Advokat Olsson säger till DN:

– Vi är fem advokater som samverkar för våra klienter i olika rättsfall. Genom professor Sommer kan vi redogöra för vilka rättsliga krav som ställs internationellt på en digital standard för att kunna säga om underlaget är tillförlitlig eller inte och det han säger är att Encrochat-materialet väl illustrerar ett svart juridiskt hål.

Advokat Thomas Olsson försvarar en 29-årig känd gängmedlem som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för medhjälp till mord.

Därtill vill man med förhöret ifrågasätta polisens och åklagarnas uppgift att meddelandena lagrats på och hämtats från den franska polisens dataservrar.

– Professor Sommer ska även styrka att telefonerna har infekterats med en trojan och att informationen varit lagrad i själva telefonerna i Sverige, och det är en avgörande skillnad, hävdar advokat Thomas Olsson.

Mordet på den 33-årige mannen i Gamlestaden 3 maj i fjol har beskrivits av åklagare och tingsrätten som en avrättning på nära håll.

Ett och ett halvt år har passerat sedan en 33-årig man, själv dömd för en lång rad brott, sköts ihjäl på nära håll av två män när han var på väg in genom porten till en närståendes födelsedagskalas i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg.

Som grund för de 13 fällande domarna där fyra män knutna till nätverket ”Biskopsgården Södra” fick livstids fängelse för medhjälp till mord, stod tingsrätten på i huvudsak två ben:

● Dels de många tusen inläggen och bilderna från Encrochat-telefonerna, som förra våren var heta som kommunikationskanal för gängkriminella.

● Dels vad en av dem som fick livstid, en 39-årig man i restaurangbranschen, sa till polisen och i tingsrätten under förhör.

Han var själv inte en del av de kriminella nätverk som under flera år krigat mot varandra utan levde under ordnade former. Han hade dock under uppväxten lärt känna flera andra som gled in i droghandel.

På kvällen 3 maj i fjol greps huvuddelen av de män som senare åtalades och dömdes för inblandning i mordet i Gamlestaden i Göteborg. Här har polisen trätt papperspåsar över händerna på en gripen för att inte förstöra eventuella spår.

Denne 39-åring sa i tingsrätten att han i ett slags uppgivenhet över att inte ha fått det stöd som han hoppats från polisen efter att ha utsatts för utpressning, misshandel och anlagd brand, valde att köpa in vapen och – via den livstidsdömde 29-åringen – erbjuda pengar för att finna personer som var villiga att skjuta en eller flera i släktnätverket som han var plågad av. Bland dem fanns 33-åringen som sköts i Gamlestan 3 maj i fjol.

En central fråga för polisen var att koppla användarkontonas alias till utpekade personer och under förhören valde 39-åringen att göra något för gängmordsutredningar närmast unikt: Han namngav vilka som dolde sig bakom de viktigaste Encrochat-signaturerna.

Ett exempel på Encrochat-meddelanden som svensk polis fick del av via franska kolleger. Just detta exempel gäller inte mordet i Gamlestaden utan ett narkotikaärende.

Trots att Göteborgs tingsrätt i domen i slutet av juli bedömde att ”delar av den brottslighet som (39-åringen) döms för med stor sannolikhet inte skulle ha blivit klarlagd” annars, sa att han ”ingående berättat om andra tilltalades medverkan” och att det därför fanns skäl att tro att han kommer att leva under allvarligt hot under en mycket lång tid, dömdes han alltså till livstids fängelse.

I en artikel i DN 30 augusti framgick 39-åringens besvikelse. I ett brev beskrev han hur han upplevde sig närmast lurad av polis och åklagare: ”Det informerades verkligen hårt om strafflindring, det säger förhörsledaren flera gånger och det visades upp något papper från åklagarna om just strafflindring.”

Professor Peter Sommer vid universitetet i Birmingham ska vittna i hovrätten i Göteborg via videolänk.

Det föranledde 29-åringens advokat Thomas Olsson att begära in artikeln som skriftligt bevismaterial. Åklagarsidan ansåg att den skulle avvisas, och detsamma gällde advokat Olssons begäran om sakkunnigförhör med professor Peter Sommer. Men hovrätten har alltså beslutat att tillåta dem båda.

– Det finns uttalanden i det andra polisförhöret (med 39-åringen, DN:s anm) som indikerar att han fick information om min klient före det formella förhöret. Om man till detta lägger att han förespeglats diverse förmåner och fördelar måste det påverka tillförlitligheten i det han berättar. Uppenbart har det skett en kohandel här, man har försett honom med viktig information som han sedan ska upprepa, och det illustrerar artikeln menar vi, säger advokat Thomas Olsson.

Men har 39-åringen verkligen upplevt förmåner? Det anses råda en extrem hotbild och han är inlåst på en skyddsavdelning.

– Jag kan inte uttala mig om hans situation.

Kammaråklagare Stefan Lind är en av tre åklagare som ansvarar för att driva Gamlestaden-fallet.

När det gäller Encrochat har en lång rad svenska domstolar beslutat att tillåta bevisningen. Att hovrätten i Göteborg ändå tillåter expertförhör med professor Peter Sommer i Gamlestadenfallet kommenterar kammaråklagare Stefan Lind:

– Sommer har deltagit i insatsen att samla in chatmeddelandena. Han har skrivit sitt utlåtande utifrån sin generella erfarenhet, han saknar kunskap om svensk rätt och det här målet. Som vi ser det har det han säger ett ytterst begränsat bevisvärde.

DN-artikeln publicerad 30 augusti som hovrätten accepterat som skriftlig bevisning.

Stefan Lind upprepar vad åklagare och polis hela tiden hävdat, att svenska myndigheter och övriga Europa saknar insyn i den franska tekniska lösningen.

– Det är till och med straffbart för fransmännen att avslöja den, därför blir Sommers uppgifter rena spekulationer.

Hur ser du på att DN-artikeln om vad 39-åringen säger om polisförhören blir bevismaterial?

– Bevisvärdet av en tidningsartikel är begränsat. Vi bemötte redan i tingsrätten frågan om att han skulle ha blivit ledd i förhören. Det här blir ett sätt att försöka påverka trovärdigheten hos en viktig bevisperson."