" Folkhälsomyndigheten ser nu över om full­vaccinerade ska undantas från rekommendationen om prov­tagning för covid-19, även vid symptom på sjukdom. Vi vill argumentera för en fortsatt bred testning för att kunna följa smittan, sätta in och utvärdera riktade åtgärder, och bedriva effektiv smitt­spårning med syfte att kunna hålla samhället öppet.

Hur epidemin kommer te sig hösten och vintern 2021 är osäkert. Jämfört med början på oktober i fjol så ser vi i dag något fler nya bekräftade fall, något högre sjukhus­inläggning, och fler rapporterade dödsfall. Å andra sidan är öknings­takten av bekräftade fall avgjort lägre och vi har numera en god vaccin­täckning som ger ett gott skydd mot svår sjukdom och död, även vad gäller delta­varianten. Det pågår intensiv forskning världen över för att förstå hur länge efter vaccinationen och i vilken utsträckning vaccinet skyddar mot att bli smittad med delta­varianten och att smitta vidare. Denna information är central för en bra riskvärdering av vinterns utveckling. Europeiska smitt­skydds­myndigheten, ECDC, bedömer att det är hög risk för länder med vaccin­täckning på 55–65 procent av total­befolkningen att få en stor belastning på sjuk­vården under hösten. För vaccin­täckning mellan 65 och 75 procent bedöms risken som intermediär om kontakt­intensiteten behålls från september och hög om den ökar jämfört med i september. I Sverige ligger andelen full­vaccinerade för närvarande på 64 procent räknat på hela befolkningen. Det finns exempel från andra delar av världen som provinsen Alberta i Kanada, där man trots motsvarande vaccin­täckning som i Sverige (64 procent av den totala befolkningen) har fått stora nya utbrott med kraftig påverkan på sjukvården. Det är alltså viktigt att fortsätta övervaka smittan och att smittspåra.

Testning av personer med symtom på covid-19 är avgörande av två huvudsakliga skäl: 1) på populations­nivå är bred testning en hörnsten i en informativ smitt­övervakning som kan vägleda riktade åtgärder samt identifiera nya virus­varianter, 2) på individ­nivå är bred testning ett villkor för en effektiv smitt­spårning. Utöver dessa så finns även andra skäl för fortsatt testning även av vaccinerade såsom att ha test­resultat vid lång­dragna symtom, och att få bra underlag för forskning, men vi går inte in vidare på dessa aspekter i denna artikel.

En god smittövervakning är centralt inom smitt­skydd då den tidigt kan identifiera nya utbrott, bidra till förståelse av effekter av olika samhälls­åtgärder och andra externa faktorer som påverkar smitt­spridningen, samt hitta avvikande mönster som kan tyda på nya egenskaper hos smitt­ämnet. Det finns olika sätt att övervaka spridningen av corona­viruset där varje mätmetod har sina för- och nackdelar vad gäller täcknings­grad, precision och tids­fördröjning. Inom samarbets­projektet Crush covid i Uppsala arbetar vi sedan ett år med att varje vecka samman­ställa information från olika källor såsom covid­relaterade samtal till 1177, virus­nivåer i avlopps­vatten, testresultat, sjukhus­inläggningar med mera. Vecko­rapporterna har använts av ett stort antal aktörer inom regionen för planering av olika åtgärder såsom mobila test­stationer och riktade informations­insatser. Inom ramen för projektet ser vi tydligt fördelarna med att ha en bred covid-19-testning. Till skillnad från många av de andra metoderna för smitt­övervakning så möjliggör information från testning att hitta utbrott ned till postnummer- och ålders­grupps­nivå.

Under vecka 38 och 39 var hela 35 procent av dem som testades positivt för covid-19 i Region Uppsala full­vaccinerade och dessa fall skulle alltså inte upptäckts om inte vaccinerade testats. Ett minskat testprogram riskerar att försätta oss i en liknande situation som under våren 2020 när allmän testning inte var tillgänglig och då man alltför sent förstod att det var stor spridning i socio­ekonomiskt utsatta områden.

Det är också av hög vikt att snabbt identifiera nya virus­varianter med oönskade egenskaper som ökad smittsamhet, allvarligare sjukdom eller där immunitet från vaccin eller genomgång infektion inte längre skyddar. För att hitta dessa krävs tre saker. Den första är en bred testning, den andra är kart­läggning av virusets arvs­massa i patient­prover och den tredje är en god smitt­spårning som identifierar avvikande mönster såsom en ovanligt snabb spridning, annorlunda symtom­bild eller ökning av infektioner hos vaccinerade. När så sker behöver man analysera om det rör sig om en ny virus­variant. Om man inte testar vaccinerade så kommer man alltså försvåra upptäckten av varianter där vaccinet inte längre ger tillräckligt skydd.

Enligt smittskydds­lagen skall samhälls­farliga sjukdomar smitt­spåras för att förhindra vidare smitta. För närvarande utgörs alltså en tredjedel av fallen i Region Uppsala av full­vaccinerade och i dag smitt­spåras dessa personer och deras kontakter rekommenderas hushållskarantän. Utan testning av vaccinerade kommer inte dessa fall att smitt­spåras vilket ökar risken att smittan förs vidare till personer i risk­grupper samt till personer som arbetar inom vård och omsorg och som i sin tur kan smitta känsliga individer. Samhället hänger ihop i kortare kedjor än man tror! För att skydda de mest utsatta är det av största vikt att stoppa så många smitt­kedjor som möjligt, även de som startar med en vaccinerad individ.

Vi vill framföra att väl avvägda och riktade åtgärder bygger på en fortsatt bred testning. Vi har diskuterat fördelarna på såväl populations­nivå som för den enskilda individen. Med en bred och aktiv smitt­spårning finns dessutom en chans att stoppa utbrott av oönskade virus­varianter innan de vuxit utom kontroll. Detta är inte enbart ett svenskt intresse utan vi har även ett ansvar globalt att bevaka sådana varianter och informera omvärlden om eventuella fynd. Vi menar att testning, genetisk över­vakning och smitt­spårning av samtliga fall, inte bara ovaccinerade, är avgörande verktyg för att hålla samhället öppet under den kommande vintern. "