelad i sju kategorier: antikorruption, personal, miljö och klimat, hållbarhetsstrategi och SDG, mänskliga rättigheter, kapitalmarknadspåverkan och övrigt.

Rankningen genomförs av Lunds Universitet i dialog med en rådgivande kommitté med experter samt representanter från organisationer som FAR, Sida, SFF, Vinnova och TIllväxtverket.

" Stora Enso gör det igen. För fjärde året i rad utses den svenskfinska skogsindustrikoncernen till bäst på hållbarhet på börsen i materialsektorn.

”Det är verkligen ett erkännande att vi är långsiktiga i det vi jobbar med inom hållbarhet. Det är vår kärnaffär. Hela vår innovations- och produktagenda handlar om omställning mot klimatpositiv påverkan”, säger en stolt Annica Bresky, Stora Ensos vd.

Stora Enso införde Science Based Targets redan 2010 som första bolag i sektorn.

”Målet var att sänka våra utsläpp med 30 procent till 2030. Det nådde vi redan i år. Så nu håller vi på att sätta nya mål.”

Men det är inte bara hållbarhetsambitionerna i den egna verksamheten som utmärker Stora Enso utan minst lika mycket när det gäller klimatsmarta innovationer. Som satsningen på lignin, en restprodukt inom massa- och pappersindustrin.

”Baserat på vår forskning har vi definierat lignin som ett av våra viktigaste strategiska områden med potential inom många nya, gröna innovationer”, förklarar Annica Bresky.

”Lignin kan användas för tillverkning av kolfiber, som vindkraftverk och flygplan till stor del består av.”

Lignin kan även användas i batteritillverkning, och precis som med kolfiber ersätta fossilbaserat kol, men här i anoderna på laddningsbara batterier. Stora Enso har i dag pilotprojekt inom både kolfiber och batteritillverkning som kan gå över i industriell skala under det närmaste året.

”Bara lignin i batteriaffären kan för oss bli så stor som 1 miljard euro fram till 2025”, enligt Stora Ensos vd och ser batteritillverkare som svenska Northvolt som tänkbara partners.

Stora Enso omsätter totalt drygt 80 miljarder kronor.

Ett annat klimatviktigt område just nu är koldioxidinfångning och lagring, carbon capture and storage, CCS. Här har Stora Enso också stora planer.

”Vi har jobbat i många år med att göra våra fabriker fossilfria så för oss är CCS ytterligare ett steg, att gå från att vara koldioxidneutrala till koldioxidpositiva.”

”Tekniken fungerar, det har vi verifierat med ett pilotprojekt som vi kör i Skutskär. Där fångar vi in 2 ton per dygn. Tar vi det till industriell skala i alla större fabriker skulle det innebära att vi fångar in 1 miljon ton koldioxid om året.”

Det finns dock utmaningar kvar för CCS, erkänner Annica Bresky.

”Det kräver betydande investeringar, och att EU-systemet med utsläppsrätter resulterar i ett tillräckligt högt pris på koldioxid för att driva in finansiering på området. Det är på väg åt det hållet, så vi är förhoppningsfulla.”

Ett annat segment med lika stor hållbarhetspotential, enligt Annica Bresky, är Stora Ensos ambitioner att främja mer byggande i trä.

”40 procent av alla globala klimatutsläpp kommer från byggindustrin. Att där kunna ersätta så mycket material som möjligt med träbaserat kan bidra till att minska koldioxidavtrycket oerhört mycket. Det är den bästa kolsänkan, att bygga i trä. Hus som står där i kanske flera hundra år”, förklarar hon.

Norden, med Sverige och Finland i spetsen, och EU är dock minst sagt oense när det gäller skogens roll i klimatomställningen.

”EU lägger tonvikt vid skogen som koldioxidsänka. Vi tycker att lokala förutsättningar hur man brukar skogen måste få styra”, säger Annica Bresky.

”Vi har brukat skog i hundratals år och är en av världens största privata skogsägare. Det är kärnan i hela vår affär att vi inte skördar mer än tillväxten och att hela tiden se till att fibern används på allra bästa sätt.”

Men det finns förbättringspotential även i det nordiska skogsbruket erkänner Annica Bresky.

”Biologisk mångfald är ett viktigt område. Där finns mer att göra. Men delar av den skog vi har i dag kanske planterades för 60-70 år sedan. Vi har lärt oss otroligt mycket vad som kan göras bättre sedan dess.”