Sverige ligger högt när det gäller hushållens skuldsättning. Företagaren Carl Norberg menar att det ekonomiska systemet drivs av skulder och är orolig för en kris. Samtidigt säger finansexperter att läget är hållbart.

I maj meddelade Riksbanken att det finansiella systemet har klarat sig relativt bra genom pandemin tack vare omfattande stödåtgärder. På det viset har Sverige klarat sig från en finanskris. Samtidigt är riskerna för den finansiella stabiliteten fortfarande högre.

Genom åren har flera nationalekonomer och samhällsdebattörer påpekat problemet med vad de kallar ett skulddrivet ekonomiskt system. De menar att dagens läge, där hushållens skuldsättning ligger bland de högsta i världen, har byggts upp under lång tid.

2013 sade den holländske nationalekonomen Dirk Bezemer till svt att Sverige befinner sig i en bubbla och att nivån på hushållens skulder är ohållbar jämfört med landets ekonomi. Han sade att höga bostadslån och hög skuldsättning hos hushållen lett till skuldkriser i andra länder.

Pengar skapas genom lån

Företagaren Carl Norberg, som föreläst om problemen med det ekonomiska systemet i många år, kallar det en skuldbubbla och menar att vi har nått skuldmättnad. Grunden ligger i hur pengar skapas.

– I låneögonblicket, där skapas pengarna, säger han till Epoch Times.

Enligt Riksbankens webbsida skapar både Riksbanken och bankerna pengar genom lån: ”Riksbanken skapar centralbankspengar genom att ge ut sedlar och mynt samt låna ut elektroniska pengar i svenska kronor till affärsbankerna” och ”Även bankerna tillför nya pengar till systemet när de ger ut nya lån.”

Med det sättet att skapa pengar följer problem, menar han och säger att ett av de främsta problemen är att det hela tiden krävs ytterligare skuldsättning.

– Det är därför systemet blir tillväxtberoende. Räntan som den här nominella lånesumman betingar, skapas inte i det ögonblick man tar lånet. När du betalar tillbaka kronan eller hundralappen du har tagit i lån går det åt en tioöring i ränta och du måste ta ett lån för den också, och så vidare.

Men det fungerar bara till en mättnadspunkt, vilket Norberg ser i dagens utveckling.

– Det går inte att vara hur skuldsatt som helst. I mättnadsögonblicket händer det några saker; systemet reagerar mekaniskt på ett givet sätt. Det innebär att när den ackumulerade räntekostnaden totalt sett är för hög, då förstår bankerna att det inte är läge att höja räntan. Räntan måste börja gå mot noll.

Conny Grewe och Carl Norberg föreläser tillsammans, både i Sverige och utomlands, om riskerna med det ekonomiska systemet. Foto: Eva Sagerfors

På 80- och 90-talen var bolån med 15–20 procents ränta inte ovanligt. Anledningen till att bankerna har sänkt räntan, menar Norberg, är inte att de inte längre vill tjäna pengar, utan för att de måste.

Han förklarar att följden av skuldmättnaden är att ekonomin rör sig från den reala delen in i den finansiella delen; bankerna, som får ett inflöde av pengar – inflation.

– Samtidigt har vi en stagnerande realekonomi eftersom pengar flyter ut därifrån.

Eftersom det är svårt att få igång företagsverksamhet är det svårt att komma ur dräneringen av realekonomin, förklarar han.

– Skuldmättnadspunkten är i den punkt när varje ny enhet drar med sig mer finansiell belastning än vad den för med sig möjlig produktiv nytta. Så till slut lånar vi bara för att betala räntorna.

För att lindra detta för låntagarna tog man tillfälligt bort amorteringskravet under en tid under pandemin.

– Men det kommer aldrig till tanken att man kanske skulle låta bli att betala räntan.

Ökande låneskuld

Enligt Carl Norberg innebär det ekonomiska systemet och skuldläget i Sverige att människor aldrig kan betala tillbaka. Han tror inte heller att det går att vända läget.

– Så länge den produktiva ekonomin klarar av att växa lika snabbt som kraven från den ackumulerade räntekostnaden finns det en möjlighet att hantera det här. Men på lång sikt kan det inte hålla.

Han beskriver följderna av att svenskarnas låneskuld hela tiden ökar.

– Mekaniken i systemet fungerar så att allt färre blir allt rikare på allt fler människors bekostnad.

Norberg säger att systemet bygger på att människor har förtroende för systemets långsiktiga hållbarhet och att sumererna på sin tid förstod problemet med räntor. Därför avskrev de alla skulder vart 49:e år.

– Det var inte för att de inte ville tjäna pengar längre, utan för att man inte skulle få ett förlorat förtroende.

– Vad som händer och som vi ser nu är att det ackumuleras en massa skuld. Och du måste låna, du kan inte välja. Det kommer ju att spricka.

Stora lån – högre känslighet

Viktor Thell, senior analytiker vid Finansinspektionen, FI, säger att en hög skuldbelastning för hushållen kan ha olika betydelse i olika länder.

– Sverige ligger dock högt och det innebär risker. Stora lån i relation till de ekonomiska förutsättningarna innebär att känsligheten blir större om ekonomin skulle utveckla sig sämre än förväntat, till exempel om tillgångspriser eller inkomster faller.

Även räntehöjningar bidrar.

FI har begränsat hur mycket hushåll kan låna relativt bostadens värde och med krav på hur mycket man behöver amortera.

– Vi har också kapitalkrav på, och utövar tillsyn över, banker som påverkar deras incitament att låna ut. Samtidigt är det viktigt att se till helheten; vilken typ av bostads-, skatte- och penningpolitik som bedrivs har stor påverkan på hur skulderna utvecklar sig.

Thell säger att det finns lagkrav på att långivare ska tillvarata konsumenters intressen och kreditpröva dem för att se till att de har de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att betala tillbaka krediter. Stora lån innebär risker och klarar låntagaren inte av lånebetalningarna kan det i slutänden leda till skuldsanering, förklarar han.

Viktor Thell är senior analytiker vid Finansinspektionen. Foto: Finansinspektionen

Historiskt låga räntekostnader

Peter Englund, professor emeritus vid institutionen för finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att Sverige inte ligger i topp i världen när det gäller hushållens skulder.

– I Europa ligger Danmark, Norge och Nederländerna högre, räknat som skuldernas andel av disponibel inkomst. Dessutom ska man komma ihåg att hushållens räntekostnader är historiskt låga. Det mesta är lån på bostaden och beror på höga bostadspriser, som i sin tur beror på en illa fungerande hyresmarknad och ett skattesystem som gynnar bostadsrätter och småhus.

Han anser inte att det ekonomiska systemet har nått skuldmättnad.

– Värdet av hushållens tillgångar har ökat mer än skulderna. Så länge det är fallet kan man inte tala om skuldmättnad.

För att komma åt grundorsakerna bakom hushållens höga skulder menar han att det behövs reformer inom bostads- och skattepolitiken. Lånetak och amorteringskrav räcker inte.

Peter Englund anser att begreppet skuldmättnad är luddigt och att läget beror mycket på fördelningen av skulder och tillgångar.

– De allra flesta hushåll har goda marginaler, som gör det möjligt att bära väsentligt högre räntor än dagens. Enstaka hushåll har alltför stora skulder. Detta är ett socialt problem, men knappast ett allvarligt makroekonomiskt problem.

Höga räntor och arbetslöshet skulle dock kunna förekomma samtidigt om världsmarknadsräntorna steg kraftigt eller vid en statsfinansiell kris för Sverige. Dit är det långt.

– Peter Englund, professor emeritus, Handelshögskolan, Stockholm

Men har man höga räntor samtidigt som arbetslösheten är hög så blir det problem, förklarar han. Eftersom Riksbanken normalt skulle sänka räntan i det läget är en sådan kombination osannolik.

– Så var exempelvis fallet efter finanskrisen 2008. Höga räntor och arbetslöshet skulle dock kunna förekomma samtidigt om världsmarknadsräntorna steg kraftigt eller vid en statsfinansiell kris för Sverige. Dit är det långt.

Tar ansvar

Peter Englund säger att bankerna, bland annat genom kvar-att-leva-på-kalkyler, tar ett ansvar för att låntagarna kan klara högre räntor än idag, normalt cirka sex procent.

– Det ligger knappast i bankernas intresse att tvinga på hushållen större skulder än dessa kan bära.

Han beskriver också Riksbankens ansvar gentemot hushållen.

– Riksbanken uttrycker ofta sin oro över hushållens skulder, men kan själva inte göra så mycket. De skulle kunna höja räntan, men det skulle idag motverka behovet att stimulera ekonomin och uppnå inflationsmålet. Dessutom bestäms realräntan (ränta minus inflation) väsentligen internationellt.

Peter Englund, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, anser inte att Sverige har nått en skuldmättnad. Foto: Nicklas Gustafsson/Arctistic

Englund säger att den stora risken för människor med höga lån är att de behöver minska konsumtionen om deras inkomster skulle gå ner. Om bostadspriserna faller samtidigt blir det svårt att lösa problemet genom att köpa en mindre bostad.

Han förklarar vad som sker om Sverige får en ekonomisk kris.

– Om bankerna gör stora kreditförluster på sina lån, får de också mindre kapacitet att låna ut pengar och finansiera näringslivets investeringar, vilket skulle fördjupa en ekonomisk kris. I förlängningen riskerar banker att gå under. I så fall får staten träda in, som under den svenska krisen i början på 1990-talet. Annars riskerar även fullt livskraftiga företag att gå under.

Det gäller för bankerna att ha tillräckligt stora buffertar av eget kapital för att kunna bära kreditförluster i en kris, menar Peter Englund.

Kontakta journalisten: eva.sagerfors@epochtimes.se

FAKTA

BOSTADSPRISER OCH HUSHÅLLENS SKULDER

Bostadspriser och hushållens skulder har de senaste åren fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. Låga räntor och strukturproblem på bostadsmarknaden har bidragit.

Åtgärder, såsom skärpta kapitalkrav på bankerna, bolånetak och amorteringskrav, har bromsat utvecklingen. Färre hushåll tar stora lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Högre bostadspriser försvårar för vissa hushåll att köpa bostad.

Bankerna kunde från april 2020 till och med augusti 2021 ge alla bolånetagare tillfälligt undantag från amorteringskraven. Det ledde till att nya bolånetagare lånade något mer och köpte lite dyrare bostäder.

Bostadspriserna har ökat kraftigt sedan våren 2020. Nya bostäder har en stabiliserande effekt på ökningen.

Räntorna kommer enligt Riksbankens prognos att förbli låga de närmaste åren.

Källa: Finansinspektionen, Riksbanken